Vecka 38, 2012

relief_c350Vecka 38, 2012

…R�ttf�rdigheten uts�s i frid och b�r frukter f�r dem som h�ller frid
Matt 6:31-34

Veckans reflex

21 september �r WCC:s (Kyrkornas v�rldsr�ds) internationella b�nedag f�r fred som utlyses tillsammans med FN:s internationella dag f�r fred. September �r ocks� den �desdigra m�nad som f�r drygt ett decennium sedan f�rsatte v�rlden i ett chocktillst�nd. En terrorhandling som skakar om ett of�rberett land med sin monumentala f�rst�relsekraft �ppnar ocks� f�r ett val hos detta lands ledare. 2001 h�ll v�rlden andan och en v�g av sympati och medk�nsla med de drabbade sk�ljde �ver v�rlden, men d�r fanns ocks� vrede och hat riktat mot terrorismens m�rker. 2001 blev svaret ett v�pnat krig mot terrorismen, ett krig som aldrig kan vinnas med vapen men som g�ds av v�ldets h�rjningar. N�r krigets armador fl�g in �ver Afghanistan, ett sedan l�nge krigsh�rjat land, s� hade USAs president gjort ett val som �nnu i dag sk�rdar nya offer och underbl�ser en h�rd av hat och h�mnd. Efter terrorhandlingarna i Norge gjorde Norges statsminister ett annat val med m�let att f�rdjupa demokratin och st�rka en fredlig kamp f�r r�ttvisa.

N�r Sverige gick in i Afghanistan, d�r s� sm�ningom svensk trupp st�lldes under NATO bef�l, blev Sverige en stridande part i ett krig som initierades som en h�mndreaktion. De motiv som anf�rdes f�r detta krig var; att krossa terrorismen, att befria afghanska kvinnor fr�n ett manligt f�rtryck och att skapa regional s�kerhet och demokrati. Dessa motiv tonades ned i takt med att Krigets frukter visade sig vara; en s�nderslagen infrastruktur, en skoningsl�st drabbad civilbefolkning, och posttraumatisk stress n�r soldaterna tvingats s�tta sin instinktiva medm�nsklighet ur spel. N�r Sverige valde kriget framf�r fredliga insatser i Afghanistan br�ts en n�stan 200-�rig period av fred. Varje lands ledare har m�jlighet att v�lja inriktning p� sitt lands s�kerhetspolitik. Valet st�r mellan att antingen skicka krigare mot hotande terrorister eller att satsa p� fredsf�rebyggande insatser och solidaritetsarbete, antingen satsa p� vapenexport eller nedrustning. Sverige h�r numera, per capita, till en av v�rldens ledande vapenexport�rer.

P� den internationella b�ndagen f�r fred �r det i �r med sorg vi betraktar Sverige i ett nytt perspektiv.Vi har vant oss att se Sverige som ett solidariskt land i f�rh�llande till fattiga och hotade l�nder. Nu finner vi oftare Sverige i samarbete med milit�ra och ekonomiska makthavre som vill styra v�rldens spelregler till sin egen f�rdel. Vi beh�ver st�rka v�r tro p� strukturer d�r v�rdnaden f�r livet och en vilja till solidaritet g�r f�re tilltron till vapenmakt och �dmjukt s�ka en r�ttf�rdighet som uts�s i frid och b�r frukter som h�ller frid.

B�n
GUD,
Hj�lp oss leva,
I en v�rld som vi varken kan beh�rska eller kontrollera,
Hj�lp oss att leva med tillit och �ppenhet, trots att vi �r skr�mda av
terrorns kraft.
Hj�lp oss att leva i k�rlek och barmh�rtighet, trots hatets ofr�nkomliga
n�rvaro b�de i v�r v�rld och i v�ra egna liv.
Hj�lp oss att leva i medk�nsla med alla som drabbas av m�nniskors
ondska och livets of�rklarliga m�rker.
Gud, hj�lp oss leva
Amen 
(KG Hammar, september 2001)

Vecka 37, 2012

relief_c350Vecka 37, 2012

….S�k f�rst hans rike och hans r�ttf�rdighet, s� skall ni f� allt det andra ocks�. G�r er d�rf�r inga bekymmer f�r morgondagen. Den f�r sj�lv b�ra sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen pl�ga. 
Matt 6:31-34

Veckans reflex

Att inte g�ra sig bekymmer i bekymrens tid �r en grandios uppmaning. Vi som lever i de brutna f�rtrollningarnas tid har sv�rt att f�rst� vad Jesus menar. Politikens glans med sina l�ften om reformer och revolutioner har f�rlorat sin f�rtrollning. Politikernas makt har f�rtvinat under beroendet av en global ekonomi vars l�ften om v�lst�nd �t alla har f�rbytts mot en svindlande rikedom �t n�gra f� och djupnande armod f�r flertalet. Inte heller naturvetare och tekniker �r l�ngre s�kra p� r�sten n�r de dr�mmer om kunskapsm�ssig, teknisk eller samh�llelig utveckling, som ligger utom synf�ltet. B�de tekniska och ekonomiska dr�mmar har skrivit ut v�xlar p� framtiden vilka man inte har t�ckning f�r. K�rnkraftens ol�genheter skulle elimineras n�r den farliga fissionen skulle ers�tta den ofarliga fusionen. Under -90talet f�rkunnade Alan Greenspan fr�n sin upph�jda predikstol att l�gkonjunkturens tid �r f�rbi och sp�dde evig tillv�xt. De ekvationer som st�lldes upp f�r att framtiden skulle l�sa dem �r fortfarande ol�sta. Som om detta inte r�ckte p�minns vi om att skuldkontot ocks� belastas av peak-oil och klimathot.

Inneb�rden i Jesu uppmaning �r ett omv�nt perspektiv, det �r inte v�r teknik som skapar liv och hopp. Det vi kan �stadkomma �r i olika delar ett f�rvaltande av det liv som �r givet. N�r v�ra produkter, ting, f�rem�l, uppfinningar, konstverk eller f�rm�genheter gl�mmer sitt ursprung, de en g�ng givna livsprocesserna, byts v�r tillit mot r�dsla. Vi gl�mmer att v�rt samh�lle och v�ra liv bygger p� ett livsskapande under. N�r vi andas tar vi emot det givna och syret som vi andas skapar nytt liv. S� har liv skapats l�ngt f�re v�ra uppt�ckter av oljans egenskaper eller m�jligheten att anv�nda internet. Alla v�ra uppt�ckter och underbara tekniker bygger p� det givna livet, de �r sk�nkta �t oss och om de inte sk�nkes p� nytt finns livet inte. F�r att vi ska kunna g�ra en uppt�ckt m�ste det finnas n�got att uppt�cka. I djupet av livets mysterium vet vi att livet �r en g�va men vi saknar namn p� Givaren.

N�r Jesus s�ger; �g�r er inga bekymmer om morgondagen� s� �r det just detta f�rh�llande han p�minner om. Vi beh�ver inte veta vem Givaren �r f�r att f�rst�. Vi beh�ver bara se p� himlens f�glar och p� �ngens liljor p� allt det som lever och �r till f�r att p�minnas om att Givaren �r �verallt d�r liv leves. Det vi tappat bort �r tilliten till en �himmelsk fader� som vet vad vi beh�ver och i den f�rlusten har vi ocks� f�rlorat v�rdnaden f�r det skapade. Vi slutade att s�ka efter hans rike och hans r�ttf�rdighet och f�rlorade meningen med att vara en del av ett sammanhang. F�r att �terskapa tilliten beh�ver vi inte uppfinna n�got nytt utanf�r oss som vi kan g� till. Vi beh�ver bara �teruppr�tta kontakten med det liv som �r givet och i detta framf�r allt annat s�ka det rike d�r v�rdnaden f�r det givna g�r f�re allt detta andra.

B�n
Vi ber till dig Skapelsens Herre, Livgivaren, hj�lp oss att se dina h�nders verk i det synligas och h�rbaras yta s� att v�r tillit vaknar till omsorg om allt levande.
Amen

Vecka 36, 2012

relief_c350Vecka 36, 2012

…En �r Herren, en �r tron, ett �r dopet, en �r Gud och allas fader, han som st�r �ver allting, verkar genom allt och finns i allt… 
Efesierbrevet 4:1-6

Veckans reflex

Det finns m�nga ord i Nya Testamentet som talar om enhet och samh�righet. De d�r orden har ofta anv�nts n�r det g�ller att argumentera f�r att kyrkorna ska samarbeta med varandra, det vi kallar ekumenik. Nu �r det mer s�llan bibeltexten �r avg�rande f�r det kyrkliga samarbetet, oftast �r det strategiska och ekonomiska fr�gor som �r avg�rande n�r samarbete etableras. Det �r ocks� ett av sk�len till att samarbete blir av f�rst n�r samfund �r s� orkesl�sa att de inte orkar uppr�tth�lla en livskraftig verksamhet sj�lva. Denna begr�nsade anv�ndning av orden om enhet �r dock allvarligare �n s�. Ett ensidigt bruk av ordet enhet desarmerar ocks� den verkliga spr�ngkraften i visionen om en enande kraft i allt.

V�rt samh�lle pl�gas av en tilltagande vardagsrasism, som vi f�rnekar n�r den kommer f�r n�ra, och tilltagande ekonomiska klyftor med barnfattigdom och allvarliga sociala klyftor mellan de priviligierade och de f�r vilka arbete och bostad inte �r n�gra sj�lvklara r�ttigheter. Talet om enhet �r ett kraftigt f�rd�mande av alla rasistiska handlingar vare sig det g�ller rivningen av zigenska bostadsgetton i Frankrike eller trakasserier av somaliska flyktingar i Sverige. Men enheten stannar inte d�r, ocks� de djupa klassklyftor som vi skapat i den nyliberala samh�llsmodellen, som f�tt v�gleda utvecklingen de senaste tjugo �ren, strider mot den enhet d�r Guds r�ttvisa verkar genom allt.

En annan alarmerande klyfta �r den islamfientliga aktivitet som hindrar oss att se de djupa tr�dar av samh�righet som skulle kunna f�ra oss n�rmare den enhet vi har m�jlighet att skapa. I Islam betyder begreppet Tawhid en r�relse som str�var till att frig�ra m�nniskan fr�n de �gudar� hon sj�lv skapar. S�dana �gudar� �r en f�rnekelse av den enhet som �r hennes best�mmelse. Vi upph�jer v�ra f�rest�llningar om v�rlden till gudomlig status och f�rh�rligar dem till falska gudar. Exempel p� s�dana f�rest�llningar kan vara v�ra f�rutfattade meningar om varandra eller ideologiska tankefigurer som �ekonomisk tillv�xt� p� vars altare vi tror det n�dv�ndigt att offra s�v�l m�nniskor som natur. Tahwid �r den r�relse som leder m�nniskan r�tt och frig�r henne fr�n falska gudar f�r att skapa den inre frid och yttre fred som �r en viktig inneb�rd i sj�lva ordet islam.

L�st och tolkad p� detta s�tt �r enhet och tawhid en r�relse mot f�r�ndring av v�rt eget invanda vardagsrum. Allt f�r ofta pryder vi v�ggarna med v�r egen f�rtr�fflighets sj�lvklara f�rest�llningar av vardagsrasism, n�dv�ndiga klassklyftor och islamfientliga motiv. F�rest�llningar som inte f�r plats i en f�rsonad v�rld.

B�n
Herre du som verkar genom allt och i allt, frig�r oss fr�n de �gudar� som ramar in v�r uppfattning om v�rlden och hindrar oss att s�ka den enhet som �r v�r m�jlighet till inre frid och yttre fred.
Amen

Vecka 35, 2012

relief_c350Vecka 35, 2012

Mina k�ra, l�t oss �lska varandra, ty k�rleken kommer fr�n Gud, och den som �lskar �r f�dd av Gud och k�nner Gud. Men den som inte �lskar k�nner inte Gud, eftersom Gud �r k�rlek.
1:a Johannesbrevet 4:7-10

Veckans reflex

Religion st�r �ter p� agendan och engagerar m�nniskor p� internetsajter, i ensamma rum, eller i massm�ten, st�rre och mer suggestiva �n vi n�gonsin sett. Men alla som ropar �Herre, Herre� k�nner inte Gud. I v�rldens kaos, fr�n Norge till Afrika, anv�nds religion som ett effektivt redskap f�r att mobilisera st�d och underbl�sa mots�ttningar. De senaste �ren har en v�g av b�de kristen och muslimsk v�ckelse sk�ljt �ver Afrika. Mission�rer, predikanter och imamer fr�n hela v�rlden har s�kt sig dit f�r att r�dda sj�lar och v�rva medlemmar. I l�nder med sv�ra konflikter mellan olika folkgrupper och lands�ndar har religionen f�tt en viktig roll i en v�ldsspiral fylld med hat och h�mnd. I fredliga l�nder som Norge h�rs vittnesm�l om hur religionen kan vara grogrund f�r militanta mots�ttningar f�r att skapa v�ld och d�d.

Jag ser dem samlas under psalms�ng och jubel, jag h�r dem skrika ut sina budskap under rungande ovationer medan kollekthinkarna fylls med rikedom och klirr, men k�rlek �r det inte. Jag h�r talas om internetpredikanternas kraftfulla agitation och politikernas f�rtjusta poserande i deras glansfulla str�lkastarljus, men n�rhet �r det inte. Jag h�r talas om jungfrur som v�ntar �p� andra sidan�, sedan martyrerna detonerat sin d�dande last, men �mt v�rdande h�nder �r det inte. Religion �r det nog – men inte �r det k�rlek, inte �r det n�rhet och inte �r det �mt v�rdande h�nder som l�ker s�ren i kroppens och sj�lens g�mslen.

Vi beh�ver inte massornas st�d eller predikanternas ber�mmelse f�r att finna Gud i v�r existentiella ensamhet. N�r vi pl�gade av k�rlekens fr�nvaro famlar i en kaotisk v�rld beh�ver vi inte kallsinniga attentat av drogade fanatiker. Vi beh�ver en Gud som �r k�rlek och ett m�te med en som �lskar ocks� den som frusit fast i skuggan av en hotfull framtid.

Som i G�ran Sonnevis lilla dikt om en fastfrusen fj�ril: Jag kl�ttrade ner, f�rsiktigt/och lyfte sakta/fj�rilen fr�n/isen, den satt fast/med benen i isen, /var ocks�/skadad p� vingen/Vet inte om/jag skadade benen/Vi bar den till en torr/stubbe i solen/Och n�r vi kom tillbaka/efter en stund/var den borta/En n�sselfj�ril. I kontrast mot de h�gr�stade vill jag att du lyssnar till denna lilla dikt om varsamhet med djur och ting, med m�nniskor och ord, att du l�sg�r dikten varsamt fr�n den vita ytan och l�ter den flyga. D� kan ditt f�rh�llningss�tt mot v�rlden och allt levande f� varsamhetens pr�gel och k�rleken f� �msinta h�nder i m�tet med v�rldens br�cklighet och sk�rhet. Ty k�rleken kommer fr�n Gud, och den som �lskar �r f�dd av Gud och k�nner Gud. 

B�n
Herre fyll oss med den k�rlek som blir synlig mellan v�rdpersonalens v�rdande h�nder n�r de uppr�ttar den sjukes v�rdighet eller den k�rlek som viskande sjunger mellan rosornas f�rger n�r en liten n�sselfj�ril med skadade vingar snabbt flyger undan mellan sn�ren.
Amen

Vecka 34, 2012

relief_c350Vecka 34, 2012

En s�dan tillit till Gud har jag genom Kristus. Det �r inte s� att jag skulle f�rm� t�nka ut n�got p� egen hand, n�got som kommer fr�n mig. Nej, min f�rm�ga kommer fr�n Gud. Han har gett mig f�rm�gan att vara tj�nare �t ett nytt f�rbund, som inte �r bokstav utan �r ande. Ty bokstaven d�dar, men anden ger liv. 
2:a Kor 3:4-8

Veckans reflex
Det �r inte n�gon slags fj�skig och inst�llsam falsk �dmjukhet som g�r att Paulus f�rs�krar att han inte skulle f�rm� att t�nka ut n�got p� egen hand. Nej Paulus talar om ett faktum d�r inte han sj�lv �r subjektet utan skillnaden mellan tv� �f�rbund�, tv� olika s�tt att f�rh�lla sig till livet.

Dessa tv� olika s�tt att t�nka om livet �r fortfarande aktuella. Vi m�ter dem i v�r vardag d�r vi r�knar med att naturlagarna g�r v�r vardag f�ruts�gbar. Bron som vi passerar �ver rasar inte ihop och flyget som vi utnyttjar st�rtar inte om vi aktsamt f�ljer naturlagarnas f�reskrifter. Det �r l�tt att t�nka att allt liv �r inordnat under s�dana f�ruts�gbara lagar och det har ocks� varit utg�ngspunkten f�r m�nga forskare inom t ex psykologi och ekonomi. Men mot denna lagbundna verklighet st�r en annan erfarenhet som s�ger att m�nniskor s�llan �r f�ruts�gbara och ekonomisk teori verkar inte kunna f�ruts�ga vad som sker. V�r vardag l�r oss att det �r skillnad mellan en naturlag, som �r huggen i sten, och m�nsklig f�rm�ga att vara skapande i f�rh�llande till varandra. 

Den avg�rande skillnaden mellan det �gamla f�rbundet� och det �nya f�rbundet� som Paulus talar om �r skillnaden mellan en lag huggen i sten och en andens lag f�rankrad i din inre v�rld. En lagbunden, f�ruts�gbar verklighet lever parallellt med en of�ruts�gbar verklighet d�r allt �r m�jligt. Det �r skillnad att leva i en v�rld d�r allt lyder under en statisk och of�r�nderlig lagbundenhet eller att leva i frihet med en m�jlighet att s�ka f�rverkliga ett liv i en expanderande k�rlek. Ditt livs sanning finns inte i en given text eller i str�ng lagobservans, men i en s�kande k�rlek i f�rh�llande till den andre, ty bokstaven d�dar, men Anden ger liv.

Jag b�var inf�r en frihet d�r mina handlingar g�r skillnad, d�r v�ra handlingar o�terkalleligen kan f�r�ndra verklighetens villkor f�r kommande generationer. Vi har kunskap om hur v�r livsstil begr�nsar andra m�nniskors levnadsf�rh�llanden och stakar ut en gr�ns f�r v�rt sl�ktes �verlevnad genom att st�ndigt �verskrida ett h�llbart uttag av naturens g�vor f�r egen del. Genom krisernas m�rker och makthavarnas d�vhet har jag en s�dan tillit till Gud genom Kristus att jag v�gar hoppas p� den frihet som ska l�sg�ra m�ngden till ett uppror mot ekonomiska och diktatoriska lagar som d�dar. En frihet i anden som likt en v�ldig Pussy Riot k�r iscens�tter en uppk�ftig lovs�ng och tillbedjan om f�r�ndring. En f�r�ndring d�r inte vi sj�lva eller v�rt v�lbefinnande �r subjektet utan n�got som �r st�rre f�r styra v�ra beslut.

B�n
Med inspiration fr�n Pussy Riot beder vi: O Guds Ande, heliga Maria, driv bort Mammons furstar, driv dem bort fr�n makten, driv dem ut ur v�ra liv, driv bort de svarta limousinernas furstar och giv oss frihet att f�lja dig. Amen 

Amen

Vecka 24, 2012

relief_c350Vecka 24, 2012

Han har kommit med budskap om fred f�r er som var l�ngt borta och fred f�r dem som var n�ra. Ty genom honom kan b�de ni och vi nalkas Fadern, i en enda Ande. Allts� �r ni inte l�ngre g�ster och fr�mlingar utan �ger samma medborgarskap som de heliga och har ert hem hos Gud. 
Efesierbrevet 2:17-19

Veckans reflex
Jag dr�mmer om att en enda stor global pingstr�relse skulle f�rena alla dem som �r l�ngt borta och n�ra till en freds och r�ttviser�relse d�r WTO, IMF, ILO och FN skulle instruera alla sina tusentals tj�nstem�n att bli ambassad�rer f�r social trygghet och ekonomisk r�ttvisa och att bankv�sendets alla transaktioner och derivatkonstruktioner skulle v�ndas till att tj�na detta m�l. I denna v�ldiga pingstr�relse skulle v�rldens rikaste nomenklatura, maktelitens superklass, f�rst� det spr�k som de fattiga talar och krigsmaterialleverant�rernas behov av sp�nningar i v�rlden f�r att uppr�tth�lla efterfr�gan p� deras produkter skulle avta i takt med att produktionen f�r�ndrades till klimatp�verkande uppfinningar och produkter.

En pingstr�relse som inte �r exkluderande och som inte utest�nger de som avviker. En r�relse som ger dem l�ngt borta lika v�rde som de n�ra och omsluter alla med samma medborgarskap. En pingstr�relse som fogar ihop v�rlden till en boning. V�rlden f�r�ndras och kanske denna pingstr�relse inte �r l�ngre bort �n vi kan b�rja praktisera den. 1400- och 1500- talen hyllas f�r de uppt�cktsresor som bevisade att jorden �r rund. 1200-talet s�g de f�rsta deklarationerna om universella m�nskliga r�ttigheter. 1900-talets er�vring av rymden gjorde det m�jligt f�r en m�nniska att betrakta v�r planet fr�n en punkt utanf�r planeten och att bokstavligt se den som en v�rld. Nu st�r vi inf�r uppgiften att utveckla en passande form av styre f�r denna enda v�rld. Det �r en skr�mmande moralisk och intellektuell utmaning, men en utmaning som vi inte kan v�gra anta.

Jag dr�mmer om en Helig Ande som kan f�ra oss ut ur marknadst�nkandets individuella f�rpackningsmodeller. En Helig Ande som g�r upp med de endimensionella f�rkunnelsetraditioner vilka s�ljer tron som om det vore en okomplicerad �gander�ttsl�genhet p� Lanzarote. En nyttighet bland alla andra prylar som lovar att f�r�ndra livet. N�r du s�tter namnet p� kontraktet klingar s�ljorganisationen i klockan och du har en ny identitet n�r du vandrar iv�g med din transistorradio som bevis och ett kontrakt som binder dig f�r resten av livet. Jag dr�mmer om en Helig Ande som inte tr�nger sig p� med en yttre s�ljorganisation utan viskar inifr�n min innersta existens och ger mig en v�g fram�t i frihet, tillsammans med de exkluderade, fattiga och utnyttjade. Jag h�r en r�st som �ppnar nya horisonter f�r hoppet som ropar efter r�ttvisa och uppfordrar till handling i solidaritet med de nedersta.

B�n
Fader, medan jag njuter av ditt sp�r i rosenlandet �verl�mnar jag mig �t ditt sp�r i mig, �verl�mnar mig till din Heliga Ande som uppfordrar till nya handlingar i solidaritet med det inom dem, inom mig som �r din k�rlek. 
Amen

Vecka 23, 2012

relief_c350Vecka 23, 2012

Bland faris�erna fanns en man som hette Nikodemus och var medlem av Judarnas r�d. Han kom till Jesus en natt och sade: �Rabbi vi vet att det �r fr�n Gud du har kommit som l�rare. Ingen kan g�ra s�dana tecken som du utan att Gud �r med honom.� Jesus svarade: �Sannerligen, jag s�ger dig: den som inte blir f�dd p� nytt kan inte se Guds rike.�
Joh 3:1-8 

Veckans reflex
Nikodemus blev tillbakavisad, han hade sett att Jesus var en h�gst m�rklig l�rare och tolkade ber�ttelserna om Jesus handlingar som tecken vilka visade att han var fr�n Gud. Men Jesus avvisade Nikodemus. Jesus ville visa Nikodemus p� en Gud som var st�rre �n ryktena om honom, en Gud som var st�rre �n en trollkarl och som spelar roll bara d�r m�nsklig kunskap har sina luckor.  �… den som inte blir f�dd p� nytt kan inte se Guds rike.� Den som inte ser v�rlden med en nyf�dds f�ruts�ttningsl�sa blick har sv�rt att se Guds rike.

Nikodemus kom till Jesus en natt p�verkad av sin samtids dominerande t�nkande, vilken p�verkade hela hans syn p� v�rlden, den egna rollen i den och det egna ansvaret. P� samma s�tt lever vi i dag under en dominerande ekonomisk v�rldsbild som best�mmer �ver v�r syn p� v�rlden, v�r roll och v�rt ansvar. Det �r rimligt att tro att ocks� vi skulle bli avvisade om vi kom till Jesus p� natten och talade till honom utifr�n denna v�rldsbild och bad om framg�ng medan vi utgav oss f�r att ha f�rst�tt.

N�r Jesus avvisade Nikodemus h�nvisade han inte till en verklighet l�ngt bortom v�ra materiella f�ruts�ttningar. Jesus h�nvisningar riktade sig mot vatten och vind mot den skapade v�rlden d�r Gud �rt involverad och samtidigt st�rre. I m�nniskan finns m�jligheten att se, att �f�das p� nytt�och l�ta tilliten mot det hon ser v�xa till delaktighet d�r hon kan l�ta sig tas i anspr�k som Guds medskapare.

N�r Jesus talar om att vara f�dd av vatten och ande s� dementerar han v�r ben�genhet att se sj�len som en enhet skild fr�n kroppen, eller rentav motsats till kropp. Att vara f�dd av vatten och ande �r att vara m�nniska med kropp och sj�l, tv� aspekter p� v�r tillvaro som en enda m�nniska. Denna m�nniska har m�jlighet att t�nka och k�nna ut�ver sina begr�nsningar. N�r Karin Rehnqvist talar om att l�ta sig inspireras av en urkraft och sedan l�ter erfarenheterna fr�n en resa i Arktis ta musikalisk form, som n�r den framf�rs ber�r en lyssnare till t�rar, �r det ett uttryck f�r en relation till det som �verskrider den vanliga verkligheten, det transcendenta eller det heliga. V�rt m�nskliga behov och viljan att kommunicera och relatera �r om�ttlig.

N�r vi en g�ng sett en djupare samh�righet blir ”homo economicus” en avart och den dominerande viljan att ackumulera kapital f�rvandlas till en vilja av samverkan och �msesidighet i en �rmiljoner l�ng process av livsformer som inte skapats fix och f�rdiga utan utvecklats �ver tid och rum. Ur �gonblicken av ber�ring v�xer en ny v�rldsbild och en ny syn p� den egna rollen och det egna ansvaret att vara m�nniska eller som Paulus formulerar sig �I Gud �r det vi lever och r�r oss och �r till.� 

B�n 
Herre vi delar i tillit en gemensam v�rld, l�r oss att se den egna rollen och det egna ansvaret i ljuset av ditt rike. 

Amen

Vecka 32, 2012

relief_c350Vecka 32, 2012

Jesus sade: �Det blir som n�r en man skulle resa bort och kallade till sig sina tj�nare och l�t dem ta hand om hans egendom. Den ene gav han fem talenter, den andre tv�, den tredje en, �t var och en efter hans f�rm�ga. Sedan reste han d�rifr�n… ” 
Matt 25:14-30

Veckans reflex
Jesus ber�ttar en drastisk historia som slutar med att egendomens �gare i ber�ttelsen ber den f�rsiktige och r�dde f�rvaltaren att dra �t helvete, ja �tminstone placerar honom i m�rkret d�r ute d�r man skall gr�ta och sk�ra t�nder. Om det h�r var en ber�ttelse som handlade om Gud skulle den vara f�rf�rlig. I centrum f�r ber�ttelsen st�r inte egendomens f�rvaltare, han har ju rest bort, utan n�gra tj�nare som ska f�rvalta egendomen. Den tj�nare som uppr�r Jesus mest �r den passive och r�dde tj�naren som inte v�gar ta risker i sitt f�rvaltarskap.

Nog kan det k�nnas som om �egendomens �gare� har rest h�rifr�n och tj�narna som skulle f�rvalta egendomen har gr�vt ned sin talent i jorden. I en v�rld, rikare och resursstarkare �n n�gonsin, som skulle kunna vara en plats d�r alla lever ett dr�gligt och v�rdigt liv, har vi skapat en eskalerande global kris. En kris d�r marknaden fr�ntar miljontals m�nniskor deras m�jlighet att f�rs�rja sig och d�r politikerna tiger om �kande fattigdom och oj�mlikhet som bryter ned v�ra samh�llen i konflikter och krig. En medelklass som ser v�lf�rden �del�ggas samlas p� Sygmatorget i At�n, i Paris f�rorter och p� Tharirtorget i Kairo och en maktl�s oro sprider sig fr�n Puerta Sol-platsen i Madrid till Tottenham. En social och ekologisk kris som hotar hela m�nniskans livsmilj� utmanar till ansvarstagande.

I kyrkans tradition, alltifr�n den f�rsta f�rsamlingen som hade allting gemensamt och delade ut �t alla efter vars och ens behov till Andra Vatikankonciliet och Kyrkornas V�rldsr�ds konferens i Uppsala d�r ansvaret f�r strukturerna i v�rldens ekonomiska system uppm�rksammades och infogades i f�rvaltarskapstanken, har ansvaret f�r naturen och m�nniskan varit en central uppgift. Om vi som kristen kyrka inte ska identifieras med den r�dde tj�naren som �drog sig Jesus vrede r�cker det inte med att begr�ta sv�ltkatastrofer och koldioxidutsl�pp, skogssk�vling och livsmedelsbrist utan att st�lla den ekonomiska eliten till svars. S� l�nge finanskapitalet l�mnas oreglerat kommer varje politiker och varje regering att vara bakbunden av marknadens diktat d�r viljan till omv�ndelse saknas. Vad kan en tj�nare i detta klimat g�ra? N�r kvinnor�ttsr�relsen b�rjade formera sig var det studiecirklar och kunskap f�renat med konkreta f�rslag till f�r�ndring som br�t upp den manliga dominansen och �ppnade d�rren mot f�r�ndring. Kan kyrkan bli en v�rldsvid kunskaps och studiegemenskap som blottl�gger krisernas orsaker och effekter? Kan vi bli en medveten f�r�ndringskraft en omst�llningsr�relse f�r ett nytt samh�lle? Kan vi bli en tj�nare �t egendomens Herre som or�dda och sj�lvuppoffrande v�gar s�ka sanningen? 

B�n
Herre, medan vi letar efter v�r nedgr�vda talent samlar bina in honung och Higgs partikel binder samman universum, i tr�dg�rden mognar fr�s�dden till sk�rd och din skapande kraft stryker �ver universum sin barmh�rtiga n�rvaro. Giv oss mod att vara dina tj�nare i v�rldens h�ndelser.
Amen

Vecka 33, 2012

relief_c350Vecka 33, 2012

Nu har Gud uppenbarat en r�ttf�rdighet som inte beror av lagen men som lagen och profeterna har vittnat om � en r�ttf�rdighet fr�n Gud genom tron p� Jesus Kristus, f�r alla dem som tror. ” 
Rom 3:21-28

Veckans reflex
Hyckleri framkallar allm�nhetens f�rd�mande och �r grogrund f�r mediadrev vare sig det g�ller restaurangnotor eller sexuella �vertramp. Hyckleri handlar om att vilseleda andra med avseende p� ens egentliga motiv eller moraliska principer. Att vi som flockas runt mediadrevet och v�ra flitiga akt�rer som sl�par fram de skyldiga till schavotten kan vara sykofanter, som f�r egen vinnings skull s�tter rubrikerna p� andras felsteg, �r inget vi bet�nker. Inte heller vill vi se att det finns ett viss m�tt av hyckleri i dagens offentliga debatt d�r alla egennyttiga f�rslag m�ste framst�llas som om de r�rde allm�nintresset.

Mediadrevet f�rlitar sig p� att allm�nheten k�nner till b�de de skrivna och de oskrivna lagarna, v�l medvetna om att domen �r lika definitiv oavsett vilka lagar som �verskrids. Om det finns lagbrott mot skrivna och oskrivna lagar s� finns det ocks� skrivna och oskrivna lagar. V�ra domar �ver hyckleriet g�r oss inte r�ttf�rdiga men skvallrar om att vi �r medvetna om lagens krav och i fruktan f�r domarna s�ker r�ttf�rdigg�ra v�ra handlingar genom motiv som rimmar med lagen. 

Nu talar evangelierna om en r�ttf�rdighet som inte beror av lagen men som lagen och profeterna har vittnat om. Det betyder inte att all lag f�rklaras ogiltig men att drivkraften blir en annan �n r�dsla f�r domen och att lagens inneh�ll inte blir statisk. P� samma s�tt som Guds skapelseverk inte skedde �i b�rjan� utan p�g�r �nnu alltj�mt, s� �r �lagen� inte en g�ng f�r alla given utan en r�rlig storhet under st�ndig ompr�vning. 

Guds skapande lag fullkomnas i k�rleken till den andre och har sin rot i den k�rlek som avsl�jas i Jesu liv. Det �r en k�rlek som drabbar oss med uppr�ttelse och ger oss frihet att handla i solidaritet med dem som beh�ver oss. Denna skapande k�rlek �r verksam l�ngt bortom lagens krav och domar. Den f�rverkligas n�r den skottskadade ton�rspojken i krigets Syrien b�rs bort till s�kerhet av en bror som riskerar sitt liv i spontan osj�lvisk k�rlek, n�r jordb�vningsdrabbade i El Salvadors fattigaste omr�den hj�lper varandra att �verleva eller n�r m�drarna i Gaza tr�star sina barn under of�ruts�gbara bombraider. Denna spontana k�rlek bland de mest utsatta kan ge oss en aning om vad lagens fullbordan �r. Denna k�rlek �r inte hycklande och sj�lvisk, den �r n�d. En n�d f�dd i k�rlek. De spontana, suver�na livsyttringarna, dessa som bem�ktigar sig m�nniskan utan hennes beslut, barmh�rtigheten, k�rleken, tilliten som f�rnimmer den andres sorg som vore det hens egen. Dessa livsyttringar kan hj�lpa oss att ana den r�ttf�rdighet som inte beror av lagen men som lagen och profeterna har vittnat om.

B�n
Gud, du alla m�nniskors Gud, l�t mina vardagshandlingar vara ett st�d f�r n�gon. Du som ser och k�nner det n�tverk av osynlig gemenskap som sluter oss samman, modl�sa och tappra, tr�tta och starka, �lskade och o�nskade, l�r oss ta emot varandras k�rlek som tecken p� det hopp som du skapat i v�rlden. 
Amen

Vecka 22, 2012

relief_c350Vecka 22,2012

Vid den tiden sade Jesus: �Jag prisar dig fader, himlens och jordens herre, f�r att du dolt detta f�r de l�rda och kloka och uppenbarat det f�r dem som �r som barn. Ja, fader, s� har du best�mt. Allt har min fader anf�rtrott �t mig. Och ingen k�nner Sonen, utom Fadern, och ingen k�nner Fadern, utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom f�r.�  
Matt 11:25-27

Reflektion

�En fiende ibland oss g�r,
han skonar inget hus.
Vad Gud har byggt han s�ndersl�r
Och sl�cker �gats ljus.

Det �r om denna djupt m�nskliga erfarenhet av destruktion och f�rst�relse som ber�ttelserna om Jesus brottas med. Var �r Gud n�r destruktionen bryter ned det skapade, n�r mammons h�rskare l�mnar m�nniskor i fattigdom, n�r krigets herrar leml�star hj�lpl�sa barn, n�r cancer bryter ned kroppens celler och ohj�lpligt driver en skapande m�nniska in mot d�den.

D� evangeliernas f�rfattare i enklaste episk form ber�ttar om h�ndelserna p� Golgata, det som skedde sedan Jesus bespottats och l�rjungarna �vergivit den korsf�ste, d� �r denna ber�ttelse utan analys det enda adekvata spr�ket. Det ber�ttar om en kulmination av svikna f�rhoppningar och f�rnedring. D�r, just d�r, b�rjar Jesus jordiska verk och bilden av Gud som allsm�ktig vittrar ned och ers�tts av den skapelsens k�lla av spontan k�rlek utan tv�ng, s�som i den of�rst�rda skapelsen, att g�ra lagen stum. Inom historiens ram, d�r motst�nd mot Gud r�der o

1 21 22 23 24 25 27