Vecka 21, 2012

relief_c350Vecka 21,2012

�L�t oss bygga en stad, med ett torn som n�r �nda upp till himlen. V�rt namn blir k�nt, och vi slipper vara skingrade �ver hela jorden…�  
1:a Mos. 11:1-19

Reflektion

F�rm�gan att rymma tankar och erfarenheter som �verskrider v�ra egna begrepp �r en m�rklig egenskap hos det m�nskliga medvetandet. Ofta har dessa erfarenheter f�rmedlats genom myter. Ber�ttelsen om Babels torn �r en s�dan mytologisk ber�ttelse d�r m�nniskans f�rm�ga att bygga ett torn som n�r �nda upp till himlen slutade i katastrof. Inspiration till myten h�mtades s�kerligen ur samtidens st�rsta och mest lysande stad med sina h�ngande tr�dg�rdar, j�ttelika portar och marmorkl�dda gator. Mytens inneb�rd d�remot var s�kerligen som alla myter ett f�rs�k att beskriva psykets dunkla regioner och m�nniskolivets mera sv�rf�ngade, f�rbryllande och tragiska aspekter. Ber�ttelsens yttre ram var n�gonting som i n�gon mening hade �gt rum en g�ng men dessutom alltid �ger rum.

Att det stolta Babel i v�r tid best�r av en rad ruinkullar �r inte s� m�rkligt, m�nga stora civilisationer som har utstr�lat storhet, makt och �verfl�d har f�tt se sina kulturella manifestationer f�rvandlas till arkeologiska kvarlevor. Det �r inte s� l�nge sedan vi kunde se Brechnjev med or�rlig min vinka till milit�rparaderna f�r ett till synes o�vervinnligt sovjet. Med lika hj�lpl�sa miner sammankallas v�stv�rldens ledare fr�n de rikaste l�nderna till st�ndiga krism�ten f�r att l�sa den skuldkris som tar fr�n dem makten att bygga ett finanspolitiskt Babels torn med st�ndig tillv�xt. Medan marknadsekonomerna med or�rlig min f�rs�ker se ut som om allting �r i sin ordning b�rjar medvetandet sprida sig om att krisen som b�rjade 2007 �r betydligt st�rre och att en globaliserad v�rldsekonomi �r i obalans.

Medan den ekonomiska krisens obalanser kr�ver �kad produktion v�xer en annan kris som en tickande bomb under tillv�xtens mantra, en kris d�r sj�lva jordens h�llfasthet s�tter gr�nser f�r tillv�xtekonomin. ”Klimatkrisen” som inte v�ntar med att rulla ut sina f�r�dande effekter med torka, �versv�mningar och sv�lt och ”Energikrisen” d�r oljan �r p� upph�llningen utg�r de underliggande krisernas epicentrum. De senaste generationernas liv har rubbat jordens biosf�r i grunden och forskarna beskriver den industriella civilisationens utveckling som en geofysisk kraft i polaritet med de stora naturkrafterna. Denna kraft knuffar oss nu in i en ny geologisk era, antropocen, d�r det �r m�nniskans aktiviteter som avg�r planetens �de.

Myten om Babels torn �r myten om den gr�nsl�sa tillv�xten som lurar oss att �verskrida planetens gr�nser. P� de flesta omr�den har gr�nserna redan �verskridits eller �r p� god v�g att �verskridas. Passeras gr�nsen f�r ett omr�de dras andra omr�den automatiskt med, det g�ller s�rskilt utsl�ppen av v�xthusgaser som p�verkar hela planetens klimatsystem. I myten om Babels torn ingriper Gud med att skingra m�nniskorna men i Nya testamentet handlar Gud genom att h�va spr�kf�rbistringen och f�rena m�nniskorna till ett samarbete med sanningens ande som Hj�lparen. 

B�n 

Herre hj�lp oss till besinning och att i tacksamhet mot de omsorger vi kom ur ge v�rt liv till den f�r�ndring som bevarar liv. 

Amen

Vecka 20, 2012

relief_c350Vecka 20,2012

�Jesus sade: �N�r hj�lparen kommer, som jag skall s�nda er fr�n Fadern, sanningens ande, som utg�r fr�n Fadern, d� skall han vittna om mig…� 
Joh. 15:26 � 16:4

Reflektion

I tider av stor os�kerhet �r det ofta de tv�rs�kra som ger sken av trov�rdighet. Diverse fundamentalistiska och totalit�ra utopier f�r nya anh�ngare. I deras statiska v�rldsbild, d�r ingenting f�r�ndras, kan det finnas en f�rdig regelbok att f�lja, ett s�tt att f�rh�lla sig till v�rlden som �r det enda m�jliga och sj�lvklara. Ibland f�rs�ker man g�ra kyrkan till en plats med s�dana givna och oantastliga v�rden. Varje g�ng en s�dan sluten v�rld skapas g�rs det p� m�ngfaldens bekostnad. Det �r dessa m�nniskor, som inte vill dela v�rldens komplexitet med dig som �r dina fiender, inte m�nniskor med andra v�rderingar, religi�sa �vertygelser eller politiska uppfattningar. De som inte finner sig i m�ngfalden, de som vill inf�ra monopol f�r den egna religionen, inf�ra sl�jtv�ng och minaretf�rbud, omsk�relsef�rbud och stopp f�r invandring �r de farliga. Alla de som tror sig sitta inne med den slutgiltiga sanningen, s�v�l i politiken som i religionen, och som f�rnekar att v�rlden f�r�ndras, och att v�r tro �r under st�ndig ompr�vning, v�cker m�nniskors r�dsla inf�r framtiden.

Hade Jesus �nskat f�rmedla en absolut och definitiv sanning, en dogmatik om hur livet skall levas, hade han skapat en text som bundit hans anh�ngare f�r all framtid. N�r Jesus talar om Hj�lparen, sanningens Ande, s� �r det en dementi av behovet av f�rdiga sanningar. Sanningen �r inget givet f�rsanth�llande. Sanningen �r n�got man g�r i f�rh�llande till de andra. Vad vi ska g�ra kommer vi att f�rst� genom sanningens Ande. Jag kallar er inte l�ngre tj�nare, jag kallar er v�nner, s� vill Jesus f�rmedla guds vilja att myndigg�ra m�nniskan till handling. N�r Gud identifierade sig med k�rleken befriade han v�rlden fr�n allt religi�st tv�ng och m�ter oss h�danefter d�r vi lever och ingen annanstans. I ditt liv �r du myndig att f�rverkliga din kallelse. 

Innan Jesus talar om Hj�lparen s� talar han om sambandet, mellan dem som �r hans l�rjungar och Jesus sj�lv, som ett vintr�d vars grenar b�r frukt. Denna f�rening f�rverkligas i det liv vi lever. Genom Jesu liv, d�d och uppst�ndelse blir den troende befriad fr�n all �ngslan, fr�n varje skuld och fr�n allt slaveri; f�r alltid fri, inf�r m�nniskor och inf�r Gud, �r hon ansvarig f�r v�rldens framtid och �r sj�lv en del av Guds n�rvaro i v�rlden.

B�n 

En b�n av den bolivianske pr�sten Luis Espinal:

�Hj�lp oss Gud att ge oss i kast med det om�jliga, f�r bakom det om�jliga finns din n�d och din n�rvaro. Vi kan inte falla ner i tomheten. Framtiden �r en g�ta, v�r v�g leder in i dimman, men vi vill forts�tta att �verl�mna oss sj�lva, ty du v�ntar alltj�mt i natten och gr�ter genom tusen m�nskliga �gon.� 

Amen

Vecka 19, 2012

relief_c350Vecka 19,2012

�… Skulle d� inte Gud l�ta sina utvalda f� sin r�tt, n�r de ropar till honom dag och natt? …� 
Luk 18:1-8

Reflektion

�r det om Gud denna ber�ttelse av Jesus handlar eller �r det en ber�ttelse om skapandets och livsmeningens inneh�ll. Ber�ttelsen om �nkan som envist kr�ver sin r�tt, utan att ha annan makt att s�tta bakom orden �n sin �vertygelse, �r en ber�ttelse om en kamp f�r r�tten att f�rverkliga sitt liv. Med f�rundran och nyfiken attraktion kan jag m�ta m�nniskor som aldrig ger upp. Trogna sin innersta �vertygelse skapar dessa m�nniskor en mening i sina liv som g�r l�ngt ut�ver det f�rv�ntade. B�rande p� ett inre ljus som inte l�ter sig sl�ckas forts�tter de sin kamp. Inte alla uppm�rksammas. Krigs�nkorna i Gaza och den syriska befolkningens krav p� f�r�ndring, med all kommunikation ut�t avst�ngd, forts�tter i tysthet sitt motst�nd f�r r�tten till sina liv; �Inshallah�.

Detta inre ljus �r besl�ktat med det skapande ljus, som mot alla f�rv�ntningar och i kamp med livsvillkoren, tr�nger fram i Birgitta Trotzigs f�rfattarskap. �Man ser dem p� l�ngt h�ll, kroppar som vrider sig efter pulsslagen av en sm�rta som man inte ser. Forml�st, besinningsl�st. S� tydligt deras brister urskiljs, felaktigheter, f�rgrovningar, �rrbildningar… Detta n�got � och det �r �nd� en m�nniska med v�lbekanta drag � som inte upph�r att f�rt�ras. – M�nniskor med en tung k�rna av motst�nd.” 

En skapande m�nniska med en tung k�rna av motst�nd var ocks� Allan Pettersson, vars musik f�r m�nga �r fylld av ett intensivt ljus ur kaos,p�minnande om n�gra textrader ur hans Barfotas�nger: �Det v�xer en blomma s� sk�n/ i ett sp�r av en �ngels fot. O sk�nhet, blott se den, o du: / den blomman har i himlen sin rot./ �r det tr�ttsamt att buga f�r vinden, / �r det tr�ttsamt att gunga en fj�ril, / blomma s�j, blomma s�j…� Ur mycket tunga villkor v�xer en vision av ljus och mening. Inte s� att lidandet eller m�rkret har en egen mening, ett �f�r att�. Lidandet �r i sig sj�lv meningsl�st och just s� utan hopp som det upplevs i �ngestdagarna och kan aldrig f�rsvaras. Orsaken �r ofta fattigdom och krigsf�rbrytelser, orsaker som vi kan och m�ste bek�mpa. Nej det ljus som kan komma ur m�rkret �r p� trots, ett ljus som v�rker fram som en skapande process ur det om�jliga. En m�nniska som p� trots inte l�ter sig f�rt�ras; Men kungelig, kungelig kliver mot skyn, / Spelkarln, spelekarln i byn; / fr�n svarta h�gtidsmullen, / passerar himlatullen…�

�…Skulle d� inte Gud l�ta sina utvalda f� r�tt, n�r de ropar till honom dag och natt? Skulle han l�ta dem v�nta? Jag s�ger er: han skall snart nog l�ta dem f� sin r�tt…� Att b�ra ljuset in mot m�rkret, att uppr�tth�lla tron p� en mening som inte l�ter sig brytas ned, �r utmaningen. Att, likt en besv�rlig �nka, kr�va r�ttvisa och m�nskliga r�ttigheter f�r alla och f�rf�lja makthavarna till dess att de �ndrar politiken, s� att vi inte ska pina livet ur dem med v�rt springande, se detta �r v�r kallelse. 

B�n 

Herre l�r mig att inte vilja n�got annat �n ur din hand motta mitt liv och i hoppets gl�dje leva dess mening till ljus.  

Amen

Vecka 17, 2012

relief_c350Vecka 17,2012

Jesus led utanf�r stadsporten f�r att med sitt blod rena folket. L�t oss d� g� ut till honom utanf�r l�gret och dela hans sm�lek. Ty h�r p� jorden har vi ingen stad som best�r, men vi s�ker den stad som skall komma. S� vill vi genom honom st�ndigt framb�ra lovs�ng som offer till Gud, en frukt fr�n l�ppar som prisar hans namn. Men gl�m inte att g�ra gott och dela med er; s�dana offer behagar Gud. 
Hebreerbrevet 13:12-16

Reflektion

Jesus led utanf�r stadsporten, utanf�r lagen och traditionens heliga trygghet. Judarnas land och m�jligheten att leva under lagen som ett folk var deras identitet. Paulus vidgar betydelsen av att vara det utvalda folket, Abrahams barn. Som Abrahams barn genom tron f�renas vi med judar och muslimer till ett folk.

Vad som i sin f�rsta inkarnation var en distinkt etnisk grupp �r nu ett samfund av fria troende som upph�ver alla etniska uppdelningar. Vi �r alla ett genom den k�rlek som f�renar oss och upph�ver alla distinktioner i den existerande samh�llskroppen. Det universum som gestaltas utanf�r stadsporten �r inte l�ngre ett universum d�r en m�ngfald av grupper �nskar att finna sin egen r�st och sl� fast sin egen specifika identitet, utan ett universum d�r ett k�mpande kollektiv byggs upp genom h�nvisning till en villkorsl�s universalism.

L�t oss d� g� ut till honom utanf�r l�gret och dela hans sm�lek. Det byggs �nnu murar, osynliga och synliga f�r att skydda v�ra nya och gamla identiteter eller f�rmenta etniska tillh�righeter. I Palestina bryter muren s�nder det som kunde vara ett gemensamt land. I Bagdad byggdes murar f�r att s�ndra och h�rska. Runt de v�lb�rgades bost�der byggs murar d�r tryggheten vilar i vakternas beredskap att skjuta. I det europeiska politiska landskapet byggs fr�mlingsfientliga murar med en retorik vars eko rullar in i r�ttssalen d�r Breivik st�r �talad. Alla dessa murar f�rminskar m�jligheten att vara m�nniska. Att bryta upp murarna och g� utanf�r privilegiernas, r�dslans och hatets murar �r att f�lja Kristus utanf�r l�gret.

I v�ra samh�llen byggs ekonomiska murar, lika omutbara som naturlagar, vilka skiljer m�nniskor fr�n varandra och �verskrider planetens gr�nser; utsl�pp av v�xthusgaser, uttunning av ozonlagret, f�rlust av biologisk m�ngfald, f�rsurning av haven, tillf�rsel av kv�ve och fosfor till land och hav, aerosoler i atmosf�ren och milj�gifter. Ty h�r p� jorden har vi ingen stad som best�r, men vi s�ker den stad som skall komma. Det globala ansvaret kr�ver en djupg�ende f�r�ndring d�r murarna st�r hindrande i v�gen. Vi beh�ver inga murar vi beh�ver ett k�mpande kollektiv som s�ker den stad som skall komma, en villkorsl�s universalism som inte gl�mmer att g�ra gott och dela med sig.

B�n 

Herre l�t v�r lovs�ng bryta upp murarna och f�rena oss till ett folk. Ett folk som s�ker den stad d�r vi l�mnar de brustna ber�ttelserna bakom oss och formar nya meningsfulla f�rs�k i en ny v�rld d�r r�ttvisa r�der och ingen gl�mmer att g�ra gott och dela med sig.  

Amen

Vecka 16, 2012

relief_c350Vecka 16,2012

…N�r han har sl�ppt ut sina f�r g�r han f�re dem, och f�ren f�ljer honom d�rf�r att de k�nner igen han r�st. …  
Joh. 10:1-10

Reflektion
Har du k�nt pulsen �ka n�r du h�r din �lskades r�st, r�sten som avtecknar sig med sina unika k�nnetecken, som ett fingeravtryck, eller som en varm kyss en tidig morgon med daggen �nnu vilande p� rosenbladen. En daggfrisk ber�ring av den �lskades st�ml�ppar som r�r vid varandra. N�r f�ren h�r herdens r�st ber�ra deras kroppar, f�ljer de honom. F�ren f�ljer herden d�rf�r att de k�nner igen hans r�st, som en �lskande k�nner igen sin �lskades r�st och f�ljer den in mot en ber�ring som v�cker lust till n�rhet.

N�r Jesus ska beskriva sin relation till dem som h�r hans r�st tar han sin utg�ngspunkt i en erfarenhet fr�n en herde och hans f�r. V�ra kroppar b�r p� minnen av ber�ring och k�rlek. Vi �r beroende av de konkreta akter av k�rlek och generositet vi k�nner till f�r att kunna ana n�got av en gudomlig k�rlek. Vi kan bara t�nka oss karakt�ren p� ett tilltal av en gudomlig k�rlek utifr�n v�r erfarenhet av en jordisk �lskandes r�st. N�r vi l�rt k�nna Guds r�st k�nner vi igen hans r�st s� som vi k�nner igen en �lskandes r�st och den kan inte f�rv�xlas.

Genom hans r�st f�renas vi med varandra och s�som vi bara kan finna Gud i omfamningen av den andre som en fr�mling, i betydelsen ok�nd i djupet av sin existens, s� f�rblir Gud en fr�mling vilken aldrig kan reduceras till n�got v�lk�nt. Det som utg�r gl�djen i en �lskandes r�st �r inte avsaknaden av hemliga djup utan tilliten att bli bem�tt med k�rlek, s� �r tryggheten i Guds tilltal inte att vi vet allt om honom utan tilliten som ger oss mod att leva. I m�tet med honom �r det jag blir tydlig och det �r enda platsen jag inte blir otydlig inf�r mig sj�lv.

I det massmediala vimlet av r�ster kan vi ibland bli lomh�rda och drabbas av h�rselskador n�r lobbygrupper lockar oss att misstro m�jligheten att alla m�nniskor har r�tt till ett v�rdigt liv, eller skriker till oss att vi inte kan ta emot alla flyktingar som kommer till oss eller l�ta alla sjukpension�rer f� sina behov tillfredsst�llda, eller att vi inte kan m�tta alla hungrande och lindra alla f�rtrycktas sm�rta, inte kan v�l vi… Den som har h�rt Guds r�st slutar att fr�ga och l�ter sig ist�llet inneslutas i Kristi kropp som str�cker sig utanf�r sig sj�lv och d�rigenom sammanfogar oss med andra kroppar i en helig ber�ring fr�n hans st�ml�ppar som r�r vid varandra och g�r oss till ett.

B�n 

Herre viska i v�rt h�ra med din r�st och l�t v�ra kroppar f�renas i din k�rlek till ”en” utgivande kropp som omfattar alla med samma r�tt.  

Amen

Vecka 15, 2012

relief_c350Vecka 15,2012

�Mina barn, har ni ingen fisk?� 
Joh. 21:1-14

Reflektion

Jesus hade gripits under ett dramatiskt tumult och med hj�lp av s�v�l ockupationsmakt som den religi�sa maktstrukturen d�mts till d�den och avr�ttats under bestialiska former. En kort tid d�refter n�r hans anh�ngare har �terg�tt till fisket �r han d�r p� stranden och s�ger�Mina barn, har ni ingen fisk?�

Den h�r ber�ttelsen �r s� dramatisk och revolutionerande i sitt �verraskningsmoment att den kan r�ra vem som helst till t�rar. H�r finns ingen spekulation om �vernaturliga dimensioner eller upphetsande skildringar fr�n golgatah�ndelsen utan enbart den varma omsorgen om det dagliga br�det; �Mina barn har ni igen fisk?�

Det h�nder att vi klandras f�r att vi bryr oss f�r mycket om klimatfr�gorna, de politiska dimensionerna i bibeltexterna eller uppr�rs �ver v�rldens or�ttvisor. N�r Jesus m�ter de l�rjungar som ska f�ra den djupaste inneb�rden i hans liv och d�d vidare s�ger han; �Mina barn, har ni ingen fisk?� Fisket var en del i detta samh�lles ekonomiska och n�ringspolitiska f�ruts�ttning f�r �verlevnad. �Mina barn, har ni ingen fisk?�

V�rt samh�lle �r uppbyggt f�r att f�rs�rja s� m�nga fler m�nniskor och ge s� m�nga fler m�jligheter till ett v�rdigt liv �n det samh�lle d�r Petrus kastade ut sina n�t men det handlar om samma f�rs�rjningsb�rda, att se till att alla kan �ta sig m�tta. 

N�r Petrus halade in fiskn�ten den natten fick de ingenting. Det var lika oroande som n�r vi anar att utfiskningen av v�rldshavens rikedomar har n�tt en gr�ns d�r vi m�ste �ndra v�ra produktionsm�nster, kasta ut n�ten p� den h�gra sidan om b�ten. Det �r inte bara utfiskningen som n�tt en gr�ns, s�llsynta jordartsmetaller, h�gteknologins DNA som �r n�dv�ndiga f�r mobiltelefoner, tv-apparater, kylsk�p och annan elektronik blir allt mer sv�r�tkomlig och dyr. Ocks� oljan, den moderna civilisationens f�ruts�ttning, har n�tt sin peak och blir allt dyrare. Fosforn, detta anonyma grund�mne som �r en f�ruts�ttning f�r v�xternas fotosyntes och som f�r v�rt eget nervsystem och v�ra muskler att fungera, �r en �ndlig resurs som nu spolas ut via v�ra avloppssystem.

�Mina barn, har ni ingen fisk?� �r en fr�ga med revolutionerande inneb�rd och uppmaningen att kasta ut n�ten p� h�gra sidan om b�ten �r en uppmaning att �ndra produktionsm�nster och invanda handlingar f�r att �verleva. Djupast sett handlar det om skapelsens fr�lsning och m�nniskans frig�relse ur f�rtryckande m�nster f�r hela skapelsens �teruppr�ttelse.
�Mina barn har ni ingen fisk?� Vi �r inte ensamma, omsorgens och k�rlekens Gud �r n�rvarande i sin skapelse. Om vi �var v�r lyh�rdhet kan vi h�ra hans uppmaning att �ndra v�rt s�tt att l�gga ut n�ten f�r att respektera livets gr�nser och allas behov.

B�n 

Tack Gud f�r din omsorg om v�ra behov. L�r oss att lyh�rt lyssna till din r�st visa respekt f�r livets gr�nser och allas behov. Din �r jorden och vi �r alla dina barn.  

Amen

Vecka 14, 2012

relief_c350Vecka 14,2012

Medan de �t tog Jesus ett br�d, och efter att ha l�st tackb�nen br�t han det, gav �t sina l�rjungar och sade: �Tag och �t, detta �r min kropp� Och han tog en b�gare, och efter att ha tackat Gud gav han �t dem och sade: �Drick av den alla. Detta �r mitt blod, f�rbundsblodet som blir utgjutet f�r m�nga till syndernas f�rl�telse. Jag s�ger er; nu kommer jag inte att dricka av det som vinstocken ger f�rr�n den dag d� jag dricker det nya vinet med er i min faders rike.� 
Matt 26: 26-29

Reflektion
S� �r det �ter p�sk och v�ra kroppar har blivit �nnu ett �r �ldre. Ibland blir vi p�minda om att vi �r i en kropp. Synen f�r�ndras, en del sjukdomar f�ster sig i kroppen, den f�r�ndras. Den fysiska �kroppen� �r ett skeende, och detta skeende �r beroende av andra kroppar, inte bara fysiska utan ocks� sociala, sakramentala och politiska kroppar. Du kan fr�ga dig vad du �r i dig sj�lv utan andra varelser eller utan de ber�ttelser, myter och koder som du lever i och genom. Och det g�r inte att t�nka.

Vi b�r alla p� erfarenheter av existentiell tomhet Livet har deformerat v�r n�rhet till Guds k�rlek och till varandra. Den moderna individualismen skapar fria men ensamma sj�lar. Bristen p� sammanhang skapar en brist p� riktning, n�got att orientera sig efter. Vi sugs ner av svartgr�na blandningar som skapar en k�nsla av obekv�mhet eller till och med �ngest.

Jesus sista m�ltid med l�rjungarna f�r oss in i ett nytt landskap. V�ra kroppar och v�rt liv �r alltid inskrivna i landskapets kroppslighet och ett socialt sammanhang. Allt detta �r inskrivet i v�ra kroppars minnen och v�ra kroppars p�g�ende skeende. Vi �r relaterade till varandra och till Gud p� ett s�tt som varken utsl�cker skillnaderna eller fr�ntar oss ansvaret f�r v�rt liv. �S� �r vi fast�n m�nga, en enda kropp, ty alla f�r vi del av ett och samma br�d.� I nattvardens mysterium �terf�rs vi till ett landskap d�r vi inf�rlivas med ett st�rre skeende, en riktning och ett sammanhang.

�Tag och �t, detta �r min kropp�. Jesus �verr�cker sig sj�lv till l�rjungarna. Vi betraktar kroppar som enkla och specifika men i nattvardens mysterium kan inte det m�nskliga bli m�tt f�r det kristuslika, snarare kan Kristi kroppslighet �ppna upp f�r det gr�ns�verskridande i v�ra kroppars m�jligheter.

I det skeende som v�r delaktighet med Kristus f�r oss in i bryts alla gr�nser, exempelvis etniska gr�nser, k�nsgr�nser och socioekonomiska gr�nser, men ocks� den yttersta gr�nsen f�r v�r kroppslighet, d�dens gr�ns.  �Jag s�ger er; nu kommer jag inte att dricka av det som vinstocken ger f�rr�n den dag d� jag dricker det nya vinet med er i min faders rike�. Om detta nya rikes kroppslighet vet vi lika lite som vi vet vad Gud �r. Jesus �ppnar en verklighet i det br�d som vi bryter och det vin som vi dricker som �verskrider v�r kunskaps gr�nser och ber�r oss med en djupare mening som kommer fr�n l�ngre in liggande rum �n dem vi enkelt ben�mner. 

B�n 

Herre l�t p�skens texter �ppna f�r det inifr�n kommande ljuset och inf�rliva oss med det st�rre skeende, riktning och sammanhang d�r vi finner din frid..  

Amen

Vecka 13, 2012

relief_c350Vecka 13,2012

�Ty han �r v�r fred, han har med sitt liv p� jorden gjort de tv� l�gren till ett och rivit skiljemuren, fiendskapen�  
Ef. 2:12-16

Reflektion
N�r ett land �r i krig �r det tv� saker som �r viktiga; att hemmaopinionen h�lls vid gott hum�r och att fiendebilden m�las upp s� att fiendens identitet utm�las med entydigt hatfulla egenskaper, en fiende som f�rverkat sin r�tt att leva. Hemmaopinionen i det under andra v�rldskriget aggressiva Tyskland matades med billiga varor fr�n fronten och en stark �tskillnad mellan vi-gruppen och de-gruppen.

Vi �r en hemmaopinion som matas med bilder av soldater som h�lsar p� barn och �ker omkring i klumpiga bilar p� fridfulla bygator d�r tacksamma m�nniskor skyddas fr�n talibaner. Dessutom �kar den vinstgivande vapentillverkningen p� v�ra skatteint�kter s� att vi kan leva i skydd av en tigerekonomi.

Det var s� det var m�jligt f�r Tyskland att driva andra v�rldskriget och s� m�jliggjordes f�r USA att f�ra krig i Vietnam och det �r s� det �r m�jligt f�r Sverige att dras allt l�ngre in i krig och krigsf�rberedelser. Sverige har blivit en krigf�rande nation, en nation som d�dar m�nniskor i Afghanistan. En nation som samarbetar med andra krigf�rande nationer och utrustar dem med ammunition, missiler och h�geffektiva vapen.

Beslutet att �verge fredslinjen med tonvikt p� samtal, f�rhandlingar och politiska l�sningar �r �del�ggande f�r den process mot fred och f�rsoning som l�ngsiktigt l�ker krigets s�r. Den tro p� en skapande Gud som har kommit med budskap om fred f�r dem som var l�ngt borta och fred f�r dem som var n�ra kan inte l�ta sig tystas av propaganda och vapentillv�xtens vinster. Kriget �r en destruktionsakt b�de f�r den m�nniska som drabbas och den krigf�rande parten.

Det kristna hoppet f�der en gemensam s�ng av m�nga, d�r skiljemuren har rivits och fiendskapen upph�rt. Liksom Gud enligt kristen tro inte kan annat �n �lska, s� kan han inte heller annat �n skapa, g�ra nytt mot all f�rst�relse, mot all d�d. 

B�n 

Du som g�r allt nytt. Hj�lp oss att l�ka krigets s�r och uppr�tta en skapande samverkan d�r vapnen slagit s�nder m�jligheter till f�rsoning.  

Amen

Vecka 12, 2012

relief_c350Vecka 12,2012

�Jag �r Herrens tj�narinna. M� det ske med mig som det �r sagt.� 
Luk 1:26-38 

Reflektion
Vid en graviditet tas kvinnans hela kropp och person i anspr�k f�r att f�ra livet vidare. Det �r en stor sak och har alltid varit stort, men ocks� skr�mmande. Det �r d�rf�r �ngeln Gabriel tar plats i ber�ttelsen n�r Maria uppt�cker att hon �r gravid. �Du skall bli havande och f�da en son, och du skall ge honom namnet Jesus…� Maria bejakar graviditeten och l�ter sin kropp bli b�rare av det barn som skulle komma att kallas Guds son. �M� det ske med mig som det �r sagt�. Att sl�ppa kontrollen och �verl�mna sin kropp �t ett liv som skall f�das, �t ett skeende som har sitt eget inneboende f�rlopp, ett f�rlopp som bereder plats �t en m�nniskas val och m�jligheter; detta �r min f�rsta uppgift som m�nniska och ger mig platsen som en del av den stora h�ndelse d�r livet formas.

Detta �r livets g�tfulla sk�nhet, att f� sl�ppa kontrollen och �verl�mna sig �t ett skeende som �r det liv som f�ds i mig. Varje liv b�r p� sina unika m�jligheter att f�rverkligas och att bli b�rare av den mening som �r livets stora h�ndelsef�rlopp. Insikten att vi �r en del av ett st�rre sammanhang r�ddar oss fr�n alla inskr�nkta identitetsf�rkl�dnader, etnicitet, nationalism, religi�sa identitetstr�jor, terrorister eller fundamentalister. Som b�rare av det liv som �r mig givet �r jag fri fr�n alla p�tvingade identiteter som formats i det sammanhang som ligger bakom mig. Framf�r mig ligger m�jligheterna att tj�na den Gud som givit mig ett liv i det stora h�ndelsef�rlopp som �r hoppets of�ruts�gbara skeende.

Globala konflikter ses ofta som en naturlig f�ljd av den religi�sa eller kulturella uppdelningen av v�r v�rld. Vi har en ben�genhet att betrakta v�rlden och varandra allt mer som en federation av religioner, civilisationer och givna identiteter som i f�rl�ngningen inneb�r att vi ignorerar alla andra uppfattningar som m�nniskor har om sig sj�lva. Vi f�rlorar m�jligheten att nyfiket lyssna p� varandras djupaste erfarenheter. 

�M� det ske med mig som det �r sagt�, Maria hj�lper oss att oberoende av andras identifikationer av oss ta emot det liv som �r v�rt. Vi f�r bejaka de unika erfarenheter vi �r b�rare av och sl�ppa kontrollen f�r att f�rverkliga ett liv befriat fr�n det f�ruts�gbaras begr�nsningar. Civilisations eller k�nsroller, Hbt eller religionsroller; allt kan vi l�mna bakom oss f�r att uppt�cka den v�rld av m�jligheter som ryms i det liv som blev oss givet. �Jag �r Herrens tj�narinna. M� det ske med mig som det �r sagt.�

B�n 

Herre tack f�r det liv du gav, det hav att segla i som du m�lade �t mig och de oceaner av erfarenhet du sk�nkte mig. Innan jag f�rstod att det var livets v�gor som b�ljade inom mig f�rs�kte jag stilla min oro i hamnens fj�ttrade trygghet. Nu l�mnar jag str�ndernas trygghet och m�ter dagen f�rundrad och best�rt.  

Amen

Vecka 11, 2012

relief_c350Vecka 11,2012

…Det st�r ju skrivet: Han str�r ut, han ger �t de fattiga, hans r�ttf�rdighet varar i evighet. Han som ger s�d att s� och br�d att �ta, han skall ge er uts�de och m�ngdubbla det och l�ta er r�ttf�rdighet ge god avkastning. 
2:a Kor 9:8-10

Reflektion
Det �r ingen tvekan om att Paulus p�st�r att Gud genom skapelsens ordning givit oss s�d att s� och br�d att �ta och att f�rdelningen av br�det har med v�r r�ttf�rdighet att g�ra. V�r r�ttf�rdighet f�rv�ntas ge avkastning i form av en r�ttvis f�rdelning av br�det.

Nu �r det inte s� det ser ut i v�rlden. Jorden, vattnet, klimatet, den biologiska m�ngfalden och uts�det �r stressade och hotar att p�verka varandra negativt. M�nga tecken tyder p� att det �r oundvikligt att v�rldens livsmedelsf�rs�rjning drabbas av en �multiorgansvikt�. Samtidigt �kar efterfr�gan p� det som v�xer p� v�rldens �krar, p� grund av fler m�nniskor, mer k�tt och mer biodrivmedel. Priserna kommer att pressas upp till niv�er som miljarder m�nniskor inte har r�d med. Ekonomernas mystifierande spr�k talar om att de blir �utprisade� men vi vet att de kommer att sv�lta. Sv�ltande m�nniskor kommer att s�tta ig�ng uppror och flyktingstr�mmar. N�r m�nniskor som inte har n�got annat att f�rlora �n sina liv s�ker sig till Europas gr�nser kommer det som h�nder i dag p� flykting�n Lampedusa enbart att vara en enkel f�raning.

L�t oss nu v�nda fokus mot den bakomliggande verkligheten till n�gon av hj�lporganisationernas bilder av m�drar med sv�ltande barn. Vad �r det deras �gon ser n�r de v�nder sina blickar mot oss? De ser v�ra undflyende och flackande blickar som s�ker en utv�g f�r att slippa ansvaret. Om man ska s�ka Gud n�gonstans, s� �r det inte i ett paradis, i en nebulosa eller i n�got externt f�rh�llande till historien, utan tv�rtom i vardagligheten i den m�nskliga relationen, i de blickar som m�ter oss fr�n m�drarna som pryder hj�lporganisationernas affischer. N�r vi l�mnar affischformatets verklighet och m�ter blicken fr�n den bakomliggande verkligheten s� vet vi att det inte r�cker med en allmosa. Till m�nskliga r�ttigheter h�r r�tten att �ta sig m�tt. Vi hj�lper inte en miljard m�nniskor med allmosor. Ansvaret kr�ver av oss att vi t�nker om och l�ter v�r tro komma till uttryck i politisk f�r�ndring.

M�drarnas �gon v�nder sig till oss i tro och om vi m�ter blicken med samma trosakt s� f�renas m�nniskans mysterium med Guds i en och samma outs�gbara zon. Detta m�te har samma sp�nst, behovet att lita p� den andre, och den frambringar samma energi att vandra tills krafterna �r utt�mda som Paulus �vertygelse om att Gud ger s�d att s� och br�d att �ta och �vertygelsen att inget multinationellt bolag har r�tten att ta ifr�n den fattige hans uts�de inte heller f�rbruka det i k�ttproduktion eller till biodrivmedel.

B�n 

Herre vi ber om n�d att f� kr�va f�r�ndring i v�rldens ekonomiska och politiska system s� att vi v�gar m�ta m�drarnas �gon fr�n hj�lporganisationernas affischer med v�r tro p� r�ttvis f�rdelning av br�det.  

Amen

1 22 23 24 25 26 27