Vecka 45, 2011

relief_c350Vecka 45,2011

�� Meningen �r ju inte att andra ska f� det b�ttre och ni f� det sv�rt. Nej, det �r en fr�ga om j�mvikt; nu skall ert �verfl�d avhj�lpa deras brist, f�r att en annan g�ng deras �verfl�d skall hj�lpa er brist. S� blir det j�mvikt, som det st�r skrivet: Han med mycket fick inte f�r mycket, han med litet fick inte f�r litet.�  
2:a Kor. 8:9-15.

Reflektion

Vi kan inte v�lja bort globaliseringen. Den �r redan ett faktum. De ekonomiska systemens feberv�gor g�r som en frossa genom v�rldens ekonomier. 

Klimatf�r�ndringarnas chockerande siffror, m�tta i jordens medeltemperatur efter industrialismens genombrott, stiger mot den orov�ckande 2 grader gr�nsens katastrofscenarier. 

Seattle, Washington, Quebec, Madrid, London. Melbourne, Genua, Edinburgh; de h�gljudda massdemonstrationernas st�der, d�r aktivisterna drivs av �vertygelsen att v�ra globala relationer i grunden �r prim�rt antagonistiska snarare �n �msesidigt f�rdelaktiga, blir allt fler. Tvivlet p� att v�r tids ekonomiska och politiska strukturer ska kunna skydda oss och v�ra barn mot fattigdom och sv�lt �kar. Massdemonstrationerna blir till revolution�ra massupplopp med krav p� f�rdjupad demokrati i Tunisien, Egypten, Libyen, Syrien, Bahrain och Jemen. I Europa v�xer protesterna mot or�ttvisa l�sningar av de allt t�tare ekonomiska krisernas dilemma. Utanf�r b�rserna i USA och Europa samlas de som drabbas i provisoriska t�ltl�ger och kr�ver f�r�ndring. 

Det �r inte bara demonstranterna som uppfattar oj�mlikheten i v�rlden som or�ttvis och oacceptabel, det finns oerh�rt m�nga fler m�nniskor som delar deras oro och besvikelse �ver att v�rldens ledare totalt har svikit sitt ansvar i f�rh�llande till den globala identitet som de globala protestr�relserna ger uttryck f�r. N�den och klyftorna i v�rlden �r ju inte ett resultat av globaliseringen, snarare ett resultat av hur vi har organiserat de sociala, politiska och ekonomiska utmaningar som globaliseringen st�llt oss inf�r.

�r allt hoppl�st eller �r protestv�gorna ett uttryck f�r en djupare global etik, ett skapelsens rop �ver ok�nda vatten p� ett sj�lvf�rverkligande av en global sammanfl�tning? Om det inte fanns en k�nsla av global solidaritet och inte heller n�gon oro �ver global or�ttvisa, varf�r skulle d� s� m�nga m�n och kvinnor i v�rlden oro sig �ver att m�nniskor i andra delar av v�rlden far illa? �Meningen �r ju inte att andra ska f� det b�ttre och ni f� det sv�rt. Nej, det �r en fr�ga om j�mvikt; nu skall ert �verfl�d avhj�lpa deras brist, f�r att en annan g�ng deras �verfl�d skall hj�lpa er brist. S� blir det j�mvikt, som det st�r skrivet: Han med mycket fick inte f�r mycket, han med litet fick inte f�r litet.� 

B�n
Herre hj�lp mig att hitta dina tecken, ledstenar och r�sen, dolda av min yta. Hj�lp mig att bejaka den globalisering som b�r samma djup som omsorgen i mig med fattigbarnen och de bostadsl�sa. Uppv�ck det djup i mig, dold av en brokig yta, som vill k�rlek. 

Amen

Vecka 44, 2011

relief_c350Vecka 44,2011

Sjung till Guds �ra, lova hans namn, hylla honom som rider p� molnen! Herren �r hans namn, jubla inf�r honom, de faderl�sas fader, �nkornas f�rsvarare, Gud i sin heliga boning. Gud ger de ensamma ett hem och de f�ngna frihet och lycka, men upprorsm�nnen f�r bo i �knen.  
Psalm 68: 5-7

Reflektion

Vem �r Gud? De faderl�sas fader, �nkornas f�rsvarare, den som ger de f�ngna frihet och de ensamma ett hem. S� s�g Gudsbilden ut hos psalmf�rfattaren till denna vackra gamla psalm.

Det finns sk�l att tro att denna psalm skrevs �tminstone 700 �r f�re v�r tider�knings b�rjan. Det �r l�nge sedan, om vi ser det ur v�r samtids allt kortare tidsperspektiv som m�ter i nyhetsfl�dets snabba aktualitetsperspektiv. � andra sidan kan det se ut som en f�rsvinnande kort period, m�tt i tidsfl�det av m�nniskosl�ktets historia med rituella l�mningar efter n�gon slags religi�st s�kande efter tillit som den kommer till uttryck i de 300 000 �riga grottm�lningarna i Lascauxgrottorna. L�ngt senare i tidens fl�de vid v�r tidr�knings b�rjan ska Guds bindning till lidandet p� korset visa en ofr�nkomlig del av Guds n�rvaro i v�rlden. D�r blir det tydligt att det inte �r fr�n en plats utanf�r historien som Gud handlar. Den som �lskar n�gon som lider och delar den lidandes sm�rta m�ste sj�lv lida. De faderl�sas fader, �nkornas f�rsvarare, den som ger de f�ngna frihet och de ensamma ett hem finns d�r hos dem. Ska vi s�ka Gud ska vi s�ka honom d�r han sj�lv s�ger att han �r.

Om det �r 300 000 �r, eller 700 �r f�re v�r tider�knings b�rjan eller kanske just d�r vi f�ster v�r nollpunkt, omkring Jesu liv och d�d, s� �r Gud samma erfarenhet av tillit till en f�r�ndring och solidaritet med den som �r utsatt och ensam. 2011, efter denna nollpunkt, ockuperas platsen utanf�r S:t Pauls katedral i London, och p� 2100 andra platser, av m�nniskor som ser hur v�rldens ekonomiska system �ka klyftorna i v�rlden och hur detta drabbar de fattigaste h�rdast. De ser hur v�rldens rikaste blir rikare och hur de finansiella marknaderna anv�nder sin frihet till att exploatera b�de m�nniskor och milj�. Deras beslutsamma protest st�ds av kristna, som inspirerade av hur Kristus drev ut exploaterande m�nglare och penningv�xlare fr�n tempelg�rden k�nner solidaritet med de utsatta och dem som protesterar. Kristendomen b�rjade som en protesterande gr�srotsr�relse och kan forts�tta som en ickev�ldskamp f�r r�ttvisa i tron p� Gud som de faderl�sas fader, �nkornas f�rsvarare, den som ger de f�ngna friheter och de ensamma ett hem. 

B�n
Herre ber�r oss med ropen fr�n Syriens gator och fruktan i de arbetsl�sas �gon, l�mna oss inte i fred. L�t oss inte tystna f�rr�n r�ttvisa r�der och l�r oss t�lmodigt skapa klarhet i vad som h�nder utan att plottra bort din sanning. 

Amen

Vecka 43, 2011

relief_c350Vecka 43,2011

�Hur kan ni t�nka s� i era hj�rtan? Vilket �r l�ttast att s�ga, till den lame: Dina synder �r f�rl�tna, eller att s�ga: Stig upp, ta din b�dd och g�?�  
Mark 2: 1-12

Reflektion

Jesus hade uppr�rt n�gra religi�sa f�retr�dare med att lyfta av skulden fr�n en f�rlamad m�nniskas axlar. Att sedan s�ga till den f�rlamade att ta sin b�dd och g� var ett s�tt att visa f�r dem som var kritiska mot hans skuldavskrivning att han hade makt att f�rl�ta. Jesus m�ste ha menat att det �r b�ttre att vara f�rlamad utan skuld �n att b�ra p� skuld och kunna g�. I �vrigt har inte skuld och f�rlamning med varandra att g�ra. F�rlamad kan man vara av f�dsel, eller bli senare i sitt liv, utan skuld. F�rlamning �r som mycket annat lidande i v�rlden inte orsakat av den som �r f�rlamad. Mycket lidande har m�nskliga handlingar som orsak men det �r inte kopplat till den som lider.

Att tillskriva m�nniskan skuld �r att tillskriva henne ansvar f�r sina handlingar inte f�r sitt lidande. Det �r skulden som g�r oss till m�nniskor. I en kaotisk v�rld d�r krisernas f�rl�ngning f�reb�dar en m�nsklig katastrof �r skulden en hoppfull erfarenhet. Om det �verhuvudtaget finns ett sammanhang av mening och en v�rldsordning som kan �verblickas i denna m�nskliga galenskap och f�rvirring som v�r tid �r indragen i s� �r m�nniskans ansvar ett uttryck f�r att en f�r�ndring �r m�jlig. 

Frans Kafka har i en outh�rdlig uppg�relse med avsaknaden av ett meningsfullt sammanhang, i boken Processen, visat en labyrintisk v�rld utan utg�ng. Josef K lever ett f�rvirrat och m�ll�st liv. Han flyr en obest�md skuld som han s�ker undkomma genom en levnadsbeskrivning d�r varje viktig h�ndelse skall f�rses med f�rklaringar varf�r han handlade som han gjorde den g�ngen och inte annorlunda. Den absurda f�rvirring han lever i �r tecken p� en hemlig ordning. Denna hemliga ordning visar sig inte n�gonstans, inte ens antydningsvis. En sakkunnig flicka s�ger till Josef K., som ans�g sig oskyldig; �Man kan inte v�rja sig mot den h�r domstolen, man m�ste avl�gga bek�nnelse. Bek�nn n�sta g�ng ni f�r ett tillf�lle.� Men utan ett meningsfullt sammanhang finns inte heller n�got att bek�nna.

Att bek�nna �r att erk�nna sitt ansvar, att bli m�nniska. Att ta emot en skuldavskrivning �r att befrias till handling. Dina synder �r f�rl�tna ta din s�ng och g�, lyft dina insikter om m�nskligt ansvar och medverka till en f�r�ndring av v�rldens ekonomiska, politiska och medm�nskliga strukturer och relationer. Guds rike �r n�ra som en m�jlighet, som en v�ndpunkt vars karakt�r liknar en p�nyttf�delse d�r du kan finna ett sammanhang och en v�rldsordning som ger alla samma v�rde. 

B�n
F�rl�t oss v�ra skulder , liksom vi har f�rl�tit dem som st�r i skuld till oss. 

Amen

Vecka 42, 2011

relief_c350Vecka 42,2011

Jesus sade: �Himmelriket �r som en skatt som ligger g�md i en �ker. En man hittar den och g�mmer den igen, och i sin gl�dje g�r han och s�ljer allt han �ger och k�per �kern� �
Matt. 13:44-46

Reflektion
En skatt som ligger g�md i en �ker. N�r spaden sk�r genom leran och blottl�gger ett myller av liv, rottr�dar och daggmaskar, blottl�gger spaden platsen f�r himmelrikets hemlighet. Vi talar ofta om himmelriket och Guds handlingar som om de var en parallell v�rld till v�r materiella v�rld, en andlig och f�rfinad v�rld som inte har besudlats med jordens leriga tyngd. Men det �r ur jorden som livet spirar och det �r d�r de d�da kropparna f�rvandlas till mull och nytt liv. Himmelriket �r som en skatt som ligger g�md i en �ker.

Jesus refererade till Himmelriket eller Guds rike, nerb�ddat i jorden och existerande mitt i den v�rld d�r vi lever v�ra liv. Med andra ord erbjuder oss inte Jesus en f�rklaringsmodell f�r att vi ska f�rst� vad fr�lsning �r och hur vi ska bli fr�lsta. Ist�llet erbjuder han oss att delta i en process genom vilken vi kan uppleva den yttersta meningen med v�rt liv som k�rlek och ur den kan ett kompromissl�st hopp v�xa inom oss.Himmelriket �r n�ra.

Det �r ur detta perspektiv vi kan betrakta v�rlden och v�ra kriser. I centrum st�r d� inte de sjuka banksystemens �verlevnad utan de fattiga och lidande. De fattigas vardag f�r�ndras inte av r�ddningspaketen fr�n v�rldens m�ktiga men deras fattigdom permanentas. N�r den mediala makten m�lar krisernas avveckling med stora penseldrag lider de fattiga under skuldb�rdan av krisernas l�sning och klimatf�r�ndringarna forts�tter urholka de arktiska isarnas kontroll av havsniv�erna.

Himmelrikets p�rla �r g�md i en �ker och n�gon parallellv�rld erbjuds oss inte. Det finns ingen v�g f�rbi lidande och kors, men korset �r inte Jesus sista ord. Gud reste honom ur graven, men inte heller gravens �ppning �r sista ordet, �nnu �r inte Gud �allt i alla�. Guds stora h�ndelse forts�tter och vi �r inbjudna att delta med tro p� k�rlekens m�jlighet att finna lindring i lidandet och tillsammans med de utsatta gestalta ett hopp mot hoppl�sheten och en samh�llsordning d�r utanf�rskap omsluts av en k�rlek mot fr�mlingskap. 

B�n
Herre din k�rlek �r o�ndlig som havet, den skiljer oss inte fr�n v�rlden men �r v�gen som binder oss samman. L�t din k�rlek inte klyva v�ra sinnens horisont men �ppna oss mot en hoppets v�g. 

Amen

Vecka 41, 2011

relief_c350Vecka 41,2011

Jesus sade: Det var en rik man som klädde sig i purpur och fint linne och levde i fest och glans var dag. Men en tiggare som hette Lasaros låg vid hans port full av sår och önskade att han fick äta sig mätt på resterna från den rike mannens bord. Hundarna kom till och med och slickade hans sår.  
Luk 16:19-31

Reflektion
Ingen kan tvivla p� den vrede som uppfyller Jesus n�r han ber�ttar om den rike mannen och Lasaros. Meningen �r naturligtvis inte att varna f�r ett d�dsrike d�r de rika pl�gas och de fattiga njuter tr�st och uppr�ttelse. Jesus visste lika lite som vi om n�got av h�ndelserna efter d�den. Hans vrede riktar sig mot de or�ttvisor som i dag l�ter fattiga sv�lta ihj�l, med sina utarmade barn i armarna, i brist p� mat och vatten medan hundarna slickar deras s�r.

I den globala ordning som vi skapat �kar klyftorna mellan de mycket fattiga och de mycket rika. De allra rikaste av rika bildar en superklass med en v�xande makt, en makt som h�ller p� att f�rpassa politiker och demokratins f�retr�dare i en underordnad st�llning med begr�nsade m�jligheter att besluta �ver nationens tillg�ngar. Or�kneliga tr�dar knyter samman de rike m�nnen; aff�rsf�rbindelser, placeringar, medlemskap i styrelser, samma universitet, exklusiva bostadsomr�den, terminaler f�r privata flygplan, sammantr�den, restauranger, hotell och som ett n�tverk binder en avreglerad finansmarknad samman denna h�rskande elit i en f�r den fattige Lasaros o�tkomlig v�rld.

N�r de rika st�lls inf�r de or�ttvisa globala obalanserna och de or�ttvisor dessa obalanser skapar, mumlar de fram en destillerad version av 1980 talets ekonomiska recept: �L�t marknaderna ta hand om saken. Visa t�lamod.� De bek�nner sig till id�n om dropparna som sipprar ner ett kvartssekel efter det att uttrycket myntades. Detta trots att den teorin varken st�ds av den ekonomiska forskningen eller n�gra empiriska bevis. Inte ens smulorna fr�n den rike mannens bord hittar ner till Lasaros. Medan ekonomerna m�ter oj�mlikheten och ger den ett m�tbart namn som de kallar Ginikoefficient sv�lter m�nniskor ihj�l och v�stv�rldens ekonomiska skuldkris bryter s�nder civilisationens institutioner. F�r att ytterligare insk�rpa den r�dande ekonomiska ordningens brister rusar klimatf�r�ndringarna som en effekt av denna ordning in i en katastrofal sj�lvgenererande destruktion.

N�gon �ngel fr�n en annan v�rld kommer inte att anl�nda f�r att r�tta till den krackelerande ordning som vi skapat. Vi har Moses och profeterna och kan lyssna till dem. Guds vilja s� som den gestaltas i Jesus ber�ttelse �r att vi skapar ett samh�lle d�r den fattige st�r i centrum och d�r de som nu utarmas och sv�lter ska ha sin uppr�ttelse. Det �r br�ttom att v�nda p� den ordning som nu hotar en globaliserad v�rld med kaos och v�ld.

B�n
Herre hj�lp oss att anv�nda v�r vrede i ett konstruktivt f�r�ndringsarbete, hj�lp oss att v�nda krisen till en nyordning som �teruppr�ttar de som nu �r fattiga och f�rtryckta. 

Amen

1 21 22 23