Vecka 07, 2012

relief_c350Vecka 07,2012

Om jag talar b�de m�nniskors och �nglars spr�k, men saknar k�rlek, �r jag bara ekande brons, en skr�llande cymbal� 
1:a Kor. 13:1-13

Reflektion

Det �r l�tt att svara med nolltolerans mot den som drabbad av f�rtvivlan eller hunger beter sig v�ldsamt. Det �r l�tt att f�rd�ma en stressad sjuksk�terska som l�ser en d�rr f�r mycket. F�r den som har en varm bostad ordnad �r det sv�rt att f�rst� hur v�rmande gott en flaska br�nnvin kan vara. Inkomstklyftorna har �kat snabbare �n i de flesta andra OECD l�nderna. Om jag hade maktens hela spr�karsenal, de b�sta PR byr�ernas strategiska resurser och hela forskarv�rldens selektivt utvalda urs�kter, men saknar k�rlek till den f�rtvivlat v�ldsamme, den stressade sjuksk�terskan och den frusne uteliggaren, �r jag bara ekande brons, en skr�llande cymbal.

Det ligger n�ra till hands f�r de flesta att tvivla p� en barmh�rtig Gud i m�tet med dessa utsatta och pl�gade m�nniskor. Detta trots att de flesta av oss k�nner en tagg av sm�rta en skymt av medlidande. Vi �r missledda och lurade, fostrade till girighet och sj�lviskhet av tidsandans propaganda och f�rledda att tro p� marknadens ofelbarhet och likv�l k�nner vi sm�rta inf�r den andres lidande. Du beh�ver inte d�va sm�rtan, den �r en livsyttring, en kallelse i djupet av ditt v�sen att vara m�nniska. 

Den syriske soldat som v�grar skjuta mot civila, med risk att sj�lv bli m�rdad, den nazistiske f�ngvaktare som v�nde bort ansiktet n�r en liten pojke hoppade ut fr�n godsvagnen, den socialarbetare som br�t mot reglementet och hj�lpte den mentalsjuke att f� mat �r tecken p� lyh�rdhet mot en djupare kallelse utan att veta vem som kallat. P� samma s�tt �r det inte den som talar �nglarnas spr�k som uttrycker livets djupaste mening utan den som handlar spontant i k�rlek. Vi har ingen b�ttre f�rklaring till deras mod att trotsa makten och hatet �n de spontana livsyttringarna; k�rleken, givandet, villigheten att d� hellre �n att d�da den oskyldige. Det �r detta som �r det stora undret och den stora utmaningen i trons och tillitens livsh�llning.

�nnu f�rst�r jag inte vem Gud �r, men vill jag vara n�ra honom s� finns han d�r n�gon ger en fattig m�nniska br�d, d�r en stressad sjuksk�terska f�r nya villkor, d�r den bostadsl�se f�r ett varmt rum, d�r inkomstklyftorna minskar, d�r handikappade blir sedda och d�r k�rleken v�ller upp s� att du kan gripas av den och m�ta dagen med en spontan livsyttring av k�rlek. 

B�n 

Hj�lp oss att minska avst�ndet till de sm�rtb�rande. L�r oss att sl�ppa fram den spontana medk�nsla som driver oss in mot de utsatta med den kristallklara k�rlekens fl�de och den framv�llande �mhetens �vertygelse.

Amen

Vecka 06, 2012

relief_c350Vecka 006,2012

�Ni har f�tt g�van att l�ra k�nna Guds rikes hemligheter, men de andra f�r dem som liknelser, f�r att de inte skall se, fast de ser, och inte f�rst�, fast de h�r. 
Luk. 8: 4-15

Reflektion

Det s�gs att n�r Ingemar Hedenius hade l�st Gustav Wingrens bok Predikan kallade han boken obegriplig rappakalja. Det var ett resultat av ett m�te mellan tv� olika spr�kv�rldar. Det Gustav Wingren vill s�ga g�r inte att f�rst� eller uts�ga med Hedenius verklighetsuppfattning och spr�k.
Jesus m�ter samma problem n�r han talar. F�r att lyssnarna inte ska se, h�ra och f�rst� med utg�ngspunkt fr�n sina invanda spr�kv�rldar beh�ver han anv�nda nya ord f�r att f�da ett nytt omr�de i lyssnarens t�nkande. De nya orden f�r v�rlden att framtr�da ur det f�rdolda. N�r vi l�ser en text om fysikens id�historiska utveckling �ppnar sig en ny v�rld som ger en omv�lvande ny syn p� f�rh�llandet mellan m�nniska och natur. N�r vi anv�nder teologins spr�k �ppnar sig en v�rld som skapar m�nster och mening i lidandet och gl�djen, Guds rikes hemligheter.

Att tala om Gud �r att r�cka fram sin s�rbarhet och tillit mot den andre. Orden �r inte l�ngre enbart tecken, eller symboler, som h�nvisar till en verklighet bortom sig sj�lv. I ett tilltal om Gud utl�mnar den talande den verklighet inom sig som betecknas Gud. Att tala om Gud �r att l�ta k�rlekens spr�k tr�da fram och forma en v�rld som skapar mening i f�rh�llandet till omv�rlden, en motmakt i f�rh�llande till individualismens och kapitalets nedbrytning av all djupare mening. En befrielseakt och inbjudan till gl�djefylld efterf�ljelse. Att tala till varandra om Gud �r att bryta upp separationen och alienationen i f�rh�llande till ansvaret och den andre. Att tala om Gud �r att bli sm�rtsamt delaktig.

Det �r denna delaktighet som gestaltas i manifestet fr�n Teologifestivalen 2012 d�r �fr�gan om v�ra livsm�nster, den totalt oh�llbara utvecklingen, det vi ibland kallar klimatfr�gan, har kommit att r�ra vid det mest centrala i kristen tro. Den b�r nu bli en bek�nnelsefr�ga, ej l�ngre ett adiaforon, n�got vi kan �gna oss �t vid sidan om allt annat eller en realitet vi kan vara osams om…�

B�n 

Herre, inf�r insikten om hur klimatfr�gan r�r vid det mest centrala i min tro b�var jag. Allvaret i att g�ra denna insikt till en bek�nnelsefr�ga �ppnar en f�r�ndringsprocess d�r mitt liv ompr�vas. Giv oss mod att �ppna v�ra sinnen f�r din n�d.

Amen

Vecka 05, 2012

relief_c350Vecka 05,2012

H�r mina f�r! S� s�ger Herren Gud: Jag skall skipa r�ttvisa bland f�ren, bland baggar och bockar. �r det inte nog att ni f�r g� i vall p� de b�sta betena, m�ste ni ocks� trampa ner resten av betet? �r det inte nog att ni f�r dricka klart vatten, m�ste ni grumla det som �r kvar med era kl�var? Mina f�r tvingas beta vad ni har trampat ner och dricka vad ni har grumlat.

S� s�ger Herren Gud till f�ren: Jag skall sj�lv skipa r�ttvisa mellan de feta och de magra f�ren. Ni knuffar de svaga med bog och l�nd, ni st�ngar dem tills ni har tr�ngt bort och skingrat dem. Men jag skall r�dda mina f�r, s� att de aldrig blir till ett byte.  
Hesekiel 34:17 – 22

Reflektion

Detta �r en gammaltestamentlig text, skriven n�gon g�ng efter Jerusalems fall ca 586 �r f.v.t. �nd� k�nns den p� n�got besynnerligt s�tt aktuell. Kanske det �r f�r att de element�rt m�nskliga v�rderingarna har sitt ursprung i den materiella verklighet vi talar om som skapelsen. Om denna skapelse handlar hela bibeln och den vill hj�lpa oss att se en mening i detta liv, en mening som vi ibland kallar Guds vilja.

Om vi antar ett globalt perspektiv, och f�r in det vi vet om milj�f�rst�relsen i detta perspektiv, �r det inte sv�rt att f�rst� vilka som tilltalas: ��r det inte nog att ni f�r g� i vall p� de b�sta betena, m�ste ni ocks� trampa ner resten av betet?� Det klimathot som drabbar Nordafrika med torka, sv�lt, folkf�rflyttningar och kaos har sitt ursprung i de rikaste kulturernas livsstil och ekonomiska strukturer. De globala strukturernas effekter finns ocks� att studera i miniformat mellan de rikaste klasserna och de fattigaste inom varje regional enhet. De grekiska m�drar som inte har mat till sina barn n�r de ska skicka iv�g dem till skolan kan ber�tta hur detta fungerar.

��r det inte nog att ni f�r dricka klart vatten, m�ste ni grumla det som �r kvar med era kl�var?� Klimatf�r�ndringarnas konsekvenser �ventyrar m�nniskors �verlevnadsm�jligheter genom brist p� dricksvatten, minskad livsmedelsproduktion, �kade h�lsorisker och begr�nsning av livsutrymmet genom markf�rs�mring och �versv�mningar. Meteorologiska f�r�ndringar och glaci�ravsm�ltning h�jer havsniv�n och saltvatten tr�nger in i de stora flodsystemen som g�rs obrukbara. M�nga av v�ra smutsiga industrier f�rl�ggs till l�nder med bristande milj�tillsyn och f�rgiftar deras dricksvatten f�r att vi ska f� tillg�ng till billiga varor.

Vi deltar i en gigantisk destruktion av v�rldens �verlevnadsm�jligheter. Om detta handlar bibelns ber�ttelse och blir d�rmed politisk. Denna destruktion har eskalerat under den nya avreglerade ekonomiska finansmarknadsregimen. F�r den som lyssnar efter Guds vilja blir hela livet politiskt och fyllt av en helig mening, att samverka med den som vill skipa r�ttvisa mellan de feta och de magra, den som vill �teruppr�tta m�nsklig v�rdighet och fr�lsas till en gemenskap d�r inte ens d�den skiljer oss �t.

B�n
Herre vi har l�nge njutit av det b�sta v�rlden kan erbjuda och l�nge har vi njutit av klara vattenk�llor, f�rl�t oss v�r v�rdsl�sa framfart och de destruktiva strukturer vi byggt upp. Hj�lp oss att m�lmedvetet och beslutsamt delta i den revolution som str�var efter en ny r�ttvis ordning i harmoni med din vilja. 

Amen

Vecka 04, 2012

relief_c350Vecka 04,2012

…Var var du n�r jag lade jordens grund? L�t h�ra, om du vet och kan! Vem best�mde dess m�tt? Det vet du nog! Vem sp�nde m�tsn�ret �ver den … ? 
Job 38:1-11

Reflektion
Omkring dig
Vecklas dagen ut
Som om den
B�rjar i dig

S� faller diktraderna i Eva Ribich lilla �gonblicksdikt. En dag som en blommande r�relse, en blommande r�relse som en del i skapandets hemlighetsfulla tillblivelse. Som om den b�rjar i dig, du som en del av skapelsen, du som ett liv i sig sj�lvt meningsfullt.

Du �r inte meningsfull f�r vad du g�r utan f�r vad du �r. H�r ekar m�nstret fr�n Jesu tal om liljorna p� marken. N�r liljorna, liksom f�glarna, kan undervisa m�nniskor om sorgl�shet, inneb�r det inte att liljor och f�glar reduceras till tomma tecken, vilkas enda betydelse ligger i att peka p� n�got annat. En lilja �r i sig sj�lv meningsfull och en f�gel �r i sig sj�lv meningsfull � just d�rf�r kan de demonstrera f�r m�nniskan, att hon sj�lv har v�rde, just d�rf�r kan de bringa henne ut ur oron. Just d�rf�r kan m�nniskan vila i sin egen mening, som om dagen b�rjar i henne. Vem sp�nde m�tsn�ret?Ansvaret vilar i skaparens hand. 

Ibland beh�ver vi f�rl�nga perspektivet f�r att st� ut med tillf�lligheternas meningsl�shet, p�minnas om blomningsdagens sk�nhet n�r vardagens vissna kronblad faller �ver synranden och medielandskapet f�rm�rkas av drevkarlarnas tristess. Skildringarna av skapelsen i Jobs bok ger Job mod att b�ra b�rdor, den som b�r g�r det inte f�rg�ves; �Det vet du nog!�. Det �r samma vilande ton som i Bergspredikan. Alla varelserna i naturen �r meningsfulla i sig sj�lva, lejonet, korpen, stengeten, vild�snan, h�nan och falken. Den nyblivna f�r�ldern som bunden till bl�jbyten avst�r fr�n festivalscenens str�lkastarljus och den ackordsfj�ttrade f�rs�rjningsansvarige som fyller kvoten f�r reproduktionen av livets behov. N�r Job hukar under b�rdorna p�minner skapelsens Herre honom om det skapande sammanhang han �r en del av, som om det b�rjar i honom.

Varje dag som en blommande r�relse, i sig meningsfull, oinskr�nkt �gnad �t nuet, som n�r vetekornet �gnar sig �t att falla d� s�dd p�g�r. Och just d� n�r det fyller sin vardagliga funktion pekar ut �ver nuet som b�rare av liv, som b�rare av evigt liv�

B�n
Herre n�r morgonljuset uppslukar nattens m�rker ser vi din skapande mening i varje blommande r�relse. Hj�lp oss att bevara denna ljusa port i minnets kamrar n�r m�rkret �ter s�nker sig �ver landskapet och f�rsv�rar det dubbla seende som g�r dagen meningsfull och natten uth�rdlig.

Amen

Vecka 03, 2012

relief_c350Vecka 03,2012

Salomo str�ckte h�nderna mot himlen och sade: ��ven om det �r en fr�mling, som inte tillh�r ditt folk Israel utan kommer fr�n fj�rran land f�r att han h�rt ditt namn … … … lyssna d� i himlen, d�r du tronar, och g�r det som han ber dig om…  
F�rsta Konungaboken 8:41-43

Reflektion
Den 27-�rige Sercan Budaksi fr�n Jordbro begick sj�lvmord genom att h�nga sig i arrestcellen. Han hade br�kat med en busschauff�r och f�rdes d�rf�r till polishuset i Haninge d�r han placerades i polisarrest. Drygt ett dygn efter gripandet klev Sercan Budaksi upp p� arrestcellens v�ggfasta stol och f�ste ett lakan i ventilationsgallret. Efter ett par minuter var han d�d.

N�r sektionschefen p� Rikspolisstyrelsen skulle f�rsvara sig mot kritik av cellens utformning, som ju i h�g grad underl�ttat f�rloppet, svarade han; �Sitter man p� s�ngen och inte g�r n�gonting s� �r man ju trygg i en cell”, ”Det �r ocks� en ekonomisk fr�ga om man ska bygga om s� att gallret inte hamnar �ver en v�ggfast stol”.

�ven om Sercan uppfattas som en fr�mling som har br�kat med en busschauff�r har han r�tt att behandlas med all den omsorg som en m�nniska beh�ver. I vaktens tidsangivna anteckningar st�r det: �bankar p� d�rren�, �ringer celltele konstant�, �St�r vid d�rren�, �bankar p� d�rren�, �gr�ter�, �vill ringa psyk och soc�,�uppger att han har psykoser som kommer och g�r�, �bankar i v�gg�, �ligger, gr�ter�, �Ringer celltel, vill till psykakut�, �vaken, ligger, gr�ter�. Detta p�gick i 23,5 timmar fram till kl 21.15 d� vakten hittade honom livl�s.

Arrestvakten var inte utbildad. L�nsr�tten hade uppmanat Rikspolisstyrelsen i en dom att inte anta f�retaget med den tillkallade l�karen som anst�lld, d� dessa l�kare �r ortopeder utan erfarenhet av arrestv�rd. Det fanns skador p� Sercans kropp som i protokollet �ver frihetsber�vandet f�rnekas men bestyrks av den r�ttsmedicinska obduktionen som �att ett slag utdelats bakifr�n mot bakhuvudet.�

Var det Sercans identitet av fr�mling som gjorde denna tragedi m�jlig. N�got har h�nt med oss n�r vi accepterar att fr�mlingar misshandlas och sedan konstaterar att ”ingen gjort n�got fel”. Har h�gerextremismen f�rgat v�ra v�rderingar av varandra s� att vi inordnar alla i ett enda �vergripande klassificeringssystem, baserat p� religion, nation eller civilisation? V�r gemensamma m�nsklighet �r allvarligt hotad n�r v�rldens m�ngfald inordnas i f�renklade kategorier d�r medk�nslan amputeras. Att tilldela andra m�nniskor negativt laddade attribut, inneb�r att man f�rminskar dem p� tv� olika men sammansvetsade vis, man f�rtalar dem som ing�r i den utpekade gruppen och man h�vdar att de underm�liga attributen �r de enda relevanta i personernas identitet.

Secrams d�d �r en dom �ver svenskt r�ttsv�sende och en kallelse att bygga om inte bara en polisarrest utan framf�rallt det samh�llsklimat som inte kan identifiera en m�nniska i n�d. 

B�n
Herre vi s�g dig t�rstig, heml�s, naken och i f�ngelse men hade inte r�d att hj�lpa dig, dessutom liknade du en fr�mling som br�kat med en busschauff�r. Nu skymtar ditt ansikte mot arrestcellens sterila v�ggar som en skugga i Veronicas grova duk, jag ser det misshandlat, gr�tande, f�r�dmjukat med sp�r av Auschwitz stereotypa urs�kter och �ven jag v�nde bort mitt ansikte. V�nd mitt ansikte till dig och var mig n�dig s� att jag p� nytt kan se och m�ta din n�d.

Amen

Vecka 02, 2012

relief_c350Vecka 02,2012



I evangeliet uppenbaras n�mligen en r�ttf�rdighet fr�n Gud, genom tro till tro, som det st�r skrivet: ”Den r�ttf�rdige skall leva genom tron.”  
Rom. 1:16-17

Reflektion
Det �r inget av betydelse som h�nt, enbart att vi f�tt en ny almanacka med rena och oskrivna blad. De oskrivna bladen �ppnar en m�jlighet att omstrukturera de livsvanor som i s� h�g grad best�mmer vad vi g�r med v�r tid p� jorden.

�ppenheten kan verka skr�mmande f�r dem som inte vill n�gra f�r�ndringar, f�r dem som g�mmer sig bakom konservatismens stela klasstillh�righet, f�r dem som tolkar framtiden i trygga ekvationers f�ruts�gbarhet. I den klassiska ekonomins historia g�mmer sig det lilla mantrat; �allting annat givet�, mantrat som ska ge oss r�tt att forts�tta bygga v�ra individualistiska luftslott.

Men allting annat var aldrig givet. En of�rutsett kraftig jordb�vning med en of�rutsett gigantisk tsunami �verraskade. En arabisk v�r som br�t jordskorpan och avsl�jade en gigantisk eruption av sammanh�llning och konkreta f�r�ndringsbehov, rubbade cirklarna. En upp�tstigande misn�jesv�g mot or�ttvisorna i ekonomin, en medk�nslans occupy r�relse, v�xte fram runt b�rshusens fasader. En ekonomisk kris, som fick mammons furstar att g�mma sig bakom skuldbergens or�ttvisa branter, spred sig likt en gr�sbrand in i det europeiska eurosamarbetets tunna fasader och p�minde oss om att ingenting �r givet. Och s� klimatf�r�ndringarnas stormar som rycker upp gran och tall med r�tterna och s�tter ig�ng jordskreden i erosionens sp�r, ett varningsrop som likt Bileams �sna dementerar ”allting annat givet”.

�Allting annat of�rutsett� �r trons och religionens spr�k. Trons livsform �r en �f�rvandlingspraktik� som Ola Sigurdsson formulerar religionens f�rh�llningss�tt. Trons och tillitens spr�ng in i det ok�nda, k�rlekens och r�ttvisans praktik. Det �r en annan v�rld �n den d�r ”Homo economicus” maximerar sin vinst, helt isolerad fr�n sina medm�nniskor. Efterf�ljelsens praktik �r of�ruts�gbar, st�ndigt beredd p� f�r�ndring f�r att m�ta den andres rop, centrifugalkraften som driver ut�t, ut�t, �nda ut i tortyrkamrarnas smutsiga praktik.

Trons praktik ger en ny m�jlighet att omstrukturera de livsvanor som kan st�rta tids�lderns svarta pelare och f�renas med alla nedn�tta m�nniskol�ppars rop p� hj�lp. Den ger oss m�jlighet att h�ra ropen fr�n Greklands sv�ltande barn och de lettiska m�drarnas landsflykt f�r att f� arbete. Trons praktik sammanv�vd med dem som ska resa sig, sammanv�vd som ett hopknutet foster � sammandraget hopknutet som inf�r en f�dsel- en knut av livsvilja och tilltro. En p�nyttf�delse i tro.

B�n
Herre l�r oss att leva med trons os�kerhet i tillit till den djupa mening som �r din k�rlek i v�rlden och l�t varje f�rh�llande till andra bli ett k�rleksf�rh�llande till dig. L�r oss att �lska i tro genom m�rker och ovisshet, allt blindare och djupare, tills endast k�rleken �terst�r. 

Amen

Vecka 1, 2012

relief_c350Vecka 1, 2012

”

� D�r har han rest ett t�lt �t solen, den liknar en brudgum som l�mnar sin kammare, en hj�lte som gl�ds �t att l�pa sin bana. Den stiger vid himlens ena �nde och n�r i sitt kretslopp den andra, ingenting �r g�mt f�r dess gl�d.�  
P:s 19:2-7

Reflektion
�Den liknar en brudgum som l�mnar sin kammare…� En brudgum som l�mnar kammaren �nnu rusig i blodet av �lskogens hetta och med minnet av orgasmen som en hetta i blodet, stolt och o�vervinnlig, f�renad med sina dr�mmars sk�nhet med ett heligt sinne, en vilja ny och god. Kan Guds h�rlighet och m�nniskans beskrivas mer m�lande och drastiskt. Avbilderna av det som �r i himlen, tingens m�ktiga tungade tystnad, det �r inte tal, det �r inte ljud, deras r�ster kan inte h�ras, men �ver hela jorden n�r de ut, till v�rldens �nde deras ord. Den dansande Dervischen i morgonrodnadens glans, det dansande skeendets �gonblicksdans. En hymn g�r opp av fr�jd och hopp fr�n f�glars glada kv�den fr�n blommorna och tr�den. Gudserfarenheten m�lad i bilder av naturen och himlavalvet g�r som en r�d tr�d genom mystikens vackra bilderbok och psalmdiktningens mjuka v�gor som skvimpar och sl�r mot sj�lens bryggkanter.

N�r det till ber�ttelsen om Jesu f�delse fogas en bild av tre vise m�n, tre konungar som tolkat himlavalvets r�relser och stj�rnornas g�ng efter den tidens uppfattning om himlavalvets hemlighet, s� �r det en ber�ttelse som avsl�jar v�r iver att f�rst� ”Guds h�rlighet”. Himlen f�rkunnar Guds h�rlighet och himlavalvet vittnar om hans verk… Ocks� i dag vill vi f�rst� hur v�rlden �r uppbyggd, den sista felande l�nken som g�r allt begripligt. De tre vise m�nnen s�kte den i ett stj�rntecken och vi s�ker den i en Higgspartikel. L�nken som ska g�ra nebulosorna och v�rldens universa begripliga och sammanh�ngande. Men inte ens Moses fick se den felande l�nken; �Mitt ansikte kan du inte f� se…� var Guds bistra svar p� hans beg�ran.

Kanske det inte �r en slump att det �r m�nnen i de vackra ber�ttelserna om Guds h�rlighet som s�ker den felande l�nken medan kvinnorna b�r p� en f�rborgad hemlighet av n�rmast religi�s erfarenhet. N�r barnet som formats i kvinnornas inre vill se v�rldens ljus och hennes kropp f�rvandlas till mottagerska, n�r h�ftbenen mjuknar och foglossningen �ppnar f�r barnet och livets krafter f�r ansiktet ut i ljuset f�r att tilltala modern med sitt f�rsta skrik, d� formas en erfarenhet av delaktighet. Kvinnan, f�derskan, l�ter sig anv�ndas, ger sig h�n �t krafter som �r st�rre men �nd� s� inneboende, l�ter sig vara del av en h�ndelse d�r livet �terskapas. Ett �gonblick f�rt�tad som en explosion, ljus�rsm�ngfaldigad i en enda samlad r�relse. S� har mannens �gonblick av rusigt blod och kvinnans erfarenhet av livgiverska f�renats till ett �gonblick, Guds h�rlighet, solens m�ktiga ljussk�l �ver havsspegeln, ljus av ljus, tystnad-ljus-r�relse. K�rnan i universums Big bang, livets �gonblick i universums exploderande tystnad.

B�n
Herre vi, lovar och tackar dig f�r k�rlekens h�rlighet, f�r f�dandets hemlighet d�r ditt ord blir n�got bultande skimrande, r�r sig och andas, r�r sig simmande som en himlakropp i urvattnet och talar utifr�n, inifr�n, fr�n alla h�ll om din H�rlighet. Aldrig f�rstummas tonen fr�n himlen i sj�lens glada pilgrimss�ng.  

Amen

Vecka 52, 2011

relief_c350Vecka 52,2011



Guds h�rlighets kraft skall p� allt s�tt ge er styrka att alltid och med gl�dje vara uth�lliga och t�lmodiga, och ni skall tacka Fadern, som har gjort er v�rdiga att f� ta del av det arv som v�ntar de heliga i ljuset…  
Kol 1:11-14

Reflektion
Louise Epstein fr�gade sina g�ster i studion om de hade �inre frid�. Svaren varierade fr�n att aldrig k�nna inre frid till att g�ra det n�gon g�ng om �ret eller kanske vid n�gra s�llsynta tillf�llen, ofta efter stor anstr�ngning.

N�r folkmusikerna spelar �Den innersta friden� i torpark�ket b�rjar takstockarna viska sin ber�ttelse om armod och kamp, k�rlek och tillit och med tvekan ocks� om friden, den innersta friden n�r helgsm�lsringningen meddelade helg.

N�got gick s�nder mellan torparlivets n�rhet till det gudomliga och v�lf�rdsstatens stress och oro.N�got gick s�nder under tyngden av pengarnas makt och v�r stora rikedom som aldrig blev stor nog.

Fr�n platsen d�r gatlyktornas sken inte n�dde, fr�n de utmattade och heml�sa, fr�n de hungrande och t�rstande, de f�ngna och pl�gade, de som medelklassen i v�lf�rdsl�nderna f�raktade, kommer en ny r�st, vild och stark. En upprorets v�r som trotsar pansarvagnarnas h�rdhet. De kastar av sig v�r medk�nslas ok och v�grar anta offrets ansikte, deras �gon flammar av uppr�ttelse och de v�ller fram i b�ljande led som en beslutsam golgatavandring. Vi som alltid v�nt andras kinder till, hur skulle vi kunna f�rst�? Nu hj�lper inte l�ngre v�rt �verskotts foder och v�ra filtar, nu kr�vs �gon som ser och �ron som lyssnar till varselm�nniskornas rop, de som b�r den innersta fridens ansikte.

Hur skulle den innersta friden kunna lysa �ver oss om vi v�nder bort ansiktet, om ansiktet, v�nt mot den andre, �r blint tillbommat? V�r s�nderfallande styrka, v�r p� falska grunder byggda ekonomi, b�rjar likna en under krig s�nderskjuten katedral. Nu v�ntar ocks� v�r uppr�ttelse, v�rbeslutsamma f�rd f�r att �verbrygga v�ra inb�rdes avst�nd, l�ta uppdrag granskning visa oss v�r n�sta och uppenbara det nyf�dda barnets ansikte som ligger i skugga. Guds h�rlighets kraft ska ge oss mod att �verge all lyxforskning och tekniska bl�ndverk, l�ta planeten och v�ra uppt�ckter tillh�ra alla som en gemensam arvedel till en helad m�nsklighet. Eftersom tiden �r kort, n�stan ute, ge oss mod att ta f�rsta steget mot den innersta friden. 

B�n
L�t din h�rlighets kraft, den innersta friden, p� allt s�tt ge oss styrka och gl�dje i modet att f�renas med de heliga som s�ker din r�ttvisa och alla heligas uppr�ttelse. 

Amen

F�r Veckans bibelmeditation svarar Uppsala missionsf�rsamling
genom pastor Arne Carlsson.

Vinjetten �r ett utsnitt ur Olof Hellstr�ms fondrelief 
Att f�das p� nytt i Uppsala missionskyrka.

Veckans bibelmeditation arkiveras regelbundet 
och finns att l�sa H�R.

 

Vecka 51, 2011

relief_c350Vecka 51,2011

Natten skall vika d�r �ngest nu r�der. Det folk som vandrar i m�rkret ser ett stort ljus, �ver dem som bor i m�rkrets land str�lar ljuset fram.  
Jesaja 9:1a, 2-7.

Reflektion

Hjul, hjul str�lande hjul, glans �ver hjulhandelns tillv�xt, glimmande siffror i b�rsm�klarnas hus gl�m all suckan och klagan… Hjul, hjul, snurrande hjul ska skydda v�r tillv�xt och framg�ng, sm�rjas ska hjulen medan fattiga v�nta, ty hjulen �r tillv�xtens motor.

Klimatansvar och stopp av den p�g�ende f�rst�relsen av v�r �lskade planet, f�r st� tillbaka f�r att r�dda tillv�xten. Kling och klang nu �r det hjulhandelskommers och hjulhandelsbelysningen lyser mer �n vanligt med f�rggranna beten. Hjulfesten ska locka kontokortens outsinliga k�lla att porla. Nu ska vi r�dda tillv�xten och sl� nya rekord i hjulhandelsfrossa.. Tio�ringarna �nskar sig thailandsresor och Iphone, de som inte har r�d f�r sk�mmas. Den rikaste tiondelen sl�r taktfast med pinnen med sex g�nger starkare l�ner, den fattigaste tiondelen snubblar p� hjulfestens tr�skel.

Hjul, hjul, str�lande hjul, Sverige har en tigerekonomi och bankerna �r solida, trygga och lugnande ord m�ter oss fr�n maktens f�rvaltare. Krisen �r �ver och nu �r vi p� r�tt v�g. Det har h�nt f�rut, vi har h�rt de hoppfulla orden f�rut. Den stora b�rskraschen 1929 f�regicks av en l�ng rad hoppfulla expertr�ster som skulle skydda tillv�xten, men det som s�g ut att vara den s�msta t�nkbara situationen f�rv�rrades ytterligare. Det som ena dagen tycktes vara slutet p� kraschen, visade sig n�sta dag bara ha varit b�rjan, n�stan som 2008. Hur l�ngt ska vi f�lja med n�r j�mlikheten ratas, n�r demokratin st�lls �t sidan och de ekonomiska experter som byggt f�ruts�ttningarna f�r krisen blir stats�verhuvuden, utan parlamentariskt underlag. Det �r m�rkt �ver Europa, och v�rlden, d�r �ngest nu r�der.

D� sker i julnatten en valfrihetens revolution, du beh�ver inte f�lja med l�ngre, du �r fri att v�lja en ny v�g och protestera mot den r�dande samh�llsordningen. Du kan v�lja en v�g d�r betydelsen av ett barn som f�tts blir viktigare �n tillv�xtens furstar. En v�g, d�r m�nskliga v�rden som riskerar g� f�rlorade bland alla vinstintressen, f�r �teruppr�ttelse. En v�g, d�r de som vandrar i m�rkret skall se ett stort ljus och oket som tyngde dem, st�ngen p� deras axlar, f�rtryckarens piska bryts s�nder.

Det r�cker nu! Nu v�nder vi mot ljuset, ljuset som glimmade till d�r inne n�r vi s�g m�jligheten till frihet. Jag struntar i julklappshysterin, tackar nej till k�pfesten, det �r decembergr�tt och ute finns varken kyla eller sn�. M�tet i Durban satte ekonomin f�re ekologin och kommentatorerna suckar uppgivet. D� g�r vi ner till stallet p� juldagsmorgonen, sopar rent i stallg�ngen, ger katterna mat och h�starna havre, sparkar fram ett par tr�l�dor, t�nder ett ljus � en skimrande ljusl�ga i gryningen- och n�r h�starna tuggar havren sjunger vi s�: 

V�lkommen, o Jesu, du himlamonark,
V�lkommen uti v�ra kojor.
V�lkommen v�r konung och hj�lte s� stark
Och fr�lsa oss ur v�ra bojor.
V�lkommen v�r Gud och v�r k�raste bror.
Vi prise och love Dig Herre s� stor.
V�lkommen hit neder p� jorden.

B�n
Herre l�t ditt ljus komma inifr�n, i v�ra hj�rtan, och l�t denna juldag bli den f�rsta i en vandring d�r ditt ljus f�r leda oss till nya handlingar f�r att bevara v�r jord och ena oss tillsammans i en m�nsklig gemenskap.  

Amen

Vecka 50, 2011

relief_c350Vecka 50,2011



� Han g�r m�ktiga verk med sin arm, han skingrar dem som har �vermodiga planer. Han st�rtar h�rskare fr�n deras troner, och han upph�jer de ringa. Hungriga m�ttar han med sina g�vor, och rika skickar han tomh�nta bort�  
Luk. 1:46-55..

Reflektion

N�r en kvinna blir gravid h�nder ofta det som h�nde med Maria, en lyskraft inifr�n och en varm och lugn �vertygelse f�rgar hennes person. Hon �r b�rare av liv och allt annat f�r sina proportioner i skuggan av denna erfarenhet. Det �r en s� ljuvligt varm ber�ttelse som skildrar Marias m�te med den gravida Elisabeth och fostret i Elisabeth sparkar till. Tv� �vermodigt stolta kvinnor som tolkar r�relserna i sin kropp som Guds tilltal. 

Samma stolta �vertygelse ekar i Marias lovs�ng, borta �r os�kerheten �ver graviditetens orsaker och den socialt utsatta position hon levde under. Hennes kropp skulle f�da fram en m�nniska, en Guds tj�nare och hennes historieuppfattning ekar genom de stolta orden som medvetet f�rkunnare att livets Herre har v�nt sin blick till sin ringa tj�narinna.

Fruktan f�r ockupationsmaktens eller tempelherrarnas domar viker undan f�r �vertygelsen att Han som skapar liv i henne ocks� kan st�rta h�rskare fr�n deras troner och upph�ja de ringa. Att lyssna till denna tonart genom historiens larmande h�rskard�men �r att h�ra hoppets ljusa tilltro och f�rtr�stan. Jag tror att Hedvig Person fr�n �lvdalen p� 1700 talet ocks� var gravid n�r hon i ett Sverige d�r �verheten hade all makt och hanterade sina unders�tar med f�rnedring och tv�ng, st�mde upp sin lovs�ng till den himlamonark som var m�ktigare och st�rre �n de monarker som tronade p� Svea rikes taburetter. Lyssna till den stolta och �vermodiga styrka som lyser fram mellan raderna i hennes lovs�ng: 

V�lkommen, o Jesu, du himlamonark,
V�lkommen uti v�ra kojor.
V�lkommen v�r konung och hj�lte s� stark
Och fr�lsa oss ur v�ra bojor.
V�lkommen v�r Gud och v�r k�raste bror.
Vi prise och love Dig Herre s� stor.
V�lkommen hit neder p� jorden.

B�n
O, Gud, medan v�rldens herrar s�tter sin lit till finansmarknadens oordnade v�rld och kompromissar om det gemensamma ansvaret f�r klimatf�r�ndringarna, lyssnar vi till pulsen fr�n f�rstf�derskornas barn och vet att denna tonart fr�n livets kammare b�r ett hoppets tecken fr�n dig som st�rtar h�rskare och skingrar dem som har �vermodiga planer. V�lkommen v�r Gud och v�r k�raste bror att fr�lsa oss ur v�ra bojor. 

Amen

1 20 21 22 23