Fastetid i Uppsala missionskyrka 2018

 

Fyrtio dagar innan påsk inleds fastan. Under den tiden i kyrkoåret förbereder vi oss för påskens glädje och fest genom att leva enklare och fördjupa oss i bön. Söndagarnas teman behandlar Jesu lidande och livets svårigheter. 40 dagar kommer från Israels folks 40åriga ökenvandring och 40dagarsfastor som beskrivs i Bibeln som Mose, Elia och också Jesus, genomgår. Varje söndag är en uppståndelsedag och de räknas därför bort. Fastan bryts i och med påsknatten.

Fastan är ett erbjudande om att avstå något till förmån för något eller någon annan. Traditionellt avstår man från kött, mejeriprodukter och sötsaker och ger pengarna som blir över till behövande. Idag väljer många bort något annat som sociala medier eller tv-tittande för att ha mer tid för vänner och familj. Man deltar i fastan på sina egna villkor och den är vars och ens ensak.

Fastan är ett medel – inte ett mål i sig.

Ett medel att fördjupa sitt böneliv, sin andliga läsning och sin självkännedom. Om vi skalar bort en del njutningar och distraktioner kan vi bättre urskilja Guds röst och lyssna till vårt eget inre. Fastan riktar sig inåt och uppåt!

Den riktar sig också utåt. Den är ett tillfälle till solidaritet med alla som ständigt tvingas leva enkelt. Ge bort det du får över! Ta tid för andra!

I vår kultur tränas vi sällan på att vänta och vi kan behöva påminnas om hur bra vi mår av att följa långsiktiga mål och beslut istället för omedelbar behovstillfredsställelse.

Vi lever också i en tid med väldigt mycket intryck och information där många vill ha vår uppmärksamhet. Om vi inte ser upp kan all hjälpsam och rolig teknik vi har tillgång till sluka oss. Plötsligt finns ingen plats för eftertanke…

Biskop emeritus Martin Lönnebo frågar sig: ”Hur ställer man in den himmelska hörapparaten i en bullerkultur?”

När vi talar om andliga övningar och askes så ligger lagiskhet och moralism på lur. Därför påminner jag återigen om att fastan är ett medel och inte ett mål i sig och vill understryka att var och en fastar utifrån sin egen förmåga.

Om du vill delta i fastan är mitt råd att du bestämmer dig för något som är så litet att du kan hålla det i 40 dagar, då riskerar du varken att hamna i missmod eller högmod.

Det finns källor från sent 200tal som nämner den kristna fastan och man såg den som en självklar del av kyrkan, precis som den ingått i judendomen. Av Kyrkomötet i Nicea 325 framgår att 40dagarsfasta förekom inom kristenheten och på 600talet är den etablerad i kyrkan.

I ortodox tradition tar man fasta på texter ur första Moseboken om att de första människorna som fortfarande befann sig i det paradisiska tillståndet levde som veganer. Det är först efter att de lämnar trädgården och sedan Noa räddat delar av befolkningen och djurlivet på arken som Gud säger att människorna också får äta kött. Därför fastar man genom att äta vegansk kost.

Inom katolicismen har köttet bytts ut mot fisk i fastetid och det är enkel mat som gäller. Man betonar onsdagen, då Judas förrådde Jesus samt fredagen, då Jesus plågades och dog som fastedagar året om men lägger tyngdpunkten på fastan innan påsk och jul. Först på julnatten bryts fastan och festmaten tas fram. Troligen är lutfiskens plats på julbordet en kvarleva från den tid då Sverige var katolskt och det var fisk och inte kött som serverades på julafton.

I frikyrkliga rörelser har man snarare praktiserat fasta situationsbundet och oberoende av kyrkoåret. Ofta har en sträng fasta praktiserats inför viktiga beslut och i och med svåra prövningar. Idag upplever jag en stark ekumenisk uppslutning kring fastan innan påsk och uppskattar själv att leva med i kyrkoårets växlingar.

Jag skriver detta på askonsdagens morgon och kommer innan dagen är slut att ha deltagit i en askonsdagsmässa där man får ett kors av aska tecknat i pannan. Detta inleder fastetiden. Askan symboliserar bot och omvändelse och återfinns i många bibliska skildringar av detta. Korset understryker att hela människan är drabbad av synd och att hela människan är omfattad av nåden. Jag får återigen börja om. Korset som tecknas i pannan påminner oss också om vår förgänglighet och för mig är det en stark påminnelse om att allt jag har är en gåva. När jag återigen inser detta föds min tacksamhet och vördnad för livet.

Det är nog det som fastan ytterst handlar om – att återerövra förundran och tacksamhet för de gåvor vi har och inte förbruka dem av bara farten.

Andakt och eftertanke i fastetid

Under fastan håller vi kvällsandakter i kyrksalen. Där får vi ta del av söndagens evangelium och får därefter lyssna till musik, sedan kan den som vill dela tankar med en bänkgranne eller gå fram till ljusbäraren och samtala, det går lika bra att sitta kvar och bevara tankarna för sig själv. Därefter ber vi och avslutar med en psalm.

21 februari       19.00                    Prövningens stund                       

28 februari       19.00                    Den kämpande tron

7 mars              19.00                    Kampen mot ondskan                  

14 mars            19.00                    Livets bröd           Obs! i Kryptan

21 mars            19.00                    Guds mäktiga verk

 

Kontakt Karolina Berneheim och Torbjörn Bådagård

Hopp för Israel och Palestina?

Lördag 10 mars 10.00 – 17.00

Hopp för Israel och Palestina?

En dag för utbildning och samtal

 

10.00 Hoppet i ljuset av alfa och omega

Andakt med hjälp av Teilhard de Chardin.
Pastor Torbjörn Bådagård, församlingsföreståndare, Uppsala Missionsförsamling

 

10.25 Nästa år i Jerusalem – om sionismen

Bernt Jonsson, frilansjournalist

 

11.10 Apartheid – vad säger folkrätten?

Anna Karin Hammar, präst och teolog

 

11.55 Intryck från resor med Sabeel Jerusalem

Svenska deltagare om sina erfarenheter

 

12:30 Lunch på stan

 

13.45 Palestinsk befrielseteologi

Olle Kristenson – direktor, ekumenisk teologi, Sveriges Kristna Råd – refererar och analyserar Naim Ateeks senaste bok A Palestinian Theology of Liberation. The Bible, Justice and the Palestine-Israel conflict

 

14.30 Aktuella frågor

Kenneth Kimming, moderator, ordförande i Sabeels vänner, Sverige

 

Arrangörer:
Uppsala Missionsförsamling, Palestinavänner i Uppsala, Kairos Palestina – Sverige och Sabeels vänner, Sverige.

 

15:00 -16:30 Sabeels årsmöte

Välkomna, Torbjörn och Eva Bådagård!

Det senaste församlingsmötet beslöt att som pastor och försam­lingsföreståndare kalla Torbjörn Bådagård, Li­dingö, samt som diakon Eva Bådagård, också Lidingö. Båda har bejakat församlingens kal­lelse och har nu tillträtt respektive tjänster den 1 januari 2018. 

Vi hälsar dem båda varmt välkomna till Upp­sala Missionsförsamling!

Vid gudstjänsten den 21 januari sker installat­ion av Torbjörn och Eva Bå­da­gård.
Medverkande: Jenny Do­bers, reg. kyrkole­dare, Ka­rolina Berne­heim.  Kyrkokören sjunger under Mar­kus Jonssons ledning.

Kjell-Åke Nordquist, ordförande

Händer överallt

Händer överallt

”Händerna var överallt. Jag stelnade till och stod sedan kvar med skammen.”

Det händer överallt – att människor blir utsatta av andra för
◾sexuella övergrepp
◾sexuella trakasserier
◾sexuellt våld

Uppsala Missionsförsamling och vår Equmeniaförening vill vara en profetisk röst i samhället. Det betyder att vi vill höja en kritisk och granskande röst mot dem som har makten. Det gäller makthavare på alla nivåer. De som gör sig skyldiga till övergrepp har ofta en maktposition i relation till sitt offer och sådana övergrepp sker ofta inom befintliga relationer där band och beroendeställningar komplicerar situationen ytterligare.

Vi bjuder in er som vill dela berättelser och som vill fortsätta ett samtal om detta under våren. Det handlar om egna erfarenheter men också om sådant vi sett och själva gjort.

Hela texten finns att läsa HÄR!

Julöppet hus

Julöppet hus!

Vill du bidra till gemenskapen kring julgröten? Det behövs många händer och röster!

Julöppet hus har vi mellan den 26 och 30 de­cember kl.18 – 21. På nyårsafton öppnar vi kl. 15 och avslutar med nyårsbön kl. 18.

Vill du hjälpa till, anteckna dig på listan vid värdbordet eller ring Ann-Britt Holmberg tel. 25 52 64 eller 0708-25 52 64. Du kan också ta kontakt med vår diakon Lillemor Brånn,
tel. 10 00 36 eller 0708-33 97 73.

Flygelfyrverkeri och Rhapsody in Blue

Äntligen rullades församlingens nya flygel in i kyrksalen. De närvarande kunde inte undgå att känna förväntan och glädje över att det nya instrumentet efter lång väntan kommit på plats. Uppsala missionsförsam­ling förfogar nu över en flygel och en orgel, två instrument av hög klass. 

Sista helgen i januari invigs den nya Ya­maha-flygeln med två innehållsrika konserter. Fram till dess trimmas den in med ett antal stämningar och intonationsar­bete tills den är redo att tas i bruk till fullo.

Förutom invigningskonserterna kommer Lunchmusiken under våren att ha pianosolister i programmet och musikrå­det planerar ytterli­gare konserter med flygeln i centrum.


Flygelfyrverkeri

Lördagen den 27 januari 2018 kl. 17 invigs för­samlingens nya flygel med en första konsert där många kända musiker och sångare medverkar. 

Medverkande:
Pianisten Mats Jansson, piano, cellisten Mats Olofsson, operasångaren Olle Persson. Uppsala Akademiska Kammarkör med dirigen­ten Stefan Parkman och pianisten Hans Ove Olsson.

Det blir musik av Chopin, Debussy, Schu­bert, Stenhammar, Edlund, Beethoven, Rachmaninoff och Torbjörn Iwan Lundquist.

Som avslutning får vi lyssna till Trio X med pianisten Lennart Simonsson, basisten Per V Johansson och slagverkaren Joakim Ekberg.

Entré med UNT+ 200 kr
Ordinarie pris 230 kr
Barn tom 12 år gratis
Biljetter köps i Missionskyrkans kafé måndag – fredag 08.00-15.00 fr o m 8 januari
eller vid dörren 1 timme före konsert.

Rhapsody in Blue

Söndag den 28 januari
kl 18.00
följer den andra invigningskonserten då  Nya Kammarorkestern i Uppsala under ledning av den sydkoreanske dirigenten Duk-Kyung Chang bjuder på George Gershwins Rhapsody in Blue med konsertpianisten Susan Yondt som solist.

Vi får också höra Maurice Ravels Boléro och George Enescus Rumänsk rapsodi nr 2.
Inträde:  150 kronor

Entré med UNT+ 150 kr
Ordinarie pris 180 kr
Barn t o m 12 år gratis
Biljetter köps i Missionskyrkans kafé måndag – fredag 08.00-15.00 fr o m 8 januari
eller vid dörren 1 timme före konsert.

Händer överallt

Händer överallt

”Händerna var överallt. Jag stelnade till och stod sedan kvar med skammen.”

Det händer överallt – att människor blir utsatta av andra för

  • sexuella övergrepp
  • sexuella trakasserier
  • sexuellt våld

Uppsala Missionsförsamling och vår Equmeniaförening vill vara en profetisk röst i samhället. Det betyder att vi vill höja en kritisk och granskande röst mot dem som har makten. Det gäller makthavare på alla nivåer. De som gör sig skyldiga till övergrepp har ofta en maktposition i relation till sitt offer och sådana övergrepp sker ofta inom befintliga relationer där band och beroendeställningar komplicerar situationen ytterligare.

Vi bjuder in er som vill dela berättelser och som vill fortsätta ett samtal om detta under våren. Det handlar om egna erfarenheter men också om sådant vi sett och själva gjort.

Läs mer under Händer överallt som finns som undermeny.

 

Det är advent!

Ett nådens år — under detta tema firar Uppsala missionsförsamling ingången i det nya kyrkoåret. Fyra adventssöndagar då vi tänder Rättvisans ljus, Rättfärdighetens ljus, Fredens ljus och Fridens ljus — Glädjens fyra ljus som symboler för Gudsrikestankens fyra stöttepelare.

Välkommen att fira julmånaden i vår kyrka med gudstjänster, sång och musik och fr o m Annandagen t o m Nyårsafton det vi kallar Julöppet hus med gemenskap kring julbordet, sång och musik, underhållning…

Den första adventssöndagens gudstjänst innehöll de kända psalmerna, i år med orgel och en mängd instrumenter, körsång och ett nära nog fullsatt kyrkorum.

Här följer pastor Karolina Berneheims
Predikan på första söndagen i advent 3 december 2017
i Uppsala Missionskyrka 
                                                          

Tema

Ett nådens år

Bön ur evangelieboken

Nådens Gud, du som kommer till oss i Jesus Kristus, vapenlös men starkare än världens makter, hjälp oss att under detta nya kyrkoår ta emot dig i våra liv och i vår församling. Låt ditt Ord och dina sakrament ge oss ny kraft och glädje. I Jesu namn. Amen.

Evangelietext                  Matteus 21:1-9

När Jesus och hans lärjungar närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Oliveberget skickade Jesus iväg två lärjungar och sade till dem: ”Gå bort till byn där framme, så hittar ni genast ett åsnesto som står bundet vid ett föl bredvid sig. Ta dem och led hit dem. Om någon säger något skall ni svara: Herren behöver dem, men han skall strax skicka tillbaka dem.” Detta hände för att det som sagts genom profeten skulle uppfyllas: Säg till Dotter Sion, Se, din konung kommer till dig, ödmjuk och ridande på en åsna och på ett föl, ett lastdjurs föl. Lärjungarna gick bort och gjorde så som Jesus hade sagt åt dem. De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen. Och folket, både de som gick före och de som gick efter, ropade: ”Hosianna, Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!”

Församlingssång 105 Hosianna Davids son!

Utläggning

Från Öster
kommer han, den enkla mannen och hans anhängare, flera fiskare och många från landsbygden. Det är på ett sätt en löjlig procession. Ingen kung kommer på en åsna, men han tas emot som kung.

Palmblad, mantlar och jubelrop. DAVIDS SON! Vår kung. Kungen som kommer med fred. Befriaren. Honom som vi har väntat på.

Från Väster
rider en annan man in i staden, inför påsk. Den romerske ståthållaren i Judéen; Pontius Pilatus, hade troligen sitt säte i Caesarea vid Medelhavets kust men vid större judiska högtider var han tvungen att bege sig till Jerusalem för att demonstrera romarrikets makt och hålla ställningarna. Det var ett svårt folk att kontrollera och särskilt kring påsk när de firade befrielsen från en annan förtryckande makt. Den judiska påsken firas till minne av befrielsen från slaveriet i Egypten då de med Guds hjälp blev fria och påminnelsen om detta gjorde dem extra uppstudsiga. Pilatus behövde vara på plats. Kanske motvilligt…

Häst och åsna                   
Medan Jesus rider in på ödmjukhetens symbol, åsnan. Så kommer Pilatus och hans män på fina hästar. Jag tänker mig att det dammar kring hovarna. Det blänker om guldörnarna, fanorna vajar i vinden och de sträcker upp sig i sina blanka rustningar. Mäktiga män. Män tränade för strid. Säkert imponerande. Män vana att bli åtlydda men också att lyda den egna överheten. Pilatus var pressad att hålla ordning. Han behövde demonstrera sin makt och visa tydligt vem som bestämmer.

 
Motsatserna

Två processioner.
Två diametralt olika makthavare.

Två riken.
Det militära och det fredliga riket, Guds rike.

Kan de ha pågått samtidigt? Processionerna? Ja, men vi kan inte veta.

Fick människor välja vem de skulle se eller kunde de råka se båda?

Kanske fanns det Jerusalembor som både fick se mannen från provinserna, med de enkla lärjungarna, han som blev arg över att templet användes för handel när det var ämnat för bön. Han som helade och botade människor. Han som predikade fred och försoning. Han som själv var hotad av både religiös och militär överhet.

Och som med både bävan och förundran såg krigarna komma in i staden?

Jublade de för Pilatus? Kanske vågade de inte annat.

Vi vet i alla fall att de jublade för Jesus

Att de såg profetian om fredens kung, befriaren, slå in.

Som vi läste ur Sakarja, en redan då 400 eller 500 år gammal text, som är en del av den hebreiska bibeln.

Se din konung kommer till dig. Rättfärdig är han. Seger är honom given. I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst.

Så säger guds röst, i Sakarja; Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim, alla hästar i Jerusalem. Krigets vapen skall förintas. Han skall förkunna fred för folken. Och hans välde skall nå från hav till hav, från floden till världens ände.

Hästen är en parallell till stridsvagnen. Krigaren kom till häst.

Jesus hade ingen häst. Men en lånad åsna och ett föl, det måste ha gått i maklig takt, det där intåget i Jerusalem.

Och de ropade: Hosianna Davids son! Han är här nu!

Det här var människor vars liv och städer och byar plågats av krig, våld och ockupationens förtryck, hela deras historia är präglad av krig och våld. De firade befrielsen från Egypten. De hade för länge sen nått det förlovade landet – men flöt det verkligen av mjölk honung?

De väntade på nästa befrielse och när de såg honom jublade de.

Två processioner.
Vilken av dem går vi till mötes?

Två diametralt olika makthavare.
Vilken av dem hyllar vi?

Två riken.
Det militära riket.
Och Guds fredsrike.

 

Vad innebär det att ta del av Guds rike?

Guds rike – som skall komma.

Guds rike – som kyrkan är en del av, som vi försöker baka in i världen, som en surdeg, genom att vara Kristi kropp på jorden.

Ett rike som predikar fred, försoning, som erbjuder förlåtelse och nystart, som erbjuder tillhörighet till Gud själv och evigt liv. En plats där man håller ödmjukhet och godhet högt och skyr krig och förtryck, där man månar om de allra mest utsatta, som i Bibelns böcker sammanfattas som – änkan, invandraren och den faderlöse. De som står utan skyddsnät. Ett rike som predikar nåd och som förklarar att Jesus ber människor komma till honom med sina bördor, för att lägga av sig dem, inte komma till honom och få tyngre ok att bära.

När Jesus vandrar in i våra liv är det med befrielse, kärlek och hopp.


Avslutning

Nu finns vi i adventstid. Ankomstens tid.

Jesus Kristus är här.

Öppna ditt hjärta för honom och för hans fredliga rike.

Bön

Vi vill ta emot dig.
Vi vill följa dig.
Vi vill gå på fredens väg.
Vi vill dela hoppets budskap.
Vi vill leva i kärlek, till Dig Gud, till vår nästa och till oss själva.
Amen.

 

Fakta

Matteusevangeliet dateras till sent 80- eller tidigt 90-tal efter Kristus och fanns i den tidigkristna rörelsen som särskilts sig från den judiska traditionen. Retoriken mot judarna, det egna ursprunget, Jesu ursprung, är stundtals hård och detta har använts av kyrkan i antisemitiska syften. En beklaglig del av bibeltolkningen genom historien.

Sakarja – första och andra Sakarja, kap 1 – 8 skrivet av den historiske Sakarja som började sin verksamhet på 520-talet före Kristus och sedan tror man att del två och tre skrivits senare av andra men i Sakarjas anda och stil. Men denna text är då 400 – 500 år gammal när Jesus rider in i Jerusalem på åsnan och man menar att profetian går i uppfyllelse.

Pontius Pilatus (latin: Pontius Pilatus, även kallad Ponna, grekiska: Πόντιος Πιλᾶτος) var en romersk prefekt och ståthållare i den romerska provinsen Judéen mellan åren 26 och 36 efter Kristus under kejsar Tiberius.

Pesach den judiska påsken, det osyrade brödets högtid, firades till minne av exodus, uttåget ur Egypten. Då grep Gud in och befriade sitt folk och såg sedan till att de fick nå det förlovade landet och gav det åt dem. För denna högtid samlades många i Jerusalem.

Hosianna hebreiska, egentlig betydelse ‘Herre, hjälp!’. Religiöst jubelrop: välsignad!

Karolina Berneheim
Pastor i Uppsala Missionskyrka
es.ak1519495403ryksn1519495403oissi1519495403malas1519495403ppu@a1519495403nilor1519495403akrot1519495403sap1519495403
018-10 00 81

1 2 3 4