Vecka 12, 2012

relief_c350Vecka 12,2012

�Jag �r Herrens tj�narinna. M� det ske med mig som det �r sagt.� 
Luk 1:26-38 

Reflektion
Vid en graviditet tas kvinnans hela kropp och person i anspr�k f�r att f�ra livet vidare. Det �r en stor sak och har alltid varit stort, men ocks� skr�mmande. Det �r d�rf�r �ngeln Gabriel tar plats i ber�ttelsen n�r Maria uppt�cker att hon �r gravid. �Du skall bli havande och f�da en son, och du skall ge honom namnet Jesus…� Maria bejakar graviditeten och l�ter sin kropp bli b�rare av det barn som skulle komma att kallas Guds son. �M� det ske med mig som det �r sagt�. Att sl�ppa kontrollen och �verl�mna sin kropp �t ett liv som skall f�das, �t ett skeende som har sitt eget inneboende f�rlopp, ett f�rlopp som bereder plats �t en m�nniskas val och m�jligheter; detta �r min f�rsta uppgift som m�nniska och ger mig platsen som en del av den stora h�ndelse d�r livet formas.

Detta �r livets g�tfulla sk�nhet, att f� sl�ppa kontrollen och �verl�mna sig �t ett skeende som �r det liv som f�ds i mig. Varje liv b�r p� sina unika m�jligheter att f�rverkligas och att bli b�rare av den mening som �r livets stora h�ndelsef�rlopp. Insikten att vi �r en del av ett st�rre sammanhang r�ddar oss fr�n alla inskr�nkta identitetsf�rkl�dnader, etnicitet, nationalism, religi�sa identitetstr�jor, terrorister eller fundamentalister. Som b�rare av det liv som �r mig givet �r jag fri fr�n alla p�tvingade identiteter som formats i det sammanhang som ligger bakom mig. Framf�r mig ligger m�jligheterna att tj�na den Gud som givit mig ett liv i det stora h�ndelsef�rlopp som �r hoppets of�ruts�gbara skeende.

Globala konflikter ses ofta som en naturlig f�ljd av den religi�sa eller kulturella uppdelningen av v�r v�rld. Vi har en ben�genhet att betrakta v�rlden och varandra allt mer som en federation av religioner, civilisationer och givna identiteter som i f�rl�ngningen inneb�r att vi ignorerar alla andra uppfattningar som m�nniskor har om sig sj�lva. Vi f�rlorar m�jligheten att nyfiket lyssna p� varandras djupaste erfarenheter. 

�M� det ske med mig som det �r sagt�, Maria hj�lper oss att oberoende av andras identifikationer av oss ta emot det liv som �r v�rt. Vi f�r bejaka de unika erfarenheter vi �r b�rare av och sl�ppa kontrollen f�r att f�rverkliga ett liv befriat fr�n det f�ruts�gbaras begr�nsningar. Civilisations eller k�nsroller, Hbt eller religionsroller; allt kan vi l�mna bakom oss f�r att uppt�cka den v�rld av m�jligheter som ryms i det liv som blev oss givet. �Jag �r Herrens tj�narinna. M� det ske med mig som det �r sagt.�

B�n 

Herre tack f�r det liv du gav, det hav att segla i som du m�lade �t mig och de oceaner av erfarenhet du sk�nkte mig. Innan jag f�rstod att det var livets v�gor som b�ljade inom mig f�rs�kte jag stilla min oro i hamnens fj�ttrade trygghet. Nu l�mnar jag str�ndernas trygghet och m�ter dagen f�rundrad och best�rt.  

Amen

Vecka 11, 2012

relief_c350Vecka 11,2012

…Det st�r ju skrivet: Han str�r ut, han ger �t de fattiga, hans r�ttf�rdighet varar i evighet. Han som ger s�d att s� och br�d att �ta, han skall ge er uts�de och m�ngdubbla det och l�ta er r�ttf�rdighet ge god avkastning. 
2:a Kor 9:8-10

Reflektion
Det �r ingen tvekan om att Paulus p�st�r att Gud genom skapelsens ordning givit oss s�d att s� och br�d att �ta och att f�rdelningen av br�det har med v�r r�ttf�rdighet att g�ra. V�r r�ttf�rdighet f�rv�ntas ge avkastning i form av en r�ttvis f�rdelning av br�det.

Nu �r det inte s� det ser ut i v�rlden. Jorden, vattnet, klimatet, den biologiska m�ngfalden och uts�det �r stressade och hotar att p�verka varandra negativt. M�nga tecken tyder p� att det �r oundvikligt att v�rldens livsmedelsf�rs�rjning drabbas av en �multiorgansvikt�. Samtidigt �kar efterfr�gan p� det som v�xer p� v�rldens �krar, p� grund av fler m�nniskor, mer k�tt och mer biodrivmedel. Priserna kommer att pressas upp till niv�er som miljarder m�nniskor inte har r�d med. Ekonomernas mystifierande spr�k talar om att de blir �utprisade� men vi vet att de kommer att sv�lta. Sv�ltande m�nniskor kommer att s�tta ig�ng uppror och flyktingstr�mmar. N�r m�nniskor som inte har n�got annat att f�rlora �n sina liv s�ker sig till Europas gr�nser kommer det som h�nder i dag p� flykting�n Lampedusa enbart att vara en enkel f�raning.

L�t oss nu v�nda fokus mot den bakomliggande verkligheten till n�gon av hj�lporganisationernas bilder av m�drar med sv�ltande barn. Vad �r det deras �gon ser n�r de v�nder sina blickar mot oss? De ser v�ra undflyende och flackande blickar som s�ker en utv�g f�r att slippa ansvaret. Om man ska s�ka Gud n�gonstans, s� �r det inte i ett paradis, i en nebulosa eller i n�got externt f�rh�llande till historien, utan tv�rtom i vardagligheten i den m�nskliga relationen, i de blickar som m�ter oss fr�n m�drarna som pryder hj�lporganisationernas affischer. N�r vi l�mnar affischformatets verklighet och m�ter blicken fr�n den bakomliggande verkligheten s� vet vi att det inte r�cker med en allmosa. Till m�nskliga r�ttigheter h�r r�tten att �ta sig m�tt. Vi hj�lper inte en miljard m�nniskor med allmosor. Ansvaret kr�ver av oss att vi t�nker om och l�ter v�r tro komma till uttryck i politisk f�r�ndring.

M�drarnas �gon v�nder sig till oss i tro och om vi m�ter blicken med samma trosakt s� f�renas m�nniskans mysterium med Guds i en och samma outs�gbara zon. Detta m�te har samma sp�nst, behovet att lita p� den andre, och den frambringar samma energi att vandra tills krafterna �r utt�mda som Paulus �vertygelse om att Gud ger s�d att s� och br�d att �ta och �vertygelsen att inget multinationellt bolag har r�tten att ta ifr�n den fattige hans uts�de inte heller f�rbruka det i k�ttproduktion eller till biodrivmedel.

B�n 

Herre vi ber om n�d att f� kr�va f�r�ndring i v�rldens ekonomiska och politiska system s� att vi v�gar m�ta m�drarnas �gon fr�n hj�lporganisationernas affischer med v�r tro p� r�ttvis f�rdelning av br�det.  

Amen

Vecka 10, 2012

relief_c350Vecka 10,2012

�Den som inte �r med mig �r mot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar. 
Luk 11:14-26

Reflektion
�You are either with us or with the terrorists� orden �r George W Bush, hans ord klingar med ett omissk�nnligt eko ur de v�lk�nda Jesusorden ur Lukasevangeliet i samband med hanteringen av vad man p� den tiden kallade demoner. N�r G W Bush, v�l f�rankrad i nyliberala ekonomiska tankemodeller, oljeintressen och neokonservativa milit�ra maktpositioner besl�t att, oberoende av vad v�rlden i �vrigt ans�g, inleda krig i s�v�l Afghanistan som Irak, och d�refter avkr�va v�rlden lojalitet, tog han sin utg�ngspunkt i primitiva tankemodeller om ondskans axelmakter och demoner.

Med en rysning av igenk�nnande fr�n Anders Breving Breiviks manifest kan man h�ra hur v�rlden polariseras i onda och goda. Vi �r de utvalda i motsats till de andra, en stridslysten vilja att f�rd�ma och urskilja �ondskans axelmakter� och de �onda� f�r att befria v�rlden fr�n dem som inte h�r till oss. Tolerans och pluralism ers�tts av f�rdomar och primitiva f�renklingar. F�rest�llningar om att m�nniskor kan kategoriseras endast utifr�n religion eller kultur skapar m�ngder av potentiella konflikter.

Det �r med �dets ironi som Bush omskriver ett uttryck av Jesus som har precis den motsatta avsikten. Jesus ord ska tolkas i ljuset av en text i Markusevangeliet d�r samma tanke som i Lukasevangeliets text formuleras i orden �Den som inte �r emot oss, han �r f�r oss� Med andra ord �r det viktiga att g�ra gott och att respekteras oberoende vilken grupp man �n tillh�r. Jesus hade ett inkluderande perspektiv medan Bush och h�gerextremismen har ett exkluderande f�rh�llningss�tt.

Det �r m�nga som vill ta in Gud i sin egen image och g�ra honom till tj�nare av egna intressen. Bilden av Gud kan f�rvr�ngas. Tragiskt nog finns det de som ger sitt liv f�r denna f�rvr�ngda Gud. Men ingen kan �ga Gud. Gud ser inte p� oss som exklusivt utvalda, tillh�riga en eller annan religi�s eller nationell identitet, som agnostiker eller ateister. Den Gud som Jesus talar om ser p� oss i f�rsta hand som m�nniskor, som lider och �r hoppfulla, ofta f�rtryckta, ibland som aktiva befriare n�r vi r�ddar och livn�r dem som sv�lter och t�rstar. 

Med m�nga identiteter i ett m�ngfaldigt pluralistiskt samh�lle �r vi kallade att vara m�nniska bland m�nniskor. Det �r varken religion eller ideologi, nationalitet eller utvaldhet som ger oss den s�rst�llning i skapelsen som vi kallar m�nniska. Den inre v�rld, d�r sinnet klyvs i en begr�nsande horisont, kan vi l�mna bakom oss och ist�llet s�ka efter en global r�ttvisa som Kristi efterf�ljare. 

B�n 

Herre hj�lp oss att bli samlande m�nniskor, som helar f�rskingringen och s�ker en samh�righet p� djupet av alla v�ra identiteter d�r vi m�ter din k�rlek. 

Amen

Vecka 9, 2012

relief_c350Vecka 9,2012

… Jag kallas villol�rare men s�ger sanningen, jag �r missk�nd men �nd� erk�nd, jag �r n�ra d�den men �nd� lever jag, tuktad men inte till d�ds, pl�gad men alltid glad. Jag �r fattig men g�r m�nga rika, jag har ingenting men �ger allt.  
2:a Kor 6: 1-10

Reflektion

N�r Paulus presenterar sig p� det h�r s�ttet h�nvisar han inte till en best�md identitet utan till ett liv i kamp och k�rlek. D�r ryms en m�ngd identiteter. H�r passerar ocks� identiteter som andra tillskriver en person som ska f�rnedras; villol�rare, pryglad f�nge, upprorsmakare och van�rad med d�ligt rykte. Det �r som om Paulus vill spr�cka hela denna moraliserande livssyn och blandar de omd�men som cirkulerar om honom med positivt och negativt stigmatiserande egenskaper f�r att s�tta myror i huvudet p� dem som f�ngats i en okritisk acceptans av konformistiskt beteende. 

Att se p� en m�nniska eller en kyrka utifr�n illusionen om en singul�r identitet g�r det l�ttare att st�ta bort och legitimera utfrysning och stigmatisering av dem som b�r andra v�rderingar �n mina. Det �r skillnad p� en �ppen och inkluderande identitet med m�nga ansikten och en singul�r uteslutande och f�rd�mande identitet som anv�nds f�r att exkludera. Sekterismens och intoleransens vapen har alltid varit att st�nga in m�nniskor i singul�ra identiteter, och utifr�n dessa f�rf�lja, hata och st�ta bort dem som fr�mmande element.

Paulus var revolution�r b�de i f�rh�llande till den romerska ockupationsmakten och den judiska traditionen. Han ville uppmuntra ett f�rh�llningss�tt som s�kte sanningen �ven om det smulade s�nder gamla vanor och identiteter. Han f�rs�ker inte sn�va in en smal profil av kristen identitet utan provocerar med den frihetens n�d som Guds inkarnation i v�rlden �ppnar.

Med uppriktig k�rlek, sanningens ord och Guds kraft, bygger och organiserar han en motkraft mot f�rsn�vning och maktfullkomlighet. Tillsammans med Paulus kan vi vara Guds medhj�lpare i en p�g�ende h�ndelse, en h�ndelse d�r hoppet om en v�rld d�r alla ska �ta sig m�tta kan f�rverkligas. En fr�lsningens dag d�r genetiskt best�md diskriminering och f�rdold eller �ppen oj�mlikhet ska avskaffas, f�rtrycket av kvinnor i sexistiska milj�er och en smygande milj�katastrof i skuggan av en avreglerad finansmarknad ska f�rhindras, en fr�lsningens dag d�r hoppet om en k�rlek som inte d�mer ut men omsluter alla skall f�rverkligas. �Jag �r fattig men g�r m�nga rika, jag har ingenting men �ger allt�.

B�n 

Herre du som betraktar oss utifr�n den stora m�ngfalden av identiteter och erfarenheter som vi �r b�rare av, och �r v�rt livs rikedom, hj�lp oss att aldrig f�rminska v�ra medm�nniskor eller din kyrka till en av oss f�rminskad och exkluderande identitet. L�t v�ra �gon l�na din blick n�r vi s�ker �gonkontakt med den andre. 

Amen

Vecka 8, 2012

relief_c350Vecka 8,2012

..Nu tog dj�vulen honom med sig upp p� ett mycket h�gt berg och visade honom alla riken i v�rlden och deras h�rlighet och sade �Allt detta skall jag ge dig om du faller ner och tillber mig.� D� sade Jesus till honom: �G� din v�g, Satan. Det st�r ju skrivet: Herren din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka�… 
Matt 4:1-11

Reflektion

�vermodigt utropar den desperate milj�aktivisten: �Det �r inte l�ngre naturen som styr jorden, det �r vi� och drar d�refter slutsatsen att vi i s� fall m�ste ta v�rt ansvar som gudar. �Att leka Gud (i betydelsen att vara intelligenta designers) p� en planetarisk niv� �r viktigt om inte skapelsen ska f� oreparerbara skador.� N�r hoppet tas ifr�n oss, om m�jligheten till gemensam �verlevnad genom ett inre ljus som speglar en verklighet ut�ver v�r begr�nsning, �terst�r flykten in i teknikoptimism. Makten att manipulera gener och skapa nytt liv med hj�lp av syntetisk biologi lockar som en frestelse. Allt detta skall jag ge dig om du s�tter din lit till teknikens makt.

I den rika v�rlden �r vi bortsk�mda med att ha tillg�ng till en framtid och en sj�lvklar utvecklingsoptimism. Vi gl�mmer l�tt att f�ruts�ttningen f�r den �r det inre ljus som skapar en vilja till r�ttvisa och k�rlek. L�t oss f�r ett �gonblick sl�ppa det inre ljuset, gl�mma dess trygga v�rmande mod, f�rlora det en stund och samtidigt skymma sikten till de andras r�relse mot ljuset. N�r vi p� detta s�tt f�r ett �gonblick tappar kompassriktningen och rusar runt i den konturl�sa dimman smyger sig desperationen p�. Vi �r i denna tanke ensamma att leka Gud p� en planetarisk niv� och �r, utan Gud, utl�mnade �t tomma fantasterier om manipulerade gener och m�jligheten att skapa nytt liv med hj�lp av syntetisk biologi. Ensamma att trygga oss till m�jligheterna att manipulera klimatet med storskaliga ingrepp i stratosf�ren.

Ber�ttelsen om Jesus frestelse uppe p� det mycket h�ga berget, d�r han s�g alla riken i v�rlden och deras h�rlighet, �r frestelsen att f�rbl�ndas av en vision som vi kan f�lja f�r att f� makten; en teknisk l�sning av klimathotet, en lagbunden l�sning av den ekonomiska krisen, en marknad som med sin osynliga hand skapar rikedom, en stark ledare. En l�sning d�r vi rycker till oss r�tten att forts�tta med f�rst�relsen, vapenproduktionen, koldioxidutsl�ppen, utvisningen av n�dlidande ur de rika enklaverna. Frestelsen att rycka till sig makten att vara Gud, s�som man beh�ller ett rov f�r sig sj�lv, att beh�lla privilegierna, att avguda �gandet och tillbedjan av tillv�xten f�r att f� tillg�ng till makten �ver v�rldens h�rlighet.

Jesus ryckte inte till sig makten och skjuter inte fr�n sig lidandet. Hans liv bestod i enkla materiella tj�nster till dem han m�tte. Behovet av br�d och vin, h�lsa och k�rlek. Tj�nster med kortvarig effekt i f�rh�llande till en interplanetarisk r�relse, men tj�nster insatta i ett sammanhang som han talade om som Guds rike. 

B�n 

Det �r en smula ensamt Herre, utan din synliga n�rvaro. Vi skulle s� g�rna vilja att du var h�r s� att vi kunde se hur vi ska hantera v�ra liv. Du har givit oss tilliten och det inre ljuset, men n�r dimman t�tnar f�rvandlas ljuset till en ogenomtr�nglig v�gg. I tillit att det �r ditt ljus som lyser upp dimman r�cker vi varandra h�nderna i tj�nande tillbedjan.

Amen

Vecka 07, 2012

relief_c350Vecka 07,2012

Om jag talar b�de m�nniskors och �nglars spr�k, men saknar k�rlek, �r jag bara ekande brons, en skr�llande cymbal� 
1:a Kor. 13:1-13

Reflektion

Det �r l�tt att svara med nolltolerans mot den som drabbad av f�rtvivlan eller hunger beter sig v�ldsamt. Det �r l�tt att f�rd�ma en stressad sjuksk�terska som l�ser en d�rr f�r mycket. F�r den som har en varm bostad ordnad �r det sv�rt att f�rst� hur v�rmande gott en flaska br�nnvin kan vara. Inkomstklyftorna har �kat snabbare �n i de flesta andra OECD l�nderna. Om jag hade maktens hela spr�karsenal, de b�sta PR byr�ernas strategiska resurser och hela forskarv�rldens selektivt utvalda urs�kter, men saknar k�rlek till den f�rtvivlat v�ldsamme, den stressade sjuksk�terskan och den frusne uteliggaren, �r jag bara ekande brons, en skr�llande cymbal.

Det ligger n�ra till hands f�r de flesta att tvivla p� en barmh�rtig Gud i m�tet med dessa utsatta och pl�gade m�nniskor. Detta trots att de flesta av oss k�nner en tagg av sm�rta en skymt av medlidande. Vi �r missledda och lurade, fostrade till girighet och sj�lviskhet av tidsandans propaganda och f�rledda att tro p� marknadens ofelbarhet och likv�l k�nner vi sm�rta inf�r den andres lidande. Du beh�ver inte d�va sm�rtan, den �r en livsyttring, en kallelse i djupet av ditt v�sen att vara m�nniska. 

Den syriske soldat som v�grar skjuta mot civila, med risk att sj�lv bli m�rdad, den nazistiske f�ngvaktare som v�nde bort ansiktet n�r en liten pojke hoppade ut fr�n godsvagnen, den socialarbetare som br�t mot reglementet och hj�lpte den mentalsjuke att f� mat �r tecken p� lyh�rdhet mot en djupare kallelse utan att veta vem som kallat. P� samma s�tt �r det inte den som talar �nglarnas spr�k som uttrycker livets djupaste mening utan den som handlar spontant i k�rlek. Vi har ingen b�ttre f�rklaring till deras mod att trotsa makten och hatet �n de spontana livsyttringarna; k�rleken, givandet, villigheten att d� hellre �n att d�da den oskyldige. Det �r detta som �r det stora undret och den stora utmaningen i trons och tillitens livsh�llning.

�nnu f�rst�r jag inte vem Gud �r, men vill jag vara n�ra honom s� finns han d�r n�gon ger en fattig m�nniska br�d, d�r en stressad sjuksk�terska f�r nya villkor, d�r den bostadsl�se f�r ett varmt rum, d�r inkomstklyftorna minskar, d�r handikappade blir sedda och d�r k�rleken v�ller upp s� att du kan gripas av den och m�ta dagen med en spontan livsyttring av k�rlek. 

B�n 

Hj�lp oss att minska avst�ndet till de sm�rtb�rande. L�r oss att sl�ppa fram den spontana medk�nsla som driver oss in mot de utsatta med den kristallklara k�rlekens fl�de och den framv�llande �mhetens �vertygelse.

Amen

Vecka 06, 2012

relief_c350Vecka 006,2012

�Ni har f�tt g�van att l�ra k�nna Guds rikes hemligheter, men de andra f�r dem som liknelser, f�r att de inte skall se, fast de ser, och inte f�rst�, fast de h�r. 
Luk. 8: 4-15

Reflektion

Det s�gs att n�r Ingemar Hedenius hade l�st Gustav Wingrens bok Predikan kallade han boken obegriplig rappakalja. Det var ett resultat av ett m�te mellan tv� olika spr�kv�rldar. Det Gustav Wingren vill s�ga g�r inte att f�rst� eller uts�ga med Hedenius verklighetsuppfattning och spr�k.
Jesus m�ter samma problem n�r han talar. F�r att lyssnarna inte ska se, h�ra och f�rst� med utg�ngspunkt fr�n sina invanda spr�kv�rldar beh�ver han anv�nda nya ord f�r att f�da ett nytt omr�de i lyssnarens t�nkande. De nya orden f�r v�rlden att framtr�da ur det f�rdolda. N�r vi l�ser en text om fysikens id�historiska utveckling �ppnar sig en ny v�rld som ger en omv�lvande ny syn p� f�rh�llandet mellan m�nniska och natur. N�r vi anv�nder teologins spr�k �ppnar sig en v�rld som skapar m�nster och mening i lidandet och gl�djen, Guds rikes hemligheter.

Att tala om Gud �r att r�cka fram sin s�rbarhet och tillit mot den andre. Orden �r inte l�ngre enbart tecken, eller symboler, som h�nvisar till en verklighet bortom sig sj�lv. I ett tilltal om Gud utl�mnar den talande den verklighet inom sig som betecknas Gud. Att tala om Gud �r att l�ta k�rlekens spr�k tr�da fram och forma en v�rld som skapar mening i f�rh�llandet till omv�rlden, en motmakt i f�rh�llande till individualismens och kapitalets nedbrytning av all djupare mening. En befrielseakt och inbjudan till gl�djefylld efterf�ljelse. Att tala till varandra om Gud �r att bryta upp separationen och alienationen i f�rh�llande till ansvaret och den andre. Att tala om Gud �r att bli sm�rtsamt delaktig.

Det �r denna delaktighet som gestaltas i manifestet fr�n Teologifestivalen 2012 d�r �fr�gan om v�ra livsm�nster, den totalt oh�llbara utvecklingen, det vi ibland kallar klimatfr�gan, har kommit att r�ra vid det mest centrala i kristen tro. Den b�r nu bli en bek�nnelsefr�ga, ej l�ngre ett adiaforon, n�got vi kan �gna oss �t vid sidan om allt annat eller en realitet vi kan vara osams om…�

B�n 

Herre, inf�r insikten om hur klimatfr�gan r�r vid det mest centrala i min tro b�var jag. Allvaret i att g�ra denna insikt till en bek�nnelsefr�ga �ppnar en f�r�ndringsprocess d�r mitt liv ompr�vas. Giv oss mod att �ppna v�ra sinnen f�r din n�d.

Amen

Vecka 05, 2012

relief_c350Vecka 05,2012

H�r mina f�r! S� s�ger Herren Gud: Jag skall skipa r�ttvisa bland f�ren, bland baggar och bockar. �r det inte nog att ni f�r g� i vall p� de b�sta betena, m�ste ni ocks� trampa ner resten av betet? �r det inte nog att ni f�r dricka klart vatten, m�ste ni grumla det som �r kvar med era kl�var? Mina f�r tvingas beta vad ni har trampat ner och dricka vad ni har grumlat.

S� s�ger Herren Gud till f�ren: Jag skall sj�lv skipa r�ttvisa mellan de feta och de magra f�ren. Ni knuffar de svaga med bog och l�nd, ni st�ngar dem tills ni har tr�ngt bort och skingrat dem. Men jag skall r�dda mina f�r, s� att de aldrig blir till ett byte.  
Hesekiel 34:17 – 22

Reflektion

Detta �r en gammaltestamentlig text, skriven n�gon g�ng efter Jerusalems fall ca 586 �r f.v.t. �nd� k�nns den p� n�got besynnerligt s�tt aktuell. Kanske det �r f�r att de element�rt m�nskliga v�rderingarna har sitt ursprung i den materiella verklighet vi talar om som skapelsen. Om denna skapelse handlar hela bibeln och den vill hj�lpa oss att se en mening i detta liv, en mening som vi ibland kallar Guds vilja.

Om vi antar ett globalt perspektiv, och f�r in det vi vet om milj�f�rst�relsen i detta perspektiv, �r det inte sv�rt att f�rst� vilka som tilltalas: ��r det inte nog att ni f�r g� i vall p� de b�sta betena, m�ste ni ocks� trampa ner resten av betet?� Det klimathot som drabbar Nordafrika med torka, sv�lt, folkf�rflyttningar och kaos har sitt ursprung i de rikaste kulturernas livsstil och ekonomiska strukturer. De globala strukturernas effekter finns ocks� att studera i miniformat mellan de rikaste klasserna och de fattigaste inom varje regional enhet. De grekiska m�drar som inte har mat till sina barn n�r de ska skicka iv�g dem till skolan kan ber�tta hur detta fungerar.

��r det inte nog att ni f�r dricka klart vatten, m�ste ni grumla det som �r kvar med era kl�var?� Klimatf�r�ndringarnas konsekvenser �ventyrar m�nniskors �verlevnadsm�jligheter genom brist p� dricksvatten, minskad livsmedelsproduktion, �kade h�lsorisker och begr�nsning av livsutrymmet genom markf�rs�mring och �versv�mningar. Meteorologiska f�r�ndringar och glaci�ravsm�ltning h�jer havsniv�n och saltvatten tr�nger in i de stora flodsystemen som g�rs obrukbara. M�nga av v�ra smutsiga industrier f�rl�ggs till l�nder med bristande milj�tillsyn och f�rgiftar deras dricksvatten f�r att vi ska f� tillg�ng till billiga varor.

Vi deltar i en gigantisk destruktion av v�rldens �verlevnadsm�jligheter. Om detta handlar bibelns ber�ttelse och blir d�rmed politisk. Denna destruktion har eskalerat under den nya avreglerade ekonomiska finansmarknadsregimen. F�r den som lyssnar efter Guds vilja blir hela livet politiskt och fyllt av en helig mening, att samverka med den som vill skipa r�ttvisa mellan de feta och de magra, den som vill �teruppr�tta m�nsklig v�rdighet och fr�lsas till en gemenskap d�r inte ens d�den skiljer oss �t.

B�n
Herre vi har l�nge njutit av det b�sta v�rlden kan erbjuda och l�nge har vi njutit av klara vattenk�llor, f�rl�t oss v�r v�rdsl�sa framfart och de destruktiva strukturer vi byggt upp. Hj�lp oss att m�lmedvetet och beslutsamt delta i den revolution som str�var efter en ny r�ttvis ordning i harmoni med din vilja. 

Amen

Vecka 04, 2012

relief_c350Vecka 04,2012

…Var var du n�r jag lade jordens grund? L�t h�ra, om du vet och kan! Vem best�mde dess m�tt? Det vet du nog! Vem sp�nde m�tsn�ret �ver den … ? 
Job 38:1-11

Reflektion
Omkring dig
Vecklas dagen ut
Som om den
B�rjar i dig

S� faller diktraderna i Eva Ribich lilla �gonblicksdikt. En dag som en blommande r�relse, en blommande r�relse som en del i skapandets hemlighetsfulla tillblivelse. Som om den b�rjar i dig, du som en del av skapelsen, du som ett liv i sig sj�lvt meningsfullt.

Du �r inte meningsfull f�r vad du g�r utan f�r vad du �r. H�r ekar m�nstret fr�n Jesu tal om liljorna p� marken. N�r liljorna, liksom f�glarna, kan undervisa m�nniskor om sorgl�shet, inneb�r det inte att liljor och f�glar reduceras till tomma tecken, vilkas enda betydelse ligger i att peka p� n�got annat. En lilja �r i sig sj�lv meningsfull och en f�gel �r i sig sj�lv meningsfull � just d�rf�r kan de demonstrera f�r m�nniskan, att hon sj�lv har v�rde, just d�rf�r kan de bringa henne ut ur oron. Just d�rf�r kan m�nniskan vila i sin egen mening, som om dagen b�rjar i henne. Vem sp�nde m�tsn�ret?Ansvaret vilar i skaparens hand. 

Ibland beh�ver vi f�rl�nga perspektivet f�r att st� ut med tillf�lligheternas meningsl�shet, p�minnas om blomningsdagens sk�nhet n�r vardagens vissna kronblad faller �ver synranden och medielandskapet f�rm�rkas av drevkarlarnas tristess. Skildringarna av skapelsen i Jobs bok ger Job mod att b�ra b�rdor, den som b�r g�r det inte f�rg�ves; �Det vet du nog!�. Det �r samma vilande ton som i Bergspredikan. Alla varelserna i naturen �r meningsfulla i sig sj�lva, lejonet, korpen, stengeten, vild�snan, h�nan och falken. Den nyblivna f�r�ldern som bunden till bl�jbyten avst�r fr�n festivalscenens str�lkastarljus och den ackordsfj�ttrade f�rs�rjningsansvarige som fyller kvoten f�r reproduktionen av livets behov. N�r Job hukar under b�rdorna p�minner skapelsens Herre honom om det skapande sammanhang han �r en del av, som om det b�rjar i honom.

Varje dag som en blommande r�relse, i sig meningsfull, oinskr�nkt �gnad �t nuet, som n�r vetekornet �gnar sig �t att falla d� s�dd p�g�r. Och just d� n�r det fyller sin vardagliga funktion pekar ut �ver nuet som b�rare av liv, som b�rare av evigt liv�

B�n
Herre n�r morgonljuset uppslukar nattens m�rker ser vi din skapande mening i varje blommande r�relse. Hj�lp oss att bevara denna ljusa port i minnets kamrar n�r m�rkret �ter s�nker sig �ver landskapet och f�rsv�rar det dubbla seende som g�r dagen meningsfull och natten uth�rdlig.

Amen

Vecka 03, 2012

relief_c350Vecka 03,2012

Salomo str�ckte h�nderna mot himlen och sade: ��ven om det �r en fr�mling, som inte tillh�r ditt folk Israel utan kommer fr�n fj�rran land f�r att han h�rt ditt namn … … … lyssna d� i himlen, d�r du tronar, och g�r det som han ber dig om…  
F�rsta Konungaboken 8:41-43

Reflektion
Den 27-�rige Sercan Budaksi fr�n Jordbro begick sj�lvmord genom att h�nga sig i arrestcellen. Han hade br�kat med en busschauff�r och f�rdes d�rf�r till polishuset i Haninge d�r han placerades i polisarrest. Drygt ett dygn efter gripandet klev Sercan Budaksi upp p� arrestcellens v�ggfasta stol och f�ste ett lakan i ventilationsgallret. Efter ett par minuter var han d�d.

N�r sektionschefen p� Rikspolisstyrelsen skulle f�rsvara sig mot kritik av cellens utformning, som ju i h�g grad underl�ttat f�rloppet, svarade han; �Sitter man p� s�ngen och inte g�r n�gonting s� �r man ju trygg i en cell”, ”Det �r ocks� en ekonomisk fr�ga om man ska bygga om s� att gallret inte hamnar �ver en v�ggfast stol”.

�ven om Sercan uppfattas som en fr�mling som har br�kat med en busschauff�r har han r�tt att behandlas med all den omsorg som en m�nniska beh�ver. I vaktens tidsangivna anteckningar st�r det: �bankar p� d�rren�, �ringer celltele konstant�, �St�r vid d�rren�, �bankar p� d�rren�, �gr�ter�, �vill ringa psyk och soc�,�uppger att han har psykoser som kommer och g�r�, �bankar i v�gg�, �ligger, gr�ter�, �Ringer celltel, vill till psykakut�, �vaken, ligger, gr�ter�. Detta p�gick i 23,5 timmar fram till kl 21.15 d� vakten hittade honom livl�s.

Arrestvakten var inte utbildad. L�nsr�tten hade uppmanat Rikspolisstyrelsen i en dom att inte anta f�retaget med den tillkallade l�karen som anst�lld, d� dessa l�kare �r ortopeder utan erfarenhet av arrestv�rd. Det fanns skador p� Sercans kropp som i protokollet �ver frihetsber�vandet f�rnekas men bestyrks av den r�ttsmedicinska obduktionen som �att ett slag utdelats bakifr�n mot bakhuvudet.�

Var det Sercans identitet av fr�mling som gjorde denna tragedi m�jlig. N�got har h�nt med oss n�r vi accepterar att fr�mlingar misshandlas och sedan konstaterar att ”ingen gjort n�got fel”. Har h�gerextremismen f�rgat v�ra v�rderingar av varandra s� att vi inordnar alla i ett enda �vergripande klassificeringssystem, baserat p� religion, nation eller civilisation? V�r gemensamma m�nsklighet �r allvarligt hotad n�r v�rldens m�ngfald inordnas i f�renklade kategorier d�r medk�nslan amputeras. Att tilldela andra m�nniskor negativt laddade attribut, inneb�r att man f�rminskar dem p� tv� olika men sammansvetsade vis, man f�rtalar dem som ing�r i den utpekade gruppen och man h�vdar att de underm�liga attributen �r de enda relevanta i personernas identitet.

Secrams d�d �r en dom �ver svenskt r�ttsv�sende och en kallelse att bygga om inte bara en polisarrest utan framf�rallt det samh�llsklimat som inte kan identifiera en m�nniska i n�d. 

B�n
Herre vi s�g dig t�rstig, heml�s, naken och i f�ngelse men hade inte r�d att hj�lpa dig, dessutom liknade du en fr�mling som br�kat med en busschauff�r. Nu skymtar ditt ansikte mot arrestcellens sterila v�ggar som en skugga i Veronicas grova duk, jag ser det misshandlat, gr�tande, f�r�dmjukat med sp�r av Auschwitz stereotypa urs�kter och �ven jag v�nde bort mitt ansikte. V�nd mitt ansikte till dig och var mig n�dig s� att jag p� nytt kan se och m�ta din n�d.

Amen

1 22 23 24 25 26