Vecka 51, 2011

relief_c350Vecka 51,2011

Natten skall vika d�r �ngest nu r�der. Det folk som vandrar i m�rkret ser ett stort ljus, �ver dem som bor i m�rkrets land str�lar ljuset fram.  
Jesaja 9:1a, 2-7.

Reflektion

Hjul, hjul str�lande hjul, glans �ver hjulhandelns tillv�xt, glimmande siffror i b�rsm�klarnas hus gl�m all suckan och klagan… Hjul, hjul, snurrande hjul ska skydda v�r tillv�xt och framg�ng, sm�rjas ska hjulen medan fattiga v�nta, ty hjulen �r tillv�xtens motor.

Klimatansvar och stopp av den p�g�ende f�rst�relsen av v�r �lskade planet, f�r st� tillbaka f�r att r�dda tillv�xten. Kling och klang nu �r det hjulhandelskommers och hjulhandelsbelysningen lyser mer �n vanligt med f�rggranna beten. Hjulfesten ska locka kontokortens outsinliga k�lla att porla. Nu ska vi r�dda tillv�xten och sl� nya rekord i hjulhandelsfrossa.. Tio�ringarna �nskar sig thailandsresor och Iphone, de som inte har r�d f�r sk�mmas. Den rikaste tiondelen sl�r taktfast med pinnen med sex g�nger starkare l�ner, den fattigaste tiondelen snubblar p� hjulfestens tr�skel.

Hjul, hjul, str�lande hjul, Sverige har en tigerekonomi och bankerna �r solida, trygga och lugnande ord m�ter oss fr�n maktens f�rvaltare. Krisen �r �ver och nu �r vi p� r�tt v�g. Det har h�nt f�rut, vi har h�rt de hoppfulla orden f�rut. Den stora b�rskraschen 1929 f�regicks av en l�ng rad hoppfulla expertr�ster som skulle skydda tillv�xten, men det som s�g ut att vara den s�msta t�nkbara situationen f�rv�rrades ytterligare. Det som ena dagen tycktes vara slutet p� kraschen, visade sig n�sta dag bara ha varit b�rjan, n�stan som 2008. Hur l�ngt ska vi f�lja med n�r j�mlikheten ratas, n�r demokratin st�lls �t sidan och de ekonomiska experter som byggt f�ruts�ttningarna f�r krisen blir stats�verhuvuden, utan parlamentariskt underlag. Det �r m�rkt �ver Europa, och v�rlden, d�r �ngest nu r�der.

D� sker i julnatten en valfrihetens revolution, du beh�ver inte f�lja med l�ngre, du �r fri att v�lja en ny v�g och protestera mot den r�dande samh�llsordningen. Du kan v�lja en v�g d�r betydelsen av ett barn som f�tts blir viktigare �n tillv�xtens furstar. En v�g, d�r m�nskliga v�rden som riskerar g� f�rlorade bland alla vinstintressen, f�r �teruppr�ttelse. En v�g, d�r de som vandrar i m�rkret skall se ett stort ljus och oket som tyngde dem, st�ngen p� deras axlar, f�rtryckarens piska bryts s�nder.

Det r�cker nu! Nu v�nder vi mot ljuset, ljuset som glimmade till d�r inne n�r vi s�g m�jligheten till frihet. Jag struntar i julklappshysterin, tackar nej till k�pfesten, det �r decembergr�tt och ute finns varken kyla eller sn�. M�tet i Durban satte ekonomin f�re ekologin och kommentatorerna suckar uppgivet. D� g�r vi ner till stallet p� juldagsmorgonen, sopar rent i stallg�ngen, ger katterna mat och h�starna havre, sparkar fram ett par tr�l�dor, t�nder ett ljus � en skimrande ljusl�ga i gryningen- och n�r h�starna tuggar havren sjunger vi s�: 

V�lkommen, o Jesu, du himlamonark,
V�lkommen uti v�ra kojor.
V�lkommen v�r konung och hj�lte s� stark
Och fr�lsa oss ur v�ra bojor.
V�lkommen v�r Gud och v�r k�raste bror.
Vi prise och love Dig Herre s� stor.
V�lkommen hit neder p� jorden.

B�n
Herre l�t ditt ljus komma inifr�n, i v�ra hj�rtan, och l�t denna juldag bli den f�rsta i en vandring d�r ditt ljus f�r leda oss till nya handlingar f�r att bevara v�r jord och ena oss tillsammans i en m�nsklig gemenskap.  

Amen

Vecka 50, 2011

relief_c350Vecka 50,2011



� Han g�r m�ktiga verk med sin arm, han skingrar dem som har �vermodiga planer. Han st�rtar h�rskare fr�n deras troner, och han upph�jer de ringa. Hungriga m�ttar han med sina g�vor, och rika skickar han tomh�nta bort�  
Luk. 1:46-55..

Reflektion

N�r en kvinna blir gravid h�nder ofta det som h�nde med Maria, en lyskraft inifr�n och en varm och lugn �vertygelse f�rgar hennes person. Hon �r b�rare av liv och allt annat f�r sina proportioner i skuggan av denna erfarenhet. Det �r en s� ljuvligt varm ber�ttelse som skildrar Marias m�te med den gravida Elisabeth och fostret i Elisabeth sparkar till. Tv� �vermodigt stolta kvinnor som tolkar r�relserna i sin kropp som Guds tilltal. 

Samma stolta �vertygelse ekar i Marias lovs�ng, borta �r os�kerheten �ver graviditetens orsaker och den socialt utsatta position hon levde under. Hennes kropp skulle f�da fram en m�nniska, en Guds tj�nare och hennes historieuppfattning ekar genom de stolta orden som medvetet f�rkunnare att livets Herre har v�nt sin blick till sin ringa tj�narinna.

Fruktan f�r ockupationsmaktens eller tempelherrarnas domar viker undan f�r �vertygelsen att Han som skapar liv i henne ocks� kan st�rta h�rskare fr�n deras troner och upph�ja de ringa. Att lyssna till denna tonart genom historiens larmande h�rskard�men �r att h�ra hoppets ljusa tilltro och f�rtr�stan. Jag tror att Hedvig Person fr�n �lvdalen p� 1700 talet ocks� var gravid n�r hon i ett Sverige d�r �verheten hade all makt och hanterade sina unders�tar med f�rnedring och tv�ng, st�mde upp sin lovs�ng till den himlamonark som var m�ktigare och st�rre �n de monarker som tronade p� Svea rikes taburetter. Lyssna till den stolta och �vermodiga styrka som lyser fram mellan raderna i hennes lovs�ng: 

V�lkommen, o Jesu, du himlamonark,
V�lkommen uti v�ra kojor.
V�lkommen v�r konung och hj�lte s� stark
Och fr�lsa oss ur v�ra bojor.
V�lkommen v�r Gud och v�r k�raste bror.
Vi prise och love Dig Herre s� stor.
V�lkommen hit neder p� jorden.

B�n
O, Gud, medan v�rldens herrar s�tter sin lit till finansmarknadens oordnade v�rld och kompromissar om det gemensamma ansvaret f�r klimatf�r�ndringarna, lyssnar vi till pulsen fr�n f�rstf�derskornas barn och vet att denna tonart fr�n livets kammare b�r ett hoppets tecken fr�n dig som st�rtar h�rskare och skingrar dem som har �vermodiga planer. V�lkommen v�r Gud och v�r k�raste bror att fr�lsa oss ur v�ra bojor. 

Amen

Vecka 49, 2011

relief_c350Vecka 49, 2011

Snart, om en liten tid, skall Libanon bli till en tr�dg�rd och tr�dg�rdar r�knas som skog. Den dagen skall de d�va h�ra n�r man l�ser ur bokrullen, och de blindas �gon skall se, fria fr�n dunkel och m�rker. 
Jes. 20:17-21.

Reflektion

Till sommaren ska Centiafoliarosen `Fantin-Latour� och St�ppsalvia v�xa i min tr�dg�rd, Austinrosor med n�rmast guldgula och t�tt fyllda blommor ska avl�sa Anne Boleyns rosa prakt. Snart, om en liten tid, ska tr�dg�rden bli en blommande oas av sk�nhet.

Snart, om en liten tid… Vi har behov av dr�mmar, visioner och en framtid d� alla v�ra dr�mmar ska fyllas med verklighet. Om n�gon tar ifr�n oss v�r framtid f�rlorar vi kraften att leva. Om v�ra livsvillkor kraftigt f�r�ndras och dr�mmarna tas ifr�n oss sluter vi oss samman f�r att st�rta tyrannerna som ber�vat oss framtiden. Om vi saknar kraft och m�jlighet att f�r�ndra tillr�ckligt mycket s�tter vi v�rt hopp till en r�ttvis Gud. S� var det p� Jesajas tid och s� �r det i dag, det �r m�nskligt.

Snart, om en liten tid… hur ser framtidens villkor ut f�r m�nniskan i dag och vilka tyranner skulle beh�va st�rtas f�r att ge alla m�nniskor r�ttvisa villkor? I dag h�ller framtiden p� att tas ifr�n oss. F�rra veckan inleddes det sjuttonde klimattoppm�tet i Durban. Mycket st�r p� spel. Utsl�ppen av v�xthusgaser har aldrig varit h�gre och klimatf�r�ndringarna aldrig mer p�tagliga. Sommaren 2003 dog 35 000 m�nniskor av hettan och varannan sommar blir nu �nnu varmare. Glaci�rer har b�rjat sm�lta och isbj�rnarna har sv�rt att �verleva. Flera orkaner h�rjar p� grund av varmare hav. �nd� �r f�rv�ntningarna nedskruvade p� politikernas handlingsf�rm�ga.

Det r�cker inte med att st�rta tyranner f�r att hindra f�rst�relsen av de villkor vi lever under. Vi har byggt in oss i ett system d�r tillv�xt och pengar styr v�ra lagar och s�tter demokratin p� undantag medan politikerna gjorts maktl�sa. Vi har byggt ett regell�st system som skapar hunger och extrema inkomstskillnader d�r marknadsmekanismerna �r FN:s enda klimatstrategi. F�r att �terta v�r framtid kr�vs mer �n en m�ngd nationella �taganden, det kommer att kr�vas ett samarbete mellan nationer och organisationer, kyrkor och Mosk�er, occupy- och milj�r�relser, finansiering och teknik�verf�ring i ett samspel med kosmiska dimensioner.

F�ruts�ttningen f�r ett samh�lle, byggt p� delaktighet och �ppet f�r nya l�sningar, ett m�jligheternas globala samh�lle, �r att t�nka globalt d�r den rikedom som v�stl�nderna �nnu f�rfogar �ver utg�r en f�rpliktelse i ett internationellt perspektiv. Ett r�dl�st och perspektivl�st kvardr�jande i den globala kapitalismens meningsbefriade tomrum r�cker inte. Det kan l�ta naivt men det �r det inte, naivt �r d�remot att f�rlita sig p� att problem kan l�sas med samma tankem�nster som lett fram till dem. 

B�n
Herre vi kan inte skylla v�r r�dl�shet p� en f�rr�disk struktur hos v�rldens yta. Medan jag gr�ter biktar jag in�t, nerv�st f�ljer jag dina k�rleksfulla steg �ver den uttorkade jorden. Snart, om en liten tid ska jag genomlyst av din k�rlek v�ga f�r�ndringen och f�lja dig.  

Amen

Vecka 48, 2011

relief_c350Vecka 48, 2011

Se p� fikontr�det och alla andra tr�d. N�r de b�rjar knoppas, d� f�rst�r ni av er sj�lva att nu �r sommaren n�ra. P� samma s�tt vet ni n�r ni ser detta h�nda att Guds rike �r n�ra.� 
Luk. 21:25-36.

Reflektion

�… Den �ppna m�nniskan: f�glar flyger ut och in. N�r man uppt�cker att ett tr�d andas. N�r man uppt�cker att k�ld, hetta, doft �r spr�k.� Birgitta Trotzigs rader om spr�ket vidgar v�r f�rst�else av tilltal, Guds tilltal till den m�nniska som v�gar vara �ppen. Den �ppna m�nniskan, den s�rbara och utsatta kan h�ra Guds tilltal, r�sten som ingen annan �n den tilltalade h�r, fikontr�dets och tr�dets spr�k, historiens och klimatets spr�k. Birgitta Trotzigs mod att se d�d och f�rintelse som platsen d�r hoppets strimma inte har slocknat l�ter hennes texter p� ett hemlighetsfullt s�tt p�minna om mannen fr�n Galil�en, Kristus som de nederstas Gud, inkarnerad i allt m�nskligt lidande. I varje m�nniska som lider finns Kristus inkarnerad och genom honom kan alla lidande m�nniskor f� uppr�ttelse.

Det �r m�rkligt att n�r Jesus ska ber�tta om Guds rikes n�rhet s� tar han sin utg�ngspunkt i m�nniskornas r�dsla, deras �ngest och r�dl�shet vid havets och v�gornas d�n. Det kanske inte �r i bed�vningen av konsumtionskulturens toppnoteringar p� b�rs och derivathandel vi kan se livets innersta mening. Den �ppna m�nniskan som v�gar ta in den gr�nsl�sa or�ttvisan d�r m�nniskor m�ter varandra i tortyrkammaren eller i flyktingl�grets utsatta ensamhet,�r inte utom r�ckvidd f�r Guds tilltal. D�r v�r utsatthet �r blottlagd utan f�rmedling, d�r i m�tet med de utsatta och s�rbara �r Guds rike som n�rmast.

Om naturen talar genom fikontr�d, eller n�r man uppt�cker att ett tr�d andas efter regnet, s� talar den ocks� om naturens motst�nd mot den r�dande ordningen, mot historien och samh�llsmaskineriet som mal ner m�nniskornas hopp i krig och kriser och f�rvandlar de ungas morgondag till en naturkatastrof. N�r isarna i Arktis sm�lter samman och vattenniv�n dr�nker hela samh�llen och driver m�nniskor ut i en pappersl�s heml�shet, s� �r det ett spr�k som vi m�ste v�ga lyssna till, ett rop p� f�r�ndring. Sedd med dessa �gon �r v�rlden inne i en m�rk tid och �nd� inte hoppl�s. Den som v�gar se detta med de utsattas �gon ska se att m�rkret �r en hinna bakom vilken ett nytt livs avl�gsna m�jligheter reser sig som en arabisk v�r, oemotst�ndlig och bl�dande, en p�minnelse om att Guds rike �r n�ra.

B�n
Herre visa oss din k�rlek som en strimma av ljus i en m�rk tid, ett hopp om f�r�ndring i en v�rld som stelnat i konsumtionens iskyla. Hj�lp oss att inte frukta medk�nslans sm�rta i en tid d�r f�r�ndring kr�ver uppoffringar. N�r sommaren �r n�ra och ditt rikes hemlighet f�rsonar v�rldens splittring ska vi f�rst� v�rt livs djupaste mening.  

Amen

Vecka 47, 2011

relief_c350Vecka 47,2011

Jesus sade: �S� skall ni be: V�r fader, du som �r i himlen. L�t ditt namn bli helgat. L�t ditt rike komma. L�t din vilja ske, p� jorden s� som i himlen. Ge oss i dag v�rt br�d f�r dagen som kommer. Och f�rl�t oss v�ra skulder, liksom vi har f�rl�tit dem som st�r i skuld till oss. Och uts�tt oss inte f�r pr�vning, utan r�dda oss fr�n det onda. Ty om ni f�rl�ter m�nniskorna deras �vertr�delser skall er himmelske fader ocks� f�rl�ta er. Men om ni inte f�rl�ter m�nniskorna skall inte heller er fader f�rl�ta era �vertr�delser.� 
Matt 6: 9-15.

Reflektion

”F�rl�t” �r inget ofarligt ord s� som det anv�nds i den h�r b�nen. Det handlar om ett maktfr�ntr�de, att avs�ga sig makten �ver den som �r skyldig. Jesus provocerar med att ge oss en m�nsterb�n i vilken vi avs�ger oss makten �ver den som har en skuld till oss. Det �r en b�n, inte flera kortb�ner radade p� ett p�rlband. Vi ska d�rf�r l�sa om f�rl�telse i samma perspektiv som vi erk�nner att det finns en ordning som g�ller alla m�nniskor lika. Denna ordning betecknas som �Guds rike� och beskriver en riktning i den stora process som �r m�nniskans historia, en riktning som �r den skapande Gudens vilja.

N�r Gud l�ter sin f�rsonande vilja till f�rl�telse och uppr�ttelse gestaltas s� g�r han det genom en m�nniska som lider och d�r p� ett kors. N�r Gud f�rl�ter avs�ger han sig makten och d�r maktl�s p� ett kors. F�rl�t oss v�ra skulder, liksom vi har f�rl�tit dem som st�r i skuld till oss. Vi kan f�rl�ta dem som st�r i skuld till oss, avskriva oss makten �ver den skuldtyngde och dela hans livsvillkor i en r�ttvis uppr�ttelse av v�r gemensamma m�nskliga relation av likaber�ttigande.

Det �r av allt att d�ma n�got annat �n n�r Japanska f�retagsledare gr�tande ber sina aktie�gare om f�rl�telse f�r allt f�r stora f�rluster eller n�r maktfullkomliga stats�verhuvuden ber en n�rmast utrotningshotad urbefolkning om f�rl�telse. Det �r ocks� n�got annat �n underkastelse under moraliserande makthavare i v�ra privata liv eller imperialistiska krav p� skuldsatta l�nder d�r skattebetalarna, f�r att bli fria, binds upp i slavliknande avbetalningskontrakt f�r decennier fram�t. Jesu ord om ett rikef�renar oss med alla i ett globalt perspektiv d�r alla m�nniskor har samma v�rde och samma m�nskliga r�ttigheter. Guds f�rl�telse �r prim�rt ett tecken om ett kommande rike, ett tecken om befrielse som kastar ljus �ver hans vilja med v�ra liv.

B�nen V�r Fader �r en revolution�r b�n d�r vi avs�ger oss makten �ver den andre och avs�ger oss r�tten att uppr�tth�lla strukturer och skuldf�rbindelser som f�rslavar och f�rtrycker n�gon enda m�nniska. Jesus ser p� en s�dan ordning som synd mot den ordning han kallar Guds rike. Guds rike avser en �ppen process som avsl�jar sin n�rhet inom historiens r�ckvidd. Guds rike �r n�ra.

B�n
Herre avskriv oss v�ra skulder s� som vi avskriver skulderna hos dem som �r skyldiga oss. Hj�lp oss att s�ka ditt rike och din r�ttf�rdighet s� skall v�lf�rden kunna tilldelas oss alla. I tillit l�gger vi v�r sorg och v�r gl�dje i dina h�nder. 

Amen

Vecka 46, 2011

relief_c350Vecka 46,2011

�… Lita inte till v�ld, s�tt inte ert hopp till r�vat gods. Om �n er rikedom v�xer, f�rtr�sta inte p� den. Ett har Gud talat, tv� ting har jag h�rt: att Gud har makten, du Herre �r trofast Du l�nar var och en efter vad han har gjort.�  
Psaltaren 62:10-13

Reflektion

Psaltarpsalmens ord klingar obehagligt n�rg�nget. �Lita inte p� v�ld, s�tt inte ert hopp till r�vat gods.� Visst �r vi medvetna om att det inte bara handlar om ett sj�lvklart f�rd�mande av gatuh�rnsv�ldet eller kvinnomisshandeln i m�nga europeiska hem. Sverige litar ju ocks� till v�ldet som l�sning i Afghanistan d�r vi deltar i ett eskalerande krig. Efter �ver 200 �r av fred har Sverige p� nytt skickat krigf�rande trupp till ett annat land. Vi litade till v�ldet men v�ldet skapade inte heller denna g�ng r�ttvisa eller fred. Vi litar p� v�ldet ocks� som motor f�r ekonomisk tillv�xt. Sverige toppar listan �ver vapenexport per capita under 2010, f�re Israel och Ryssland, och som om det inte r�ckte anslog regeringen 80 miljoner kronor under innevarande �r p� s�rskilt exportst�d av vapen. Vi i Sverige litar verkligen p� v�ldet b�de som enskilda v�ldsverkare och nation.

Att psaltarpsalmens ord om v�ld �r till�mpbart p� denna f�rskr�ckande verklighet kan v�l m�nga h�lla med om men n�got r�vat gods ryms v�l inte i v�ra lador? Om n�gra som har mycket makt och m�nga vapen plockar f�r sig ur den fattiges matf�rr�d s� har det v�l i alla tider passerat utan protester, som en del i en samh�llsordning. Furstarna har beskattat den arbetande befolkningen �nda in mot sv�ltgr�nsen. �r inte det att likna vid r�vat gods? N�r ett v�rdf�retag kr�ver s� h�ga vinster p� insatt kapital att de gamla f�r ligga ensamma med bl�ta bl�jor och personalen gr�ter efter avslutat pass s� kanske vinsten kan liknas vid r�vat gods. N�r 70 000 jobb f�rsvann efter finanskrisen 2008 gjorde f�retagen med bantad personalstyrka rekordvinster och kraven fr�n aktie�garna i en av de mest vinstgivande storbankerna driver ytterligare 2000 personer ut i arbetsl�shet f�r att vinsten ska �ka till gigantiska m�tt. D� har vi inte talat om bonusar, l�genheter och lyxliv. Vi har inte heller snuddat vid de j�ttebelopp som l�nats ut med bristande s�kerhet f�r att �ka storbankernas vinster i Europa och som nu drabbar de fattigaste med minskade pensioner och f�rs�mrad v�lf�rd.

�Lita inte till v�ld, s�tt inte ert hopp till r�vat gods. Om �n er rikedom v�xer s�tt inte ert hopp till den.� Om vi inte ska s�tta v�rt hopp till ett v�pnat f�rsvar och en �kad tillv�xt vad ska vi d� lita till? I en annan av kyrko�rets texter inf�r den kommande s�ndagen s�ger Paulus �S�k d�rf�r med all iver att till er tro foga styrka, till styrkan kunskaper, till kunskapen sj�lvbeh�rskning, till sj�lvbeh�rskningen uth�llighet, till uth�lligheten gudsfruktan, till gudsfruktan broderlig omtanke och till omtanken k�rlek.� Om vi breddar broderligheten och anl�gger ett mer feministiskt perspektiv s� kan vi komma l�ngt med tillit, kunskaper och en k�rleksfull omtanke till�mpad i s�v�l den enskilda kampen som den politiska.

B�n
Herre vi lever i ett komplicerat samh�lle d�r resultaten av v�ra tankar och teorier, handlingar och politiska organisationer inte alltid blir synliga f�r oss. Hj�lp oss att lyssna uppm�rksamt till dem som blir lidande av v�r okunskap s� att vi med nya �gon kan se vad en omt�nksam k�rlek kan f�r�ndra f�r dem.  

Amen

Vecka 45, 2011

relief_c350Vecka 45,2011

�� Meningen �r ju inte att andra ska f� det b�ttre och ni f� det sv�rt. Nej, det �r en fr�ga om j�mvikt; nu skall ert �verfl�d avhj�lpa deras brist, f�r att en annan g�ng deras �verfl�d skall hj�lpa er brist. S� blir det j�mvikt, som det st�r skrivet: Han med mycket fick inte f�r mycket, han med litet fick inte f�r litet.�  
2:a Kor. 8:9-15.

Reflektion

Vi kan inte v�lja bort globaliseringen. Den �r redan ett faktum. De ekonomiska systemens feberv�gor g�r som en frossa genom v�rldens ekonomier. 

Klimatf�r�ndringarnas chockerande siffror, m�tta i jordens medeltemperatur efter industrialismens genombrott, stiger mot den orov�ckande 2 grader gr�nsens katastrofscenarier. 

Seattle, Washington, Quebec, Madrid, London. Melbourne, Genua, Edinburgh; de h�gljudda massdemonstrationernas st�der, d�r aktivisterna drivs av �vertygelsen att v�ra globala relationer i grunden �r prim�rt antagonistiska snarare �n �msesidigt f�rdelaktiga, blir allt fler. Tvivlet p� att v�r tids ekonomiska och politiska strukturer ska kunna skydda oss och v�ra barn mot fattigdom och sv�lt �kar. Massdemonstrationerna blir till revolution�ra massupplopp med krav p� f�rdjupad demokrati i Tunisien, Egypten, Libyen, Syrien, Bahrain och Jemen. I Europa v�xer protesterna mot or�ttvisa l�sningar av de allt t�tare ekonomiska krisernas dilemma. Utanf�r b�rserna i USA och Europa samlas de som drabbas i provisoriska t�ltl�ger och kr�ver f�r�ndring. 

Det �r inte bara demonstranterna som uppfattar oj�mlikheten i v�rlden som or�ttvis och oacceptabel, det finns oerh�rt m�nga fler m�nniskor som delar deras oro och besvikelse �ver att v�rldens ledare totalt har svikit sitt ansvar i f�rh�llande till den globala identitet som de globala protestr�relserna ger uttryck f�r. N�den och klyftorna i v�rlden �r ju inte ett resultat av globaliseringen, snarare ett resultat av hur vi har organiserat de sociala, politiska och ekonomiska utmaningar som globaliseringen st�llt oss inf�r.

�r allt hoppl�st eller �r protestv�gorna ett uttryck f�r en djupare global etik, ett skapelsens rop �ver ok�nda vatten p� ett sj�lvf�rverkligande av en global sammanfl�tning? Om det inte fanns en k�nsla av global solidaritet och inte heller n�gon oro �ver global or�ttvisa, varf�r skulle d� s� m�nga m�n och kvinnor i v�rlden oro sig �ver att m�nniskor i andra delar av v�rlden far illa? �Meningen �r ju inte att andra ska f� det b�ttre och ni f� det sv�rt. Nej, det �r en fr�ga om j�mvikt; nu skall ert �verfl�d avhj�lpa deras brist, f�r att en annan g�ng deras �verfl�d skall hj�lpa er brist. S� blir det j�mvikt, som det st�r skrivet: Han med mycket fick inte f�r mycket, han med litet fick inte f�r litet.� 

B�n
Herre hj�lp mig att hitta dina tecken, ledstenar och r�sen, dolda av min yta. Hj�lp mig att bejaka den globalisering som b�r samma djup som omsorgen i mig med fattigbarnen och de bostadsl�sa. Uppv�ck det djup i mig, dold av en brokig yta, som vill k�rlek. 

Amen

Vecka 44, 2011

relief_c350Vecka 44,2011

Sjung till Guds �ra, lova hans namn, hylla honom som rider p� molnen! Herren �r hans namn, jubla inf�r honom, de faderl�sas fader, �nkornas f�rsvarare, Gud i sin heliga boning. Gud ger de ensamma ett hem och de f�ngna frihet och lycka, men upprorsm�nnen f�r bo i �knen.  
Psalm 68: 5-7

Reflektion

Vem �r Gud? De faderl�sas fader, �nkornas f�rsvarare, den som ger de f�ngna frihet och de ensamma ett hem. S� s�g Gudsbilden ut hos psalmf�rfattaren till denna vackra gamla psalm.

Det finns sk�l att tro att denna psalm skrevs �tminstone 700 �r f�re v�r tider�knings b�rjan. Det �r l�nge sedan, om vi ser det ur v�r samtids allt kortare tidsperspektiv som m�ter i nyhetsfl�dets snabba aktualitetsperspektiv. � andra sidan kan det se ut som en f�rsvinnande kort period, m�tt i tidsfl�det av m�nniskosl�ktets historia med rituella l�mningar efter n�gon slags religi�st s�kande efter tillit som den kommer till uttryck i de 300 000 �riga grottm�lningarna i Lascauxgrottorna. L�ngt senare i tidens fl�de vid v�r tidr�knings b�rjan ska Guds bindning till lidandet p� korset visa en ofr�nkomlig del av Guds n�rvaro i v�rlden. D�r blir det tydligt att det inte �r fr�n en plats utanf�r historien som Gud handlar. Den som �lskar n�gon som lider och delar den lidandes sm�rta m�ste sj�lv lida. De faderl�sas fader, �nkornas f�rsvarare, den som ger de f�ngna frihet och de ensamma ett hem finns d�r hos dem. Ska vi s�ka Gud ska vi s�ka honom d�r han sj�lv s�ger att han �r.

Om det �r 300 000 �r, eller 700 �r f�re v�r tider�knings b�rjan eller kanske just d�r vi f�ster v�r nollpunkt, omkring Jesu liv och d�d, s� �r Gud samma erfarenhet av tillit till en f�r�ndring och solidaritet med den som �r utsatt och ensam. 2011, efter denna nollpunkt, ockuperas platsen utanf�r S:t Pauls katedral i London, och p� 2100 andra platser, av m�nniskor som ser hur v�rldens ekonomiska system �ka klyftorna i v�rlden och hur detta drabbar de fattigaste h�rdast. De ser hur v�rldens rikaste blir rikare och hur de finansiella marknaderna anv�nder sin frihet till att exploatera b�de m�nniskor och milj�. Deras beslutsamma protest st�ds av kristna, som inspirerade av hur Kristus drev ut exploaterande m�nglare och penningv�xlare fr�n tempelg�rden k�nner solidaritet med de utsatta och dem som protesterar. Kristendomen b�rjade som en protesterande gr�srotsr�relse och kan forts�tta som en ickev�ldskamp f�r r�ttvisa i tron p� Gud som de faderl�sas fader, �nkornas f�rsvarare, den som ger de f�ngna friheter och de ensamma ett hem. 

B�n
Herre ber�r oss med ropen fr�n Syriens gator och fruktan i de arbetsl�sas �gon, l�mna oss inte i fred. L�t oss inte tystna f�rr�n r�ttvisa r�der och l�r oss t�lmodigt skapa klarhet i vad som h�nder utan att plottra bort din sanning. 

Amen

Vecka 43, 2011

relief_c350Vecka 43,2011

�Hur kan ni t�nka s� i era hj�rtan? Vilket �r l�ttast att s�ga, till den lame: Dina synder �r f�rl�tna, eller att s�ga: Stig upp, ta din b�dd och g�?�  
Mark 2: 1-12

Reflektion

Jesus hade uppr�rt n�gra religi�sa f�retr�dare med att lyfta av skulden fr�n en f�rlamad m�nniskas axlar. Att sedan s�ga till den f�rlamade att ta sin b�dd och g� var ett s�tt att visa f�r dem som var kritiska mot hans skuldavskrivning att han hade makt att f�rl�ta. Jesus m�ste ha menat att det �r b�ttre att vara f�rlamad utan skuld �n att b�ra p� skuld och kunna g�. I �vrigt har inte skuld och f�rlamning med varandra att g�ra. F�rlamad kan man vara av f�dsel, eller bli senare i sitt liv, utan skuld. F�rlamning �r som mycket annat lidande i v�rlden inte orsakat av den som �r f�rlamad. Mycket lidande har m�nskliga handlingar som orsak men det �r inte kopplat till den som lider.

Att tillskriva m�nniskan skuld �r att tillskriva henne ansvar f�r sina handlingar inte f�r sitt lidande. Det �r skulden som g�r oss till m�nniskor. I en kaotisk v�rld d�r krisernas f�rl�ngning f�reb�dar en m�nsklig katastrof �r skulden en hoppfull erfarenhet. Om det �verhuvudtaget finns ett sammanhang av mening och en v�rldsordning som kan �verblickas i denna m�nskliga galenskap och f�rvirring som v�r tid �r indragen i s� �r m�nniskans ansvar ett uttryck f�r att en f�r�ndring �r m�jlig. 

Frans Kafka har i en outh�rdlig uppg�relse med avsaknaden av ett meningsfullt sammanhang, i boken Processen, visat en labyrintisk v�rld utan utg�ng. Josef K lever ett f�rvirrat och m�ll�st liv. Han flyr en obest�md skuld som han s�ker undkomma genom en levnadsbeskrivning d�r varje viktig h�ndelse skall f�rses med f�rklaringar varf�r han handlade som han gjorde den g�ngen och inte annorlunda. Den absurda f�rvirring han lever i �r tecken p� en hemlig ordning. Denna hemliga ordning visar sig inte n�gonstans, inte ens antydningsvis. En sakkunnig flicka s�ger till Josef K., som ans�g sig oskyldig; �Man kan inte v�rja sig mot den h�r domstolen, man m�ste avl�gga bek�nnelse. Bek�nn n�sta g�ng ni f�r ett tillf�lle.� Men utan ett meningsfullt sammanhang finns inte heller n�got att bek�nna.

Att bek�nna �r att erk�nna sitt ansvar, att bli m�nniska. Att ta emot en skuldavskrivning �r att befrias till handling. Dina synder �r f�rl�tna ta din s�ng och g�, lyft dina insikter om m�nskligt ansvar och medverka till en f�r�ndring av v�rldens ekonomiska, politiska och medm�nskliga strukturer och relationer. Guds rike �r n�ra som en m�jlighet, som en v�ndpunkt vars karakt�r liknar en p�nyttf�delse d�r du kan finna ett sammanhang och en v�rldsordning som ger alla samma v�rde. 

B�n
F�rl�t oss v�ra skulder , liksom vi har f�rl�tit dem som st�r i skuld till oss. 

Amen

Vecka 42, 2011

relief_c350Vecka 42,2011

Jesus sade: �Himmelriket �r som en skatt som ligger g�md i en �ker. En man hittar den och g�mmer den igen, och i sin gl�dje g�r han och s�ljer allt han �ger och k�per �kern� �
Matt. 13:44-46

Reflektion
En skatt som ligger g�md i en �ker. N�r spaden sk�r genom leran och blottl�gger ett myller av liv, rottr�dar och daggmaskar, blottl�gger spaden platsen f�r himmelrikets hemlighet. Vi talar ofta om himmelriket och Guds handlingar som om de var en parallell v�rld till v�r materiella v�rld, en andlig och f�rfinad v�rld som inte har besudlats med jordens leriga tyngd. Men det �r ur jorden som livet spirar och det �r d�r de d�da kropparna f�rvandlas till mull och nytt liv. Himmelriket �r som en skatt som ligger g�md i en �ker.

Jesus refererade till Himmelriket eller Guds rike, nerb�ddat i jorden och existerande mitt i den v�rld d�r vi lever v�ra liv. Med andra ord erbjuder oss inte Jesus en f�rklaringsmodell f�r att vi ska f�rst� vad fr�lsning �r och hur vi ska bli fr�lsta. Ist�llet erbjuder han oss att delta i en process genom vilken vi kan uppleva den yttersta meningen med v�rt liv som k�rlek och ur den kan ett kompromissl�st hopp v�xa inom oss.Himmelriket �r n�ra.

Det �r ur detta perspektiv vi kan betrakta v�rlden och v�ra kriser. I centrum st�r d� inte de sjuka banksystemens �verlevnad utan de fattiga och lidande. De fattigas vardag f�r�ndras inte av r�ddningspaketen fr�n v�rldens m�ktiga men deras fattigdom permanentas. N�r den mediala makten m�lar krisernas avveckling med stora penseldrag lider de fattiga under skuldb�rdan av krisernas l�sning och klimatf�r�ndringarna forts�tter urholka de arktiska isarnas kontroll av havsniv�erna.

Himmelrikets p�rla �r g�md i en �ker och n�gon parallellv�rld erbjuds oss inte. Det finns ingen v�g f�rbi lidande och kors, men korset �r inte Jesus sista ord. Gud reste honom ur graven, men inte heller gravens �ppning �r sista ordet, �nnu �r inte Gud �allt i alla�. Guds stora h�ndelse forts�tter och vi �r inbjudna att delta med tro p� k�rlekens m�jlighet att finna lindring i lidandet och tillsammans med de utsatta gestalta ett hopp mot hoppl�sheten och en samh�llsordning d�r utanf�rskap omsluts av en k�rlek mot fr�mlingskap. 

B�n
Herre din k�rlek �r o�ndlig som havet, den skiljer oss inte fr�n v�rlden men �r v�gen som binder oss samman. L�t din k�rlek inte klyva v�ra sinnens horisont men �ppna oss mot en hoppets v�g. 

Amen

1 20 21 22 23