Vecka 43, 2011

relief_c350Vecka 43,2011

�Hur kan ni t�nka s� i era hj�rtan? Vilket �r l�ttast att s�ga, till den lame: Dina synder �r f�rl�tna, eller att s�ga: Stig upp, ta din b�dd och g�?�  
Mark 2: 1-12

Reflektion

Jesus hade uppr�rt n�gra religi�sa f�retr�dare med att lyfta av skulden fr�n en f�rlamad m�nniskas axlar. Att sedan s�ga till den f�rlamade att ta sin b�dd och g� var ett s�tt att visa f�r dem som var kritiska mot hans skuldavskrivning att han hade makt att f�rl�ta. Jesus m�ste ha menat att det �r b�ttre att vara f�rlamad utan skuld �n att b�ra p� skuld och kunna g�. I �vrigt har inte skuld och f�rlamning med varandra att g�ra. F�rlamad kan man vara av f�dsel, eller bli senare i sitt liv, utan skuld. F�rlamning �r som mycket annat lidande i v�rlden inte orsakat av den som �r f�rlamad. Mycket lidande har m�nskliga handlingar som orsak men det �r inte kopplat till den som lider.

Att tillskriva m�nniskan skuld �r att tillskriva henne ansvar f�r sina handlingar inte f�r sitt lidande. Det �r skulden som g�r oss till m�nniskor. I en kaotisk v�rld d�r krisernas f�rl�ngning f�reb�dar en m�nsklig katastrof �r skulden en hoppfull erfarenhet. Om det �verhuvudtaget finns ett sammanhang av mening och en v�rldsordning som kan �verblickas i denna m�nskliga galenskap och f�rvirring som v�r tid �r indragen i s� �r m�nniskans ansvar ett uttryck f�r att en f�r�ndring �r m�jlig. 

Frans Kafka har i en outh�rdlig uppg�relse med avsaknaden av ett meningsfullt sammanhang, i boken Processen, visat en labyrintisk v�rld utan utg�ng. Josef K lever ett f�rvirrat och m�ll�st liv. Han flyr en obest�md skuld som han s�ker undkomma genom en levnadsbeskrivning d�r varje viktig h�ndelse skall f�rses med f�rklaringar varf�r han handlade som han gjorde den g�ngen och inte annorlunda. Den absurda f�rvirring han lever i �r tecken p� en hemlig ordning. Denna hemliga ordning visar sig inte n�gonstans, inte ens antydningsvis. En sakkunnig flicka s�ger till Josef K., som ans�g sig oskyldig; �Man kan inte v�rja sig mot den h�r domstolen, man m�ste avl�gga bek�nnelse. Bek�nn n�sta g�ng ni f�r ett tillf�lle.� Men utan ett meningsfullt sammanhang finns inte heller n�got att bek�nna.

Att bek�nna �r att erk�nna sitt ansvar, att bli m�nniska. Att ta emot en skuldavskrivning �r att befrias till handling. Dina synder �r f�rl�tna ta din s�ng och g�, lyft dina insikter om m�nskligt ansvar och medverka till en f�r�ndring av v�rldens ekonomiska, politiska och medm�nskliga strukturer och relationer. Guds rike �r n�ra som en m�jlighet, som en v�ndpunkt vars karakt�r liknar en p�nyttf�delse d�r du kan finna ett sammanhang och en v�rldsordning som ger alla samma v�rde. 

B�n
F�rl�t oss v�ra skulder , liksom vi har f�rl�tit dem som st�r i skuld till oss. 

Amen

Vecka 42, 2011

relief_c350Vecka 42,2011

Jesus sade: �Himmelriket �r som en skatt som ligger g�md i en �ker. En man hittar den och g�mmer den igen, och i sin gl�dje g�r han och s�ljer allt han �ger och k�per �kern� �
Matt. 13:44-46

Reflektion
En skatt som ligger g�md i en �ker. N�r spaden sk�r genom leran och blottl�gger ett myller av liv, rottr�dar och daggmaskar, blottl�gger spaden platsen f�r himmelrikets hemlighet. Vi talar ofta om himmelriket och Guds handlingar som om de var en parallell v�rld till v�r materiella v�rld, en andlig och f�rfinad v�rld som inte har besudlats med jordens leriga tyngd. Men det �r ur jorden som livet spirar och det �r d�r de d�da kropparna f�rvandlas till mull och nytt liv. Himmelriket �r som en skatt som ligger g�md i en �ker.

Jesus refererade till Himmelriket eller Guds rike, nerb�ddat i jorden och existerande mitt i den v�rld d�r vi lever v�ra liv. Med andra ord erbjuder oss inte Jesus en f�rklaringsmodell f�r att vi ska f�rst� vad fr�lsning �r och hur vi ska bli fr�lsta. Ist�llet erbjuder han oss att delta i en process genom vilken vi kan uppleva den yttersta meningen med v�rt liv som k�rlek och ur den kan ett kompromissl�st hopp v�xa inom oss.Himmelriket �r n�ra.

Det �r ur detta perspektiv vi kan betrakta v�rlden och v�ra kriser. I centrum st�r d� inte de sjuka banksystemens �verlevnad utan de fattiga och lidande. De fattigas vardag f�r�ndras inte av r�ddningspaketen fr�n v�rldens m�ktiga men deras fattigdom permanentas. N�r den mediala makten m�lar krisernas avveckling med stora penseldrag lider de fattiga under skuldb�rdan av krisernas l�sning och klimatf�r�ndringarna forts�tter urholka de arktiska isarnas kontroll av havsniv�erna.

Himmelrikets p�rla �r g�md i en �ker och n�gon parallellv�rld erbjuds oss inte. Det finns ingen v�g f�rbi lidande och kors, men korset �r inte Jesus sista ord. Gud reste honom ur graven, men inte heller gravens �ppning �r sista ordet, �nnu �r inte Gud �allt i alla�. Guds stora h�ndelse forts�tter och vi �r inbjudna att delta med tro p� k�rlekens m�jlighet att finna lindring i lidandet och tillsammans med de utsatta gestalta ett hopp mot hoppl�sheten och en samh�llsordning d�r utanf�rskap omsluts av en k�rlek mot fr�mlingskap. 

B�n
Herre din k�rlek �r o�ndlig som havet, den skiljer oss inte fr�n v�rlden men �r v�gen som binder oss samman. L�t din k�rlek inte klyva v�ra sinnens horisont men �ppna oss mot en hoppets v�g. 

Amen

Vecka 41, 2011

relief_c350Vecka 41,2011

Jesus sade: Det var en rik man som klädde sig i purpur och fint linne och levde i fest och glans var dag. Men en tiggare som hette Lasaros låg vid hans port full av sår och önskade att han fick äta sig mätt på resterna från den rike mannens bord. Hundarna kom till och med och slickade hans sår.  
Luk 16:19-31

Reflektion
Ingen kan tvivla p� den vrede som uppfyller Jesus n�r han ber�ttar om den rike mannen och Lasaros. Meningen �r naturligtvis inte att varna f�r ett d�dsrike d�r de rika pl�gas och de fattiga njuter tr�st och uppr�ttelse. Jesus visste lika lite som vi om n�got av h�ndelserna efter d�den. Hans vrede riktar sig mot de or�ttvisor som i dag l�ter fattiga sv�lta ihj�l, med sina utarmade barn i armarna, i brist p� mat och vatten medan hundarna slickar deras s�r.

I den globala ordning som vi skapat �kar klyftorna mellan de mycket fattiga och de mycket rika. De allra rikaste av rika bildar en superklass med en v�xande makt, en makt som h�ller p� att f�rpassa politiker och demokratins f�retr�dare i en underordnad st�llning med begr�nsade m�jligheter att besluta �ver nationens tillg�ngar. Or�kneliga tr�dar knyter samman de rike m�nnen; aff�rsf�rbindelser, placeringar, medlemskap i styrelser, samma universitet, exklusiva bostadsomr�den, terminaler f�r privata flygplan, sammantr�den, restauranger, hotell och som ett n�tverk binder en avreglerad finansmarknad samman denna h�rskande elit i en f�r den fattige Lasaros o�tkomlig v�rld.

N�r de rika st�lls inf�r de or�ttvisa globala obalanserna och de or�ttvisor dessa obalanser skapar, mumlar de fram en destillerad version av 1980 talets ekonomiska recept: �L�t marknaderna ta hand om saken. Visa t�lamod.� De bek�nner sig till id�n om dropparna som sipprar ner ett kvartssekel efter det att uttrycket myntades. Detta trots att den teorin varken st�ds av den ekonomiska forskningen eller n�gra empiriska bevis. Inte ens smulorna fr�n den rike mannens bord hittar ner till Lasaros. Medan ekonomerna m�ter oj�mlikheten och ger den ett m�tbart namn som de kallar Ginikoefficient sv�lter m�nniskor ihj�l och v�stv�rldens ekonomiska skuldkris bryter s�nder civilisationens institutioner. F�r att ytterligare insk�rpa den r�dande ekonomiska ordningens brister rusar klimatf�r�ndringarna som en effekt av denna ordning in i en katastrofal sj�lvgenererande destruktion.

N�gon �ngel fr�n en annan v�rld kommer inte att anl�nda f�r att r�tta till den krackelerande ordning som vi skapat. Vi har Moses och profeterna och kan lyssna till dem. Guds vilja s� som den gestaltas i Jesus ber�ttelse �r att vi skapar ett samh�lle d�r den fattige st�r i centrum och d�r de som nu utarmas och sv�lter ska ha sin uppr�ttelse. Det �r br�ttom att v�nda p� den ordning som nu hotar en globaliserad v�rld med kaos och v�ld.

B�n
Herre hj�lp oss att anv�nda v�r vrede i ett konstruktivt f�r�ndringsarbete, hj�lp oss att v�nda krisen till en nyordning som �teruppr�ttar de som nu �r fattiga och f�rtryckta. 

Amen

1 20 21 22