Välkommen till Uppsala Missionskyrka

Kampanilen vinter

 

Församlingen

Fastetid i Uppsala missionskyrka 2018

  Fyrtio dagar innan påsk inleds fastan. Under den tiden i kyrkoåret förbereder vi oss för påskens glädje och fest genom att leva enklare och fördjupa oss i bön. Söndagarnas teman behandlar Jesu lidande och livets svårigheter. 40 dagar kommer från Israels folks 40åriga ökenvandring och 40dagarsfastor som beskrivs i Bibeln som Mose, Elia och

läs mer.

Barn & Ungdom

Kultur

Hopp för Israel och Palestina?

Lördag 10 mars 10.00 – 17.00 Hopp för Israel och Palestina? En dag för utbildning och samtal   10.00 Hoppet i ljuset av alfa och omega Andakt med hjälp av Teilhard de Chardin. Pastor Torbjörn Bådagård, församlingsföreståndare, Uppsala Missionsförsamling   10.25 Nästa år i Jerusalem – om sionismen Bernt Jonsson, frilansjournalist   11.10 Apartheid –

läs mer.

Musik

Flygelfyrverkeri och Rhapsody in Blue

Äntligen rullades församlingens nya flygel in i kyrksalen. De närvarande kunde inte undgå att känna förväntan och glädje över att det nya instrumentet efter lång väntan kommit på plats. Uppsala missionsförsam­ling förfogar nu över en flygel och en orgel, två instrument av hög klass.  Sista helgen i januari invigs den nya Ya­maha-flygeln med två innehållsrika

läs mer.

Veckans bibelmeditation

vecka 7 2018

 

”Om du är Guds son, så befall att de här stenarna blir bröd.” Matt 4:1.11

 

Djävulens attraktiva makt- och våldsperspektiv erbjöds Jesus i den här berättelsen. Det var inte alls så självklart för en människa med Jesus begåvning och utstrålning att han skulle välja att tacka nej.

 

Den som kan lova människor bröd, skydd mot faror och makt över alla jordens riken har sannerligen förverkligat vad alla imperialistiska ideologier drömmer om. Det kan uttryckas med vår tids maktspråk som löften om sänkta skatter, ökning av försvarsanslag och löften om att satsa den astronomiska summan av 1.200 miljarder dollar (10. 000.000.000.000. kronor) på nya kärnvapen för att avskräcka andra länder från aggressionshandlingar.

 

Inför detta perspektiv tackade Jesus nej: ”Gå din väg Satan!” Sedan gick han iväg och talade om ett annat rike som upprättade de fattiga och lindrade smärtan hos dem som led av ”sjukdomar och plågor, besatta, fallandesjuka och förlamade”: de nedersta på samhällsstegen.

 

Att det här är en mytologisk berättelse förstår man eftersom varken Jesus eller Satan är berättaren. Berättelsen behöver alltså tolkas och översättas för att vi ska upptäcka det vardagliga och de politiska val som den gestaltar. Den handlar om vilket perspektiv vi ska våga välja, både personligt och politiskt: maktens och våldets väg eller solidaritetens och medkänslans väg. Det är lätt att föreställa sig de skrämmande konsekvenserna av att välja bort dem som är mäktiga och har en utvecklad våldsapparat, men vi måste också fråga oss vad vi förlorar när vi väljer att alliera oss med dessa mäktiga. Kan vi någonsin få en rättvis fred utan en helad gemenskap som omsluter också de nedersta på samhällsstegen?

 

I nyhetsflödet den gångna veckan passerade uppgiften om att antalet barn som föds med Downs syndrom har minskat. Orsaken är möjligheten att tidigt upptäcka funktionsnedsättningen och av det skälet göra abort. Det finns ingen anledning att moralisera över att blivande föräldrar fattar ett sådant beslut. Men jag vet en ung familj som avstod från möjligheten och förklarade sig beredda att välkomna det barn som de väntade, oberoende av vem det var. Att ta emot en ny människa in i jordelivet kräver utgivande kärlek och ger en ny mening åt resten av livet. En människas värde förändras inte av en funktionsnedsättning. Jag menar att detta gäller alla människor med olika ”specialiteter”, svaga och avvisade, marginaliserade och de som räknas som värdelösa. Om vi frestas att ifrågasätta deras värde förlorar vi en del av det djupt mänskliga inom oss.

 

När jag tänker på människor jag haft kontakt med som varit fattiga eller saknat någon ”funktion” så har deras största smärta varit att bli avvisade, att bli betraktade som en börda som saknar värde. De har ofta känt spänningar och rädsla – en inre smärta. Att välja Jesus nedifrån-perspektiv och leva i solidaritet och medkänsla med dem är inte enkelt. Det innebär att möta deras vrede och att dela deras smärta och ångest. När vi möter dessa människor med kärlek och visar dem att de är älskade som de är, kan deras vilja till livet återvända och vår egen brustenhet, vår bristande medkänsla, helas. ”Att älska andra är inte främst att göra saker för dem, men att uppenbara för dem deras skönhet och värde…”. Så säger Jean Vaner som lever i ett kollektiv tillsammans med människor med funktionsnedsättning.

 

BÖN: Gud hjälp oss att helas i kampen för en värld av solidaritet och kärlek. Amen

 

 

 

För Veckans bibelmeditation svarar Uppsala missionsförsamling genom pastor Arne Carlsson. Vinjetten är ett utsnitt ur Olof Hellströms fondrelief Att födas på nytt i Uppsala missionskyrka. Veckans bibelmeditation arkiveras regelbundet och finns att läsa HÄR.