Vecka 32, 2012

relief_c350Vecka 32, 2012

Jesus sade: �Det blir som n�r en man skulle resa bort och kallade till sig sina tj�nare och l�t dem ta hand om hans egendom. Den ene gav han fem talenter, den andre tv�, den tredje en, �t var och en efter hans f�rm�ga. Sedan reste han d�rifr�n… ” 
Matt 25:14-30

Veckans reflex
Jesus ber�ttar en drastisk historia som slutar med att egendomens �gare i ber�ttelsen ber den f�rsiktige och r�dde f�rvaltaren att dra �t helvete, ja �tminstone placerar honom i m�rkret d�r ute d�r man skall gr�ta och sk�ra t�nder. Om det h�r var en ber�ttelse som handlade om Gud skulle den vara f�rf�rlig. I centrum f�r ber�ttelsen st�r inte egendomens f�rvaltare, han har ju rest bort, utan n�gra tj�nare som ska f�rvalta egendomen. Den tj�nare som uppr�r Jesus mest �r den passive och r�dde tj�naren som inte v�gar ta risker i sitt f�rvaltarskap.

Nog kan det k�nnas som om �egendomens �gare� har rest h�rifr�n och tj�narna som skulle f�rvalta egendomen har gr�vt ned sin talent i jorden. I en v�rld, rikare och resursstarkare �n n�gonsin, som skulle kunna vara en plats d�r alla lever ett dr�gligt och v�rdigt liv, har vi skapat en eskalerande global kris. En kris d�r marknaden fr�ntar miljontals m�nniskor deras m�jlighet att f�rs�rja sig och d�r politikerna tiger om �kande fattigdom och oj�mlikhet som bryter ned v�ra samh�llen i konflikter och krig. En medelklass som ser v�lf�rden �del�ggas samlas p� Sygmatorget i At�n, i Paris f�rorter och p� Tharirtorget i Kairo och en maktl�s oro sprider sig fr�n Puerta Sol-platsen i Madrid till Tottenham. En social och ekologisk kris som hotar hela m�nniskans livsmilj� utmanar till ansvarstagande.

I kyrkans tradition, alltifr�n den f�rsta f�rsamlingen som hade allting gemensamt och delade ut �t alla efter vars och ens behov till Andra Vatikankonciliet och Kyrkornas V�rldsr�ds konferens i Uppsala d�r ansvaret f�r strukturerna i v�rldens ekonomiska system uppm�rksammades och infogades i f�rvaltarskapstanken, har ansvaret f�r naturen och m�nniskan varit en central uppgift. Om vi som kristen kyrka inte ska identifieras med den r�dde tj�naren som �drog sig Jesus vrede r�cker det inte med att begr�ta sv�ltkatastrofer och koldioxidutsl�pp, skogssk�vling och livsmedelsbrist utan att st�lla den ekonomiska eliten till svars. S� l�nge finanskapitalet l�mnas oreglerat kommer varje politiker och varje regering att vara bakbunden av marknadens diktat d�r viljan till omv�ndelse saknas. Vad kan en tj�nare i detta klimat g�ra? N�r kvinnor�ttsr�relsen b�rjade formera sig var det studiecirklar och kunskap f�renat med konkreta f�rslag till f�r�ndring som br�t upp den manliga dominansen och �ppnade d�rren mot f�r�ndring. Kan kyrkan bli en v�rldsvid kunskaps och studiegemenskap som blottl�gger krisernas orsaker och effekter? Kan vi bli en medveten f�r�ndringskraft en omst�llningsr�relse f�r ett nytt samh�lle? Kan vi bli en tj�nare �t egendomens Herre som or�dda och sj�lvuppoffrande v�gar s�ka sanningen? 

B�n
Herre, medan vi letar efter v�r nedgr�vda talent samlar bina in honung och Higgs partikel binder samman universum, i tr�dg�rden mognar fr�s�dden till sk�rd och din skapande kraft stryker �ver universum sin barmh�rtiga n�rvaro. Giv oss mod att vara dina tj�nare i v�rldens h�ndelser.
Amen

Vecka 33, 2012

relief_c350Vecka 33, 2012

Nu har Gud uppenbarat en r�ttf�rdighet som inte beror av lagen men som lagen och profeterna har vittnat om � en r�ttf�rdighet fr�n Gud genom tron p� Jesus Kristus, f�r alla dem som tror. ” 
Rom 3:21-28

Veckans reflex
Hyckleri framkallar allm�nhetens f�rd�mande och �r grogrund f�r mediadrev vare sig det g�ller restaurangnotor eller sexuella �vertramp. Hyckleri handlar om att vilseleda andra med avseende p� ens egentliga motiv eller moraliska principer. Att vi som flockas runt mediadrevet och v�ra flitiga akt�rer som sl�par fram de skyldiga till schavotten kan vara sykofanter, som f�r egen vinnings skull s�tter rubrikerna p� andras felsteg, �r inget vi bet�nker. Inte heller vill vi se att det finns ett viss m�tt av hyckleri i dagens offentliga debatt d�r alla egennyttiga f�rslag m�ste framst�llas som om de r�rde allm�nintresset.

Mediadrevet f�rlitar sig p� att allm�nheten k�nner till b�de de skrivna och de oskrivna lagarna, v�l medvetna om att domen �r lika definitiv oavsett vilka lagar som �verskrids. Om det finns lagbrott mot skrivna och oskrivna lagar s� finns det ocks� skrivna och oskrivna lagar. V�ra domar �ver hyckleriet g�r oss inte r�ttf�rdiga men skvallrar om att vi �r medvetna om lagens krav och i fruktan f�r domarna s�ker r�ttf�rdigg�ra v�ra handlingar genom motiv som rimmar med lagen. 

Nu talar evangelierna om en r�ttf�rdighet som inte beror av lagen men som lagen och profeterna har vittnat om. Det betyder inte att all lag f�rklaras ogiltig men att drivkraften blir en annan �n r�dsla f�r domen och att lagens inneh�ll inte blir statisk. P� samma s�tt som Guds skapelseverk inte skedde �i b�rjan� utan p�g�r �nnu alltj�mt, s� �r �lagen� inte en g�ng f�r alla given utan en r�rlig storhet under st�ndig ompr�vning. 

Guds skapande lag fullkomnas i k�rleken till den andre och har sin rot i den k�rlek som avsl�jas i Jesu liv. Det �r en k�rlek som drabbar oss med uppr�ttelse och ger oss frihet att handla i solidaritet med dem som beh�ver oss. Denna skapande k�rlek �r verksam l�ngt bortom lagens krav och domar. Den f�rverkligas n�r den skottskadade ton�rspojken i krigets Syrien b�rs bort till s�kerhet av en bror som riskerar sitt liv i spontan osj�lvisk k�rlek, n�r jordb�vningsdrabbade i El Salvadors fattigaste omr�den hj�lper varandra att �verleva eller n�r m�drarna i Gaza tr�star sina barn under of�ruts�gbara bombraider. Denna spontana k�rlek bland de mest utsatta kan ge oss en aning om vad lagens fullbordan �r. Denna k�rlek �r inte hycklande och sj�lvisk, den �r n�d. En n�d f�dd i k�rlek. De spontana, suver�na livsyttringarna, dessa som bem�ktigar sig m�nniskan utan hennes beslut, barmh�rtigheten, k�rleken, tilliten som f�rnimmer den andres sorg som vore det hens egen. Dessa livsyttringar kan hj�lpa oss att ana den r�ttf�rdighet som inte beror av lagen men som lagen och profeterna har vittnat om.

B�n
Gud, du alla m�nniskors Gud, l�t mina vardagshandlingar vara ett st�d f�r n�gon. Du som ser och k�nner det n�tverk av osynlig gemenskap som sluter oss samman, modl�sa och tappra, tr�tta och starka, �lskade och o�nskade, l�r oss ta emot varandras k�rlek som tecken p� det hopp som du skapat i v�rlden. 
Amen

Vecka 22, 2012

relief_c350Vecka 22,2012

Vid den tiden sade Jesus: �Jag prisar dig fader, himlens och jordens herre, f�r att du dolt detta f�r de l�rda och kloka och uppenbarat det f�r dem som �r som barn. Ja, fader, s� har du best�mt. Allt har min fader anf�rtrott �t mig. Och ingen k�nner Sonen, utom Fadern, och ingen k�nner Fadern, utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom f�r.�  
Matt 11:25-27

Reflektion

�En fiende ibland oss g�r,
han skonar inget hus.
Vad Gud har byggt han s�ndersl�r
Och sl�cker �gats ljus.

Det �r om denna djupt m�nskliga erfarenhet av destruktion och f�rst�relse som ber�ttelserna om Jesus brottas med. Var �r Gud n�r destruktionen bryter ned det skapade, n�r mammons h�rskare l�mnar m�nniskor i fattigdom, n�r krigets herrar leml�star hj�lpl�sa barn, n�r cancer bryter ned kroppens celler och ohj�lpligt driver en skapande m�nniska in mot d�den.

D� evangeliernas f�rfattare i enklaste episk form ber�ttar om h�ndelserna p� Golgata, det som skedde sedan Jesus bespottats och l�rjungarna �vergivit den korsf�ste, d� �r denna ber�ttelse utan analys det enda adekvata spr�ket. Det ber�ttar om en kulmination av svikna f�rhoppningar och f�rnedring. D�r, just d�r, b�rjar Jesus jordiska verk och bilden av Gud som allsm�ktig vittrar ned och ers�tts av den skapelsens k�lla av spontan k�rlek utan tv�ng, s�som i den of�rst�rda skapelsen, att g�ra lagen stum. Inom historiens ram, d�r motst�nd mot Gud r�der o

Vecka 21, 2012

relief_c350Vecka 21,2012

�L�t oss bygga en stad, med ett torn som n�r �nda upp till himlen. V�rt namn blir k�nt, och vi slipper vara skingrade �ver hela jorden…�  
1:a Mos. 11:1-19

Reflektion

F�rm�gan att rymma tankar och erfarenheter som �verskrider v�ra egna begrepp �r en m�rklig egenskap hos det m�nskliga medvetandet. Ofta har dessa erfarenheter f�rmedlats genom myter. Ber�ttelsen om Babels torn �r en s�dan mytologisk ber�ttelse d�r m�nniskans f�rm�ga att bygga ett torn som n�r �nda upp till himlen slutade i katastrof. Inspiration till myten h�mtades s�kerligen ur samtidens st�rsta och mest lysande stad med sina h�ngande tr�dg�rdar, j�ttelika portar och marmorkl�dda gator. Mytens inneb�rd d�remot var s�kerligen som alla myter ett f�rs�k att beskriva psykets dunkla regioner och m�nniskolivets mera sv�rf�ngade, f�rbryllande och tragiska aspekter. Ber�ttelsens yttre ram var n�gonting som i n�gon mening hade �gt rum en g�ng men dessutom alltid �ger rum.

Att det stolta Babel i v�r tid best�r av en rad ruinkullar �r inte s� m�rkligt, m�nga stora civilisationer som har utstr�lat storhet, makt och �verfl�d har f�tt se sina kulturella manifestationer f�rvandlas till arkeologiska kvarlevor. Det �r inte s� l�nge sedan vi kunde se Brechnjev med or�rlig min vinka till milit�rparaderna f�r ett till synes o�vervinnligt sovjet. Med lika hj�lpl�sa miner sammankallas v�stv�rldens ledare fr�n de rikaste l�nderna till st�ndiga krism�ten f�r att l�sa den skuldkris som tar fr�n dem makten att bygga ett finanspolitiskt Babels torn med st�ndig tillv�xt. Medan marknadsekonomerna med or�rlig min f�rs�ker se ut som om allting �r i sin ordning b�rjar medvetandet sprida sig om att krisen som b�rjade 2007 �r betydligt st�rre och att en globaliserad v�rldsekonomi �r i obalans.

Medan den ekonomiska krisens obalanser kr�ver �kad produktion v�xer en annan kris som en tickande bomb under tillv�xtens mantra, en kris d�r sj�lva jordens h�llfasthet s�tter gr�nser f�r tillv�xtekonomin. ”Klimatkrisen” som inte v�ntar med att rulla ut sina f�r�dande effekter med torka, �versv�mningar och sv�lt och ”Energikrisen” d�r oljan �r p� upph�llningen utg�r de underliggande krisernas epicentrum. De senaste generationernas liv har rubbat jordens biosf�r i grunden och forskarna beskriver den industriella civilisationens utveckling som en geofysisk kraft i polaritet med de stora naturkrafterna. Denna kraft knuffar oss nu in i en ny geologisk era, antropocen, d�r det �r m�nniskans aktiviteter som avg�r planetens �de.

Myten om Babels torn �r myten om den gr�nsl�sa tillv�xten som lurar oss att �verskrida planetens gr�nser. P� de flesta omr�den har gr�nserna redan �verskridits eller �r p� god v�g att �verskridas. Passeras gr�nsen f�r ett omr�de dras andra omr�den automatiskt med, det g�ller s�rskilt utsl�ppen av v�xthusgaser som p�verkar hela planetens klimatsystem. I myten om Babels torn ingriper Gud med att skingra m�nniskorna men i Nya testamentet handlar Gud genom att h�va spr�kf�rbistringen och f�rena m�nniskorna till ett samarbete med sanningens ande som Hj�lparen. 

B�n 

Herre hj�lp oss till besinning och att i tacksamhet mot de omsorger vi kom ur ge v�rt liv till den f�r�ndring som bevarar liv. 

Amen

Vecka 20, 2012

relief_c350Vecka 20,2012

�Jesus sade: �N�r hj�lparen kommer, som jag skall s�nda er fr�n Fadern, sanningens ande, som utg�r fr�n Fadern, d� skall han vittna om mig…� 
Joh. 15:26 � 16:4

Reflektion

I tider av stor os�kerhet �r det ofta de tv�rs�kra som ger sken av trov�rdighet. Diverse fundamentalistiska och totalit�ra utopier f�r nya anh�ngare. I deras statiska v�rldsbild, d�r ingenting f�r�ndras, kan det finnas en f�rdig regelbok att f�lja, ett s�tt att f�rh�lla sig till v�rlden som �r det enda m�jliga och sj�lvklara. Ibland f�rs�ker man g�ra kyrkan till en plats med s�dana givna och oantastliga v�rden. Varje g�ng en s�dan sluten v�rld skapas g�rs det p� m�ngfaldens bekostnad. Det �r dessa m�nniskor, som inte vill dela v�rldens komplexitet med dig som �r dina fiender, inte m�nniskor med andra v�rderingar, religi�sa �vertygelser eller politiska uppfattningar. De som inte finner sig i m�ngfalden, de som vill inf�ra monopol f�r den egna religionen, inf�ra sl�jtv�ng och minaretf�rbud, omsk�relsef�rbud och stopp f�r invandring �r de farliga. Alla de som tror sig sitta inne med den slutgiltiga sanningen, s�v�l i politiken som i religionen, och som f�rnekar att v�rlden f�r�ndras, och att v�r tro �r under st�ndig ompr�vning, v�cker m�nniskors r�dsla inf�r framtiden.

Hade Jesus �nskat f�rmedla en absolut och definitiv sanning, en dogmatik om hur livet skall levas, hade han skapat en text som bundit hans anh�ngare f�r all framtid. N�r Jesus talar om Hj�lparen, sanningens Ande, s� �r det en dementi av behovet av f�rdiga sanningar. Sanningen �r inget givet f�rsanth�llande. Sanningen �r n�got man g�r i f�rh�llande till de andra. Vad vi ska g�ra kommer vi att f�rst� genom sanningens Ande. Jag kallar er inte l�ngre tj�nare, jag kallar er v�nner, s� vill Jesus f�rmedla guds vilja att myndigg�ra m�nniskan till handling. N�r Gud identifierade sig med k�rleken befriade han v�rlden fr�n allt religi�st tv�ng och m�ter oss h�danefter d�r vi lever och ingen annanstans. I ditt liv �r du myndig att f�rverkliga din kallelse. 

Innan Jesus talar om Hj�lparen s� talar han om sambandet, mellan dem som �r hans l�rjungar och Jesus sj�lv, som ett vintr�d vars grenar b�r frukt. Denna f�rening f�rverkligas i det liv vi lever. Genom Jesu liv, d�d och uppst�ndelse blir den troende befriad fr�n all �ngslan, fr�n varje skuld och fr�n allt slaveri; f�r alltid fri, inf�r m�nniskor och inf�r Gud, �r hon ansvarig f�r v�rldens framtid och �r sj�lv en del av Guds n�rvaro i v�rlden.

B�n 

En b�n av den bolivianske pr�sten Luis Espinal:

�Hj�lp oss Gud att ge oss i kast med det om�jliga, f�r bakom det om�jliga finns din n�d och din n�rvaro. Vi kan inte falla ner i tomheten. Framtiden �r en g�ta, v�r v�g leder in i dimman, men vi vill forts�tta att �verl�mna oss sj�lva, ty du v�ntar alltj�mt i natten och gr�ter genom tusen m�nskliga �gon.� 

Amen

Vecka 19, 2012

relief_c350Vecka 19,2012

�… Skulle d� inte Gud l�ta sina utvalda f� sin r�tt, n�r de ropar till honom dag och natt? …� 
Luk 18:1-8

Reflektion

�r det om Gud denna ber�ttelse av Jesus handlar eller �r det en ber�ttelse om skapandets och livsmeningens inneh�ll. Ber�ttelsen om �nkan som envist kr�ver sin r�tt, utan att ha annan makt att s�tta bakom orden �n sin �vertygelse, �r en ber�ttelse om en kamp f�r r�tten att f�rverkliga sitt liv. Med f�rundran och nyfiken attraktion kan jag m�ta m�nniskor som aldrig ger upp. Trogna sin innersta �vertygelse skapar dessa m�nniskor en mening i sina liv som g�r l�ngt ut�ver det f�rv�ntade. B�rande p� ett inre ljus som inte l�ter sig sl�ckas forts�tter de sin kamp. Inte alla uppm�rksammas. Krigs�nkorna i Gaza och den syriska befolkningens krav p� f�r�ndring, med all kommunikation ut�t avst�ngd, forts�tter i tysthet sitt motst�nd f�r r�tten till sina liv; �Inshallah�.

Detta inre ljus �r besl�ktat med det skapande ljus, som mot alla f�rv�ntningar och i kamp med livsvillkoren, tr�nger fram i Birgitta Trotzigs f�rfattarskap. �Man ser dem p� l�ngt h�ll, kroppar som vrider sig efter pulsslagen av en sm�rta som man inte ser. Forml�st, besinningsl�st. S� tydligt deras brister urskiljs, felaktigheter, f�rgrovningar, �rrbildningar… Detta n�got � och det �r �nd� en m�nniska med v�lbekanta drag � som inte upph�r att f�rt�ras. – M�nniskor med en tung k�rna av motst�nd.” 

En skapande m�nniska med en tung k�rna av motst�nd var ocks� Allan Pettersson, vars musik f�r m�nga �r fylld av ett intensivt ljus ur kaos,p�minnande om n�gra textrader ur hans Barfotas�nger: �Det v�xer en blomma s� sk�n/ i ett sp�r av en �ngels fot. O sk�nhet, blott se den, o du: / den blomman har i himlen sin rot./ �r det tr�ttsamt att buga f�r vinden, / �r det tr�ttsamt att gunga en fj�ril, / blomma s�j, blomma s�j…� Ur mycket tunga villkor v�xer en vision av ljus och mening. Inte s� att lidandet eller m�rkret har en egen mening, ett �f�r att�. Lidandet �r i sig sj�lv meningsl�st och just s� utan hopp som det upplevs i �ngestdagarna och kan aldrig f�rsvaras. Orsaken �r ofta fattigdom och krigsf�rbrytelser, orsaker som vi kan och m�ste bek�mpa. Nej det ljus som kan komma ur m�rkret �r p� trots, ett ljus som v�rker fram som en skapande process ur det om�jliga. En m�nniska som p� trots inte l�ter sig f�rt�ras; Men kungelig, kungelig kliver mot skyn, / Spelkarln, spelekarln i byn; / fr�n svarta h�gtidsmullen, / passerar himlatullen…�

�…Skulle d� inte Gud l�ta sina utvalda f� r�tt, n�r de ropar till honom dag och natt? Skulle han l�ta dem v�nta? Jag s�ger er: han skall snart nog l�ta dem f� sin r�tt…� Att b�ra ljuset in mot m�rkret, att uppr�tth�lla tron p� en mening som inte l�ter sig brytas ned, �r utmaningen. Att, likt en besv�rlig �nka, kr�va r�ttvisa och m�nskliga r�ttigheter f�r alla och f�rf�lja makthavarna till dess att de �ndrar politiken, s� att vi inte ska pina livet ur dem med v�rt springande, se detta �r v�r kallelse. 

B�n 

Herre l�r mig att inte vilja n�got annat �n ur din hand motta mitt liv och i hoppets gl�dje leva dess mening till ljus.  

Amen

Vecka 17, 2012

relief_c350Vecka 17,2012

Jesus led utanf�r stadsporten f�r att med sitt blod rena folket. L�t oss d� g� ut till honom utanf�r l�gret och dela hans sm�lek. Ty h�r p� jorden har vi ingen stad som best�r, men vi s�ker den stad som skall komma. S� vill vi genom honom st�ndigt framb�ra lovs�ng som offer till Gud, en frukt fr�n l�ppar som prisar hans namn. Men gl�m inte att g�ra gott och dela med er; s�dana offer behagar Gud. 
Hebreerbrevet 13:12-16

Reflektion

Jesus led utanf�r stadsporten, utanf�r lagen och traditionens heliga trygghet. Judarnas land och m�jligheten att leva under lagen som ett folk var deras identitet. Paulus vidgar betydelsen av att vara det utvalda folket, Abrahams barn. Som Abrahams barn genom tron f�renas vi med judar och muslimer till ett folk.

Vad som i sin f�rsta inkarnation var en distinkt etnisk grupp �r nu ett samfund av fria troende som upph�ver alla etniska uppdelningar. Vi �r alla ett genom den k�rlek som f�renar oss och upph�ver alla distinktioner i den existerande samh�llskroppen. Det universum som gestaltas utanf�r stadsporten �r inte l�ngre ett universum d�r en m�ngfald av grupper �nskar att finna sin egen r�st och sl� fast sin egen specifika identitet, utan ett universum d�r ett k�mpande kollektiv byggs upp genom h�nvisning till en villkorsl�s universalism.

L�t oss d� g� ut till honom utanf�r l�gret och dela hans sm�lek. Det byggs �nnu murar, osynliga och synliga f�r att skydda v�ra nya och gamla identiteter eller f�rmenta etniska tillh�righeter. I Palestina bryter muren s�nder det som kunde vara ett gemensamt land. I Bagdad byggdes murar f�r att s�ndra och h�rska. Runt de v�lb�rgades bost�der byggs murar d�r tryggheten vilar i vakternas beredskap att skjuta. I det europeiska politiska landskapet byggs fr�mlingsfientliga murar med en retorik vars eko rullar in i r�ttssalen d�r Breivik st�r �talad. Alla dessa murar f�rminskar m�jligheten att vara m�nniska. Att bryta upp murarna och g� utanf�r privilegiernas, r�dslans och hatets murar �r att f�lja Kristus utanf�r l�gret.

I v�ra samh�llen byggs ekonomiska murar, lika omutbara som naturlagar, vilka skiljer m�nniskor fr�n varandra och �verskrider planetens gr�nser; utsl�pp av v�xthusgaser, uttunning av ozonlagret, f�rlust av biologisk m�ngfald, f�rsurning av haven, tillf�rsel av kv�ve och fosfor till land och hav, aerosoler i atmosf�ren och milj�gifter. Ty h�r p� jorden har vi ingen stad som best�r, men vi s�ker den stad som skall komma. Det globala ansvaret kr�ver en djupg�ende f�r�ndring d�r murarna st�r hindrande i v�gen. Vi beh�ver inga murar vi beh�ver ett k�mpande kollektiv som s�ker den stad som skall komma, en villkorsl�s universalism som inte gl�mmer att g�ra gott och dela med sig.

B�n 

Herre l�t v�r lovs�ng bryta upp murarna och f�rena oss till ett folk. Ett folk som s�ker den stad d�r vi l�mnar de brustna ber�ttelserna bakom oss och formar nya meningsfulla f�rs�k i en ny v�rld d�r r�ttvisa r�der och ingen gl�mmer att g�ra gott och dela med sig.  

Amen

Vecka 16, 2012

relief_c350Vecka 16,2012

…N�r han har sl�ppt ut sina f�r g�r han f�re dem, och f�ren f�ljer honom d�rf�r att de k�nner igen han r�st. …  
Joh. 10:1-10

Reflektion
Har du k�nt pulsen �ka n�r du h�r din �lskades r�st, r�sten som avtecknar sig med sina unika k�nnetecken, som ett fingeravtryck, eller som en varm kyss en tidig morgon med daggen �nnu vilande p� rosenbladen. En daggfrisk ber�ring av den �lskades st�ml�ppar som r�r vid varandra. N�r f�ren h�r herdens r�st ber�ra deras kroppar, f�ljer de honom. F�ren f�ljer herden d�rf�r att de k�nner igen hans r�st, som en �lskande k�nner igen sin �lskades r�st och f�ljer den in mot en ber�ring som v�cker lust till n�rhet.

N�r Jesus ska beskriva sin relation till dem som h�r hans r�st tar han sin utg�ngspunkt i en erfarenhet fr�n en herde och hans f�r. V�ra kroppar b�r p� minnen av ber�ring och k�rlek. Vi �r beroende av de konkreta akter av k�rlek och generositet vi k�nner till f�r att kunna ana n�got av en gudomlig k�rlek. Vi kan bara t�nka oss karakt�ren p� ett tilltal av en gudomlig k�rlek utifr�n v�r erfarenhet av en jordisk �lskandes r�st. N�r vi l�rt k�nna Guds r�st k�nner vi igen hans r�st s� som vi k�nner igen en �lskandes r�st och den kan inte f�rv�xlas.

Genom hans r�st f�renas vi med varandra och s�som vi bara kan finna Gud i omfamningen av den andre som en fr�mling, i betydelsen ok�nd i djupet av sin existens, s� f�rblir Gud en fr�mling vilken aldrig kan reduceras till n�got v�lk�nt. Det som utg�r gl�djen i en �lskandes r�st �r inte avsaknaden av hemliga djup utan tilliten att bli bem�tt med k�rlek, s� �r tryggheten i Guds tilltal inte att vi vet allt om honom utan tilliten som ger oss mod att leva. I m�tet med honom �r det jag blir tydlig och det �r enda platsen jag inte blir otydlig inf�r mig sj�lv.

I det massmediala vimlet av r�ster kan vi ibland bli lomh�rda och drabbas av h�rselskador n�r lobbygrupper lockar oss att misstro m�jligheten att alla m�nniskor har r�tt till ett v�rdigt liv, eller skriker till oss att vi inte kan ta emot alla flyktingar som kommer till oss eller l�ta alla sjukpension�rer f� sina behov tillfredsst�llda, eller att vi inte kan m�tta alla hungrande och lindra alla f�rtrycktas sm�rta, inte kan v�l vi… Den som har h�rt Guds r�st slutar att fr�ga och l�ter sig ist�llet inneslutas i Kristi kropp som str�cker sig utanf�r sig sj�lv och d�rigenom sammanfogar oss med andra kroppar i en helig ber�ring fr�n hans st�ml�ppar som r�r vid varandra och g�r oss till ett.

B�n 

Herre viska i v�rt h�ra med din r�st och l�t v�ra kroppar f�renas i din k�rlek till ”en” utgivande kropp som omfattar alla med samma r�tt.  

Amen

Vecka 15, 2012

relief_c350Vecka 15,2012

�Mina barn, har ni ingen fisk?� 
Joh. 21:1-14

Reflektion

Jesus hade gripits under ett dramatiskt tumult och med hj�lp av s�v�l ockupationsmakt som den religi�sa maktstrukturen d�mts till d�den och avr�ttats under bestialiska former. En kort tid d�refter n�r hans anh�ngare har �terg�tt till fisket �r han d�r p� stranden och s�ger�Mina barn, har ni ingen fisk?�

Den h�r ber�ttelsen �r s� dramatisk och revolutionerande i sitt �verraskningsmoment att den kan r�ra vem som helst till t�rar. H�r finns ingen spekulation om �vernaturliga dimensioner eller upphetsande skildringar fr�n golgatah�ndelsen utan enbart den varma omsorgen om det dagliga br�det; �Mina barn har ni igen fisk?�

Det h�nder att vi klandras f�r att vi bryr oss f�r mycket om klimatfr�gorna, de politiska dimensionerna i bibeltexterna eller uppr�rs �ver v�rldens or�ttvisor. N�r Jesus m�ter de l�rjungar som ska f�ra den djupaste inneb�rden i hans liv och d�d vidare s�ger han; �Mina barn, har ni ingen fisk?� Fisket var en del i detta samh�lles ekonomiska och n�ringspolitiska f�ruts�ttning f�r �verlevnad. �Mina barn, har ni ingen fisk?�

V�rt samh�lle �r uppbyggt f�r att f�rs�rja s� m�nga fler m�nniskor och ge s� m�nga fler m�jligheter till ett v�rdigt liv �n det samh�lle d�r Petrus kastade ut sina n�t men det handlar om samma f�rs�rjningsb�rda, att se till att alla kan �ta sig m�tta. 

N�r Petrus halade in fiskn�ten den natten fick de ingenting. Det var lika oroande som n�r vi anar att utfiskningen av v�rldshavens rikedomar har n�tt en gr�ns d�r vi m�ste �ndra v�ra produktionsm�nster, kasta ut n�ten p� den h�gra sidan om b�ten. Det �r inte bara utfiskningen som n�tt en gr�ns, s�llsynta jordartsmetaller, h�gteknologins DNA som �r n�dv�ndiga f�r mobiltelefoner, tv-apparater, kylsk�p och annan elektronik blir allt mer sv�r�tkomlig och dyr. Ocks� oljan, den moderna civilisationens f�ruts�ttning, har n�tt sin peak och blir allt dyrare. Fosforn, detta anonyma grund�mne som �r en f�ruts�ttning f�r v�xternas fotosyntes och som f�r v�rt eget nervsystem och v�ra muskler att fungera, �r en �ndlig resurs som nu spolas ut via v�ra avloppssystem.

�Mina barn, har ni ingen fisk?� �r en fr�ga med revolutionerande inneb�rd och uppmaningen att kasta ut n�ten p� h�gra sidan om b�ten �r en uppmaning att �ndra produktionsm�nster och invanda handlingar f�r att �verleva. Djupast sett handlar det om skapelsens fr�lsning och m�nniskans frig�relse ur f�rtryckande m�nster f�r hela skapelsens �teruppr�ttelse.
�Mina barn har ni ingen fisk?� Vi �r inte ensamma, omsorgens och k�rlekens Gud �r n�rvarande i sin skapelse. Om vi �var v�r lyh�rdhet kan vi h�ra hans uppmaning att �ndra v�rt s�tt att l�gga ut n�ten f�r att respektera livets gr�nser och allas behov.

B�n 

Tack Gud f�r din omsorg om v�ra behov. L�r oss att lyh�rt lyssna till din r�st visa respekt f�r livets gr�nser och allas behov. Din �r jorden och vi �r alla dina barn.  

Amen

Vecka 14, 2012

relief_c350Vecka 14,2012

Medan de �t tog Jesus ett br�d, och efter att ha l�st tackb�nen br�t han det, gav �t sina l�rjungar och sade: �Tag och �t, detta �r min kropp� Och han tog en b�gare, och efter att ha tackat Gud gav han �t dem och sade: �Drick av den alla. Detta �r mitt blod, f�rbundsblodet som blir utgjutet f�r m�nga till syndernas f�rl�telse. Jag s�ger er; nu kommer jag inte att dricka av det som vinstocken ger f�rr�n den dag d� jag dricker det nya vinet med er i min faders rike.� 
Matt 26: 26-29

Reflektion
S� �r det �ter p�sk och v�ra kroppar har blivit �nnu ett �r �ldre. Ibland blir vi p�minda om att vi �r i en kropp. Synen f�r�ndras, en del sjukdomar f�ster sig i kroppen, den f�r�ndras. Den fysiska �kroppen� �r ett skeende, och detta skeende �r beroende av andra kroppar, inte bara fysiska utan ocks� sociala, sakramentala och politiska kroppar. Du kan fr�ga dig vad du �r i dig sj�lv utan andra varelser eller utan de ber�ttelser, myter och koder som du lever i och genom. Och det g�r inte att t�nka.

Vi b�r alla p� erfarenheter av existentiell tomhet Livet har deformerat v�r n�rhet till Guds k�rlek och till varandra. Den moderna individualismen skapar fria men ensamma sj�lar. Bristen p� sammanhang skapar en brist p� riktning, n�got att orientera sig efter. Vi sugs ner av svartgr�na blandningar som skapar en k�nsla av obekv�mhet eller till och med �ngest.

Jesus sista m�ltid med l�rjungarna f�r oss in i ett nytt landskap. V�ra kroppar och v�rt liv �r alltid inskrivna i landskapets kroppslighet och ett socialt sammanhang. Allt detta �r inskrivet i v�ra kroppars minnen och v�ra kroppars p�g�ende skeende. Vi �r relaterade till varandra och till Gud p� ett s�tt som varken utsl�cker skillnaderna eller fr�ntar oss ansvaret f�r v�rt liv. �S� �r vi fast�n m�nga, en enda kropp, ty alla f�r vi del av ett och samma br�d.� I nattvardens mysterium �terf�rs vi till ett landskap d�r vi inf�rlivas med ett st�rre skeende, en riktning och ett sammanhang.

�Tag och �t, detta �r min kropp�. Jesus �verr�cker sig sj�lv till l�rjungarna. Vi betraktar kroppar som enkla och specifika men i nattvardens mysterium kan inte det m�nskliga bli m�tt f�r det kristuslika, snarare kan Kristi kroppslighet �ppna upp f�r det gr�ns�verskridande i v�ra kroppars m�jligheter.

I det skeende som v�r delaktighet med Kristus f�r oss in i bryts alla gr�nser, exempelvis etniska gr�nser, k�nsgr�nser och socioekonomiska gr�nser, men ocks� den yttersta gr�nsen f�r v�r kroppslighet, d�dens gr�ns.  �Jag s�ger er; nu kommer jag inte att dricka av det som vinstocken ger f�rr�n den dag d� jag dricker det nya vinet med er i min faders rike�. Om detta nya rikes kroppslighet vet vi lika lite som vi vet vad Gud �r. Jesus �ppnar en verklighet i det br�d som vi bryter och det vin som vi dricker som �verskrider v�r kunskaps gr�nser och ber�r oss med en djupare mening som kommer fr�n l�ngre in liggande rum �n dem vi enkelt ben�mner. 

B�n 

Herre l�t p�skens texter �ppna f�r det inifr�n kommande ljuset och inf�rliva oss med det st�rre skeende, riktning och sammanhang d�r vi finner din frid..  

Amen

1 20 21 22 23 24 25