Vecka 03, 2012

relief_c350Vecka 03,2012

Salomo str�ckte h�nderna mot himlen och sade: ��ven om det �r en fr�mling, som inte tillh�r ditt folk Israel utan kommer fr�n fj�rran land f�r att han h�rt ditt namn … … … lyssna d� i himlen, d�r du tronar, och g�r det som han ber dig om…  
F�rsta Konungaboken 8:41-43

Reflektion
Den 27-�rige Sercan Budaksi fr�n Jordbro begick sj�lvmord genom att h�nga sig i arrestcellen. Han hade br�kat med en busschauff�r och f�rdes d�rf�r till polishuset i Haninge d�r han placerades i polisarrest. Drygt ett dygn efter gripandet klev Sercan Budaksi upp p� arrestcellens v�ggfasta stol och f�ste ett lakan i ventilationsgallret. Efter ett par minuter var han d�d.

N�r sektionschefen p� Rikspolisstyrelsen skulle f�rsvara sig mot kritik av cellens utformning, som ju i h�g grad underl�ttat f�rloppet, svarade han; �Sitter man p� s�ngen och inte g�r n�gonting s� �r man ju trygg i en cell”, ”Det �r ocks� en ekonomisk fr�ga om man ska bygga om s� att gallret inte hamnar �ver en v�ggfast stol”.

�ven om Sercan uppfattas som en fr�mling som har br�kat med en busschauff�r har han r�tt att behandlas med all den omsorg som en m�nniska beh�ver. I vaktens tidsangivna anteckningar st�r det: �bankar p� d�rren�, �ringer celltele konstant�, �St�r vid d�rren�, �bankar p� d�rren�, �gr�ter�, �vill ringa psyk och soc�,�uppger att han har psykoser som kommer och g�r�, �bankar i v�gg�, �ligger, gr�ter�, �Ringer celltel, vill till psykakut�, �vaken, ligger, gr�ter�. Detta p�gick i 23,5 timmar fram till kl 21.15 d� vakten hittade honom livl�s.

Arrestvakten var inte utbildad. L�nsr�tten hade uppmanat Rikspolisstyrelsen i en dom att inte anta f�retaget med den tillkallade l�karen som anst�lld, d� dessa l�kare �r ortopeder utan erfarenhet av arrestv�rd. Det fanns skador p� Sercans kropp som i protokollet �ver frihetsber�vandet f�rnekas men bestyrks av den r�ttsmedicinska obduktionen som �att ett slag utdelats bakifr�n mot bakhuvudet.�

Var det Sercans identitet av fr�mling som gjorde denna tragedi m�jlig. N�got har h�nt med oss n�r vi accepterar att fr�mlingar misshandlas och sedan konstaterar att ”ingen gjort n�got fel”. Har h�gerextremismen f�rgat v�ra v�rderingar av varandra s� att vi inordnar alla i ett enda �vergripande klassificeringssystem, baserat p� religion, nation eller civilisation? V�r gemensamma m�nsklighet �r allvarligt hotad n�r v�rldens m�ngfald inordnas i f�renklade kategorier d�r medk�nslan amputeras. Att tilldela andra m�nniskor negativt laddade attribut, inneb�r att man f�rminskar dem p� tv� olika men sammansvetsade vis, man f�rtalar dem som ing�r i den utpekade gruppen och man h�vdar att de underm�liga attributen �r de enda relevanta i personernas identitet.

Secrams d�d �r en dom �ver svenskt r�ttsv�sende och en kallelse att bygga om inte bara en polisarrest utan framf�rallt det samh�llsklimat som inte kan identifiera en m�nniska i n�d. 

B�n
Herre vi s�g dig t�rstig, heml�s, naken och i f�ngelse men hade inte r�d att hj�lpa dig, dessutom liknade du en fr�mling som br�kat med en busschauff�r. Nu skymtar ditt ansikte mot arrestcellens sterila v�ggar som en skugga i Veronicas grova duk, jag ser det misshandlat, gr�tande, f�r�dmjukat med sp�r av Auschwitz stereotypa urs�kter och �ven jag v�nde bort mitt ansikte. V�nd mitt ansikte till dig och var mig n�dig s� att jag p� nytt kan se och m�ta din n�d.

Amen

Vecka 02, 2012

relief_c350Vecka 02,2012



I evangeliet uppenbaras n�mligen en r�ttf�rdighet fr�n Gud, genom tro till tro, som det st�r skrivet: ”Den r�ttf�rdige skall leva genom tron.”  
Rom. 1:16-17

Reflektion
Det �r inget av betydelse som h�nt, enbart att vi f�tt en ny almanacka med rena och oskrivna blad. De oskrivna bladen �ppnar en m�jlighet att omstrukturera de livsvanor som i s� h�g grad best�mmer vad vi g�r med v�r tid p� jorden.

�ppenheten kan verka skr�mmande f�r dem som inte vill n�gra f�r�ndringar, f�r dem som g�mmer sig bakom konservatismens stela klasstillh�righet, f�r dem som tolkar framtiden i trygga ekvationers f�ruts�gbarhet. I den klassiska ekonomins historia g�mmer sig det lilla mantrat; �allting annat givet�, mantrat som ska ge oss r�tt att forts�tta bygga v�ra individualistiska luftslott.

Men allting annat var aldrig givet. En of�rutsett kraftig jordb�vning med en of�rutsett gigantisk tsunami �verraskade. En arabisk v�r som br�t jordskorpan och avsl�jade en gigantisk eruption av sammanh�llning och konkreta f�r�ndringsbehov, rubbade cirklarna. En upp�tstigande misn�jesv�g mot or�ttvisorna i ekonomin, en medk�nslans occupy r�relse, v�xte fram runt b�rshusens fasader. En ekonomisk kris, som fick mammons furstar att g�mma sig bakom skuldbergens or�ttvisa branter, spred sig likt en gr�sbrand in i det europeiska eurosamarbetets tunna fasader och p�minde oss om att ingenting �r givet. Och s� klimatf�r�ndringarnas stormar som rycker upp gran och tall med r�tterna och s�tter ig�ng jordskreden i erosionens sp�r, ett varningsrop som likt Bileams �sna dementerar ”allting annat givet”.

�Allting annat of�rutsett� �r trons och religionens spr�k. Trons livsform �r en �f�rvandlingspraktik� som Ola Sigurdsson formulerar religionens f�rh�llningss�tt. Trons och tillitens spr�ng in i det ok�nda, k�rlekens och r�ttvisans praktik. Det �r en annan v�rld �n den d�r ”Homo economicus” maximerar sin vinst, helt isolerad fr�n sina medm�nniskor. Efterf�ljelsens praktik �r of�ruts�gbar, st�ndigt beredd p� f�r�ndring f�r att m�ta den andres rop, centrifugalkraften som driver ut�t, ut�t, �nda ut i tortyrkamrarnas smutsiga praktik.

Trons praktik ger en ny m�jlighet att omstrukturera de livsvanor som kan st�rta tids�lderns svarta pelare och f�renas med alla nedn�tta m�nniskol�ppars rop p� hj�lp. Den ger oss m�jlighet att h�ra ropen fr�n Greklands sv�ltande barn och de lettiska m�drarnas landsflykt f�r att f� arbete. Trons praktik sammanv�vd med dem som ska resa sig, sammanv�vd som ett hopknutet foster � sammandraget hopknutet som inf�r en f�dsel- en knut av livsvilja och tilltro. En p�nyttf�delse i tro.

B�n
Herre l�r oss att leva med trons os�kerhet i tillit till den djupa mening som �r din k�rlek i v�rlden och l�t varje f�rh�llande till andra bli ett k�rleksf�rh�llande till dig. L�r oss att �lska i tro genom m�rker och ovisshet, allt blindare och djupare, tills endast k�rleken �terst�r. 

Amen

Vecka 1, 2012

relief_c350Vecka 1, 2012

”

� D�r har han rest ett t�lt �t solen, den liknar en brudgum som l�mnar sin kammare, en hj�lte som gl�ds �t att l�pa sin bana. Den stiger vid himlens ena �nde och n�r i sitt kretslopp den andra, ingenting �r g�mt f�r dess gl�d.�  
P:s 19:2-7

Reflektion
�Den liknar en brudgum som l�mnar sin kammare…� En brudgum som l�mnar kammaren �nnu rusig i blodet av �lskogens hetta och med minnet av orgasmen som en hetta i blodet, stolt och o�vervinnlig, f�renad med sina dr�mmars sk�nhet med ett heligt sinne, en vilja ny och god. Kan Guds h�rlighet och m�nniskans beskrivas mer m�lande och drastiskt. Avbilderna av det som �r i himlen, tingens m�ktiga tungade tystnad, det �r inte tal, det �r inte ljud, deras r�ster kan inte h�ras, men �ver hela jorden n�r de ut, till v�rldens �nde deras ord. Den dansande Dervischen i morgonrodnadens glans, det dansande skeendets �gonblicksdans. En hymn g�r opp av fr�jd och hopp fr�n f�glars glada kv�den fr�n blommorna och tr�den. Gudserfarenheten m�lad i bilder av naturen och himlavalvet g�r som en r�d tr�d genom mystikens vackra bilderbok och psalmdiktningens mjuka v�gor som skvimpar och sl�r mot sj�lens bryggkanter.

N�r det till ber�ttelsen om Jesu f�delse fogas en bild av tre vise m�n, tre konungar som tolkat himlavalvets r�relser och stj�rnornas g�ng efter den tidens uppfattning om himlavalvets hemlighet, s� �r det en ber�ttelse som avsl�jar v�r iver att f�rst� ”Guds h�rlighet”. Himlen f�rkunnar Guds h�rlighet och himlavalvet vittnar om hans verk… Ocks� i dag vill vi f�rst� hur v�rlden �r uppbyggd, den sista felande l�nken som g�r allt begripligt. De tre vise m�nnen s�kte den i ett stj�rntecken och vi s�ker den i en Higgspartikel. L�nken som ska g�ra nebulosorna och v�rldens universa begripliga och sammanh�ngande. Men inte ens Moses fick se den felande l�nken; �Mitt ansikte kan du inte f� se…� var Guds bistra svar p� hans beg�ran.

Kanske det inte �r en slump att det �r m�nnen i de vackra ber�ttelserna om Guds h�rlighet som s�ker den felande l�nken medan kvinnorna b�r p� en f�rborgad hemlighet av n�rmast religi�s erfarenhet. N�r barnet som formats i kvinnornas inre vill se v�rldens ljus och hennes kropp f�rvandlas till mottagerska, n�r h�ftbenen mjuknar och foglossningen �ppnar f�r barnet och livets krafter f�r ansiktet ut i ljuset f�r att tilltala modern med sitt f�rsta skrik, d� formas en erfarenhet av delaktighet. Kvinnan, f�derskan, l�ter sig anv�ndas, ger sig h�n �t krafter som �r st�rre men �nd� s� inneboende, l�ter sig vara del av en h�ndelse d�r livet �terskapas. Ett �gonblick f�rt�tad som en explosion, ljus�rsm�ngfaldigad i en enda samlad r�relse. S� har mannens �gonblick av rusigt blod och kvinnans erfarenhet av livgiverska f�renats till ett �gonblick, Guds h�rlighet, solens m�ktiga ljussk�l �ver havsspegeln, ljus av ljus, tystnad-ljus-r�relse. K�rnan i universums Big bang, livets �gonblick i universums exploderande tystnad.

B�n
Herre vi, lovar och tackar dig f�r k�rlekens h�rlighet, f�r f�dandets hemlighet d�r ditt ord blir n�got bultande skimrande, r�r sig och andas, r�r sig simmande som en himlakropp i urvattnet och talar utifr�n, inifr�n, fr�n alla h�ll om din H�rlighet. Aldrig f�rstummas tonen fr�n himlen i sj�lens glada pilgrimss�ng.  

Amen

Vecka 52, 2011

relief_c350Vecka 52,2011



Guds h�rlighets kraft skall p� allt s�tt ge er styrka att alltid och med gl�dje vara uth�lliga och t�lmodiga, och ni skall tacka Fadern, som har gjort er v�rdiga att f� ta del av det arv som v�ntar de heliga i ljuset…  
Kol 1:11-14

Reflektion
Louise Epstein fr�gade sina g�ster i studion om de hade �inre frid�. Svaren varierade fr�n att aldrig k�nna inre frid till att g�ra det n�gon g�ng om �ret eller kanske vid n�gra s�llsynta tillf�llen, ofta efter stor anstr�ngning.

N�r folkmusikerna spelar �Den innersta friden� i torpark�ket b�rjar takstockarna viska sin ber�ttelse om armod och kamp, k�rlek och tillit och med tvekan ocks� om friden, den innersta friden n�r helgsm�lsringningen meddelade helg.

N�got gick s�nder mellan torparlivets n�rhet till det gudomliga och v�lf�rdsstatens stress och oro.N�got gick s�nder under tyngden av pengarnas makt och v�r stora rikedom som aldrig blev stor nog.

Fr�n platsen d�r gatlyktornas sken inte n�dde, fr�n de utmattade och heml�sa, fr�n de hungrande och t�rstande, de f�ngna och pl�gade, de som medelklassen i v�lf�rdsl�nderna f�raktade, kommer en ny r�st, vild och stark. En upprorets v�r som trotsar pansarvagnarnas h�rdhet. De kastar av sig v�r medk�nslas ok och v�grar anta offrets ansikte, deras �gon flammar av uppr�ttelse och de v�ller fram i b�ljande led som en beslutsam golgatavandring. Vi som alltid v�nt andras kinder till, hur skulle vi kunna f�rst�? Nu hj�lper inte l�ngre v�rt �verskotts foder och v�ra filtar, nu kr�vs �gon som ser och �ron som lyssnar till varselm�nniskornas rop, de som b�r den innersta fridens ansikte.

Hur skulle den innersta friden kunna lysa �ver oss om vi v�nder bort ansiktet, om ansiktet, v�nt mot den andre, �r blint tillbommat? V�r s�nderfallande styrka, v�r p� falska grunder byggda ekonomi, b�rjar likna en under krig s�nderskjuten katedral. Nu v�ntar ocks� v�r uppr�ttelse, v�rbeslutsamma f�rd f�r att �verbrygga v�ra inb�rdes avst�nd, l�ta uppdrag granskning visa oss v�r n�sta och uppenbara det nyf�dda barnets ansikte som ligger i skugga. Guds h�rlighets kraft ska ge oss mod att �verge all lyxforskning och tekniska bl�ndverk, l�ta planeten och v�ra uppt�ckter tillh�ra alla som en gemensam arvedel till en helad m�nsklighet. Eftersom tiden �r kort, n�stan ute, ge oss mod att ta f�rsta steget mot den innersta friden. 

B�n
L�t din h�rlighets kraft, den innersta friden, p� allt s�tt ge oss styrka och gl�dje i modet att f�renas med de heliga som s�ker din r�ttvisa och alla heligas uppr�ttelse. 

Amen

F�r Veckans bibelmeditation svarar Uppsala missionsf�rsamling
genom pastor Arne Carlsson.

Vinjetten �r ett utsnitt ur Olof Hellstr�ms fondrelief 
Att f�das p� nytt i Uppsala missionskyrka.

Veckans bibelmeditation arkiveras regelbundet 
och finns att l�sa H�R.

 

Vecka 51, 2011

relief_c350Vecka 51,2011

Natten skall vika d�r �ngest nu r�der. Det folk som vandrar i m�rkret ser ett stort ljus, �ver dem som bor i m�rkrets land str�lar ljuset fram.  
Jesaja 9:1a, 2-7.

Reflektion

Hjul, hjul str�lande hjul, glans �ver hjulhandelns tillv�xt, glimmande siffror i b�rsm�klarnas hus gl�m all suckan och klagan… Hjul, hjul, snurrande hjul ska skydda v�r tillv�xt och framg�ng, sm�rjas ska hjulen medan fattiga v�nta, ty hjulen �r tillv�xtens motor.

Klimatansvar och stopp av den p�g�ende f�rst�relsen av v�r �lskade planet, f�r st� tillbaka f�r att r�dda tillv�xten. Kling och klang nu �r det hjulhandelskommers och hjulhandelsbelysningen lyser mer �n vanligt med f�rggranna beten. Hjulfesten ska locka kontokortens outsinliga k�lla att porla. Nu ska vi r�dda tillv�xten och sl� nya rekord i hjulhandelsfrossa.. Tio�ringarna �nskar sig thailandsresor och Iphone, de som inte har r�d f�r sk�mmas. Den rikaste tiondelen sl�r taktfast med pinnen med sex g�nger starkare l�ner, den fattigaste tiondelen snubblar p� hjulfestens tr�skel.

Hjul, hjul, str�lande hjul, Sverige har en tigerekonomi och bankerna �r solida, trygga och lugnande ord m�ter oss fr�n maktens f�rvaltare. Krisen �r �ver och nu �r vi p� r�tt v�g. Det har h�nt f�rut, vi har h�rt de hoppfulla orden f�rut. Den stora b�rskraschen 1929 f�regicks av en l�ng rad hoppfulla expertr�ster som skulle skydda tillv�xten, men det som s�g ut att vara den s�msta t�nkbara situationen f�rv�rrades ytterligare. Det som ena dagen tycktes vara slutet p� kraschen, visade sig n�sta dag bara ha varit b�rjan, n�stan som 2008. Hur l�ngt ska vi f�lja med n�r j�mlikheten ratas, n�r demokratin st�lls �t sidan och de ekonomiska experter som byggt f�ruts�ttningarna f�r krisen blir stats�verhuvuden, utan parlamentariskt underlag. Det �r m�rkt �ver Europa, och v�rlden, d�r �ngest nu r�der.

D� sker i julnatten en valfrihetens revolution, du beh�ver inte f�lja med l�ngre, du �r fri att v�lja en ny v�g och protestera mot den r�dande samh�llsordningen. Du kan v�lja en v�g d�r betydelsen av ett barn som f�tts blir viktigare �n tillv�xtens furstar. En v�g, d�r m�nskliga v�rden som riskerar g� f�rlorade bland alla vinstintressen, f�r �teruppr�ttelse. En v�g, d�r de som vandrar i m�rkret skall se ett stort ljus och oket som tyngde dem, st�ngen p� deras axlar, f�rtryckarens piska bryts s�nder.

Det r�cker nu! Nu v�nder vi mot ljuset, ljuset som glimmade till d�r inne n�r vi s�g m�jligheten till frihet. Jag struntar i julklappshysterin, tackar nej till k�pfesten, det �r decembergr�tt och ute finns varken kyla eller sn�. M�tet i Durban satte ekonomin f�re ekologin och kommentatorerna suckar uppgivet. D� g�r vi ner till stallet p� juldagsmorgonen, sopar rent i stallg�ngen, ger katterna mat och h�starna havre, sparkar fram ett par tr�l�dor, t�nder ett ljus � en skimrande ljusl�ga i gryningen- och n�r h�starna tuggar havren sjunger vi s�: 

V�lkommen, o Jesu, du himlamonark,
V�lkommen uti v�ra kojor.
V�lkommen v�r konung och hj�lte s� stark
Och fr�lsa oss ur v�ra bojor.
V�lkommen v�r Gud och v�r k�raste bror.
Vi prise och love Dig Herre s� stor.
V�lkommen hit neder p� jorden.

B�n
Herre l�t ditt ljus komma inifr�n, i v�ra hj�rtan, och l�t denna juldag bli den f�rsta i en vandring d�r ditt ljus f�r leda oss till nya handlingar f�r att bevara v�r jord och ena oss tillsammans i en m�nsklig gemenskap.  

Amen

Vecka 50, 2011

relief_c350Vecka 50,2011



� Han g�r m�ktiga verk med sin arm, han skingrar dem som har �vermodiga planer. Han st�rtar h�rskare fr�n deras troner, och han upph�jer de ringa. Hungriga m�ttar han med sina g�vor, och rika skickar han tomh�nta bort�  
Luk. 1:46-55..

Reflektion

N�r en kvinna blir gravid h�nder ofta det som h�nde med Maria, en lyskraft inifr�n och en varm och lugn �vertygelse f�rgar hennes person. Hon �r b�rare av liv och allt annat f�r sina proportioner i skuggan av denna erfarenhet. Det �r en s� ljuvligt varm ber�ttelse som skildrar Marias m�te med den gravida Elisabeth och fostret i Elisabeth sparkar till. Tv� �vermodigt stolta kvinnor som tolkar r�relserna i sin kropp som Guds tilltal. 

Samma stolta �vertygelse ekar i Marias lovs�ng, borta �r os�kerheten �ver graviditetens orsaker och den socialt utsatta position hon levde under. Hennes kropp skulle f�da fram en m�nniska, en Guds tj�nare och hennes historieuppfattning ekar genom de stolta orden som medvetet f�rkunnare att livets Herre har v�nt sin blick till sin ringa tj�narinna.

Fruktan f�r ockupationsmaktens eller tempelherrarnas domar viker undan f�r �vertygelsen att Han som skapar liv i henne ocks� kan st�rta h�rskare fr�n deras troner och upph�ja de ringa. Att lyssna till denna tonart genom historiens larmande h�rskard�men �r att h�ra hoppets ljusa tilltro och f�rtr�stan. Jag tror att Hedvig Person fr�n �lvdalen p� 1700 talet ocks� var gravid n�r hon i ett Sverige d�r �verheten hade all makt och hanterade sina unders�tar med f�rnedring och tv�ng, st�mde upp sin lovs�ng till den himlamonark som var m�ktigare och st�rre �n de monarker som tronade p� Svea rikes taburetter. Lyssna till den stolta och �vermodiga styrka som lyser fram mellan raderna i hennes lovs�ng: 

V�lkommen, o Jesu, du himlamonark,
V�lkommen uti v�ra kojor.
V�lkommen v�r konung och hj�lte s� stark
Och fr�lsa oss ur v�ra bojor.
V�lkommen v�r Gud och v�r k�raste bror.
Vi prise och love Dig Herre s� stor.
V�lkommen hit neder p� jorden.

B�n
O, Gud, medan v�rldens herrar s�tter sin lit till finansmarknadens oordnade v�rld och kompromissar om det gemensamma ansvaret f�r klimatf�r�ndringarna, lyssnar vi till pulsen fr�n f�rstf�derskornas barn och vet att denna tonart fr�n livets kammare b�r ett hoppets tecken fr�n dig som st�rtar h�rskare och skingrar dem som har �vermodiga planer. V�lkommen v�r Gud och v�r k�raste bror att fr�lsa oss ur v�ra bojor. 

Amen

Vecka 49, 2011

relief_c350Vecka 49, 2011

Snart, om en liten tid, skall Libanon bli till en tr�dg�rd och tr�dg�rdar r�knas som skog. Den dagen skall de d�va h�ra n�r man l�ser ur bokrullen, och de blindas �gon skall se, fria fr�n dunkel och m�rker. 
Jes. 20:17-21.

Reflektion

Till sommaren ska Centiafoliarosen `Fantin-Latour� och St�ppsalvia v�xa i min tr�dg�rd, Austinrosor med n�rmast guldgula och t�tt fyllda blommor ska avl�sa Anne Boleyns rosa prakt. Snart, om en liten tid, ska tr�dg�rden bli en blommande oas av sk�nhet.

Snart, om en liten tid… Vi har behov av dr�mmar, visioner och en framtid d� alla v�ra dr�mmar ska fyllas med verklighet. Om n�gon tar ifr�n oss v�r framtid f�rlorar vi kraften att leva. Om v�ra livsvillkor kraftigt f�r�ndras och dr�mmarna tas ifr�n oss sluter vi oss samman f�r att st�rta tyrannerna som ber�vat oss framtiden. Om vi saknar kraft och m�jlighet att f�r�ndra tillr�ckligt mycket s�tter vi v�rt hopp till en r�ttvis Gud. S� var det p� Jesajas tid och s� �r det i dag, det �r m�nskligt.

Snart, om en liten tid… hur ser framtidens villkor ut f�r m�nniskan i dag och vilka tyranner skulle beh�va st�rtas f�r att ge alla m�nniskor r�ttvisa villkor? I dag h�ller framtiden p� att tas ifr�n oss. F�rra veckan inleddes det sjuttonde klimattoppm�tet i Durban. Mycket st�r p� spel. Utsl�ppen av v�xthusgaser har aldrig varit h�gre och klimatf�r�ndringarna aldrig mer p�tagliga. Sommaren 2003 dog 35 000 m�nniskor av hettan och varannan sommar blir nu �nnu varmare. Glaci�rer har b�rjat sm�lta och isbj�rnarna har sv�rt att �verleva. Flera orkaner h�rjar p� grund av varmare hav. �nd� �r f�rv�ntningarna nedskruvade p� politikernas handlingsf�rm�ga.

Det r�cker inte med att st�rta tyranner f�r att hindra f�rst�relsen av de villkor vi lever under. Vi har byggt in oss i ett system d�r tillv�xt och pengar styr v�ra lagar och s�tter demokratin p� undantag medan politikerna gjorts maktl�sa. Vi har byggt ett regell�st system som skapar hunger och extrema inkomstskillnader d�r marknadsmekanismerna �r FN:s enda klimatstrategi. F�r att �terta v�r framtid kr�vs mer �n en m�ngd nationella �taganden, det kommer att kr�vas ett samarbete mellan nationer och organisationer, kyrkor och Mosk�er, occupy- och milj�r�relser, finansiering och teknik�verf�ring i ett samspel med kosmiska dimensioner.

F�ruts�ttningen f�r ett samh�lle, byggt p� delaktighet och �ppet f�r nya l�sningar, ett m�jligheternas globala samh�lle, �r att t�nka globalt d�r den rikedom som v�stl�nderna �nnu f�rfogar �ver utg�r en f�rpliktelse i ett internationellt perspektiv. Ett r�dl�st och perspektivl�st kvardr�jande i den globala kapitalismens meningsbefriade tomrum r�cker inte. Det kan l�ta naivt men det �r det inte, naivt �r d�remot att f�rlita sig p� att problem kan l�sas med samma tankem�nster som lett fram till dem. 

B�n
Herre vi kan inte skylla v�r r�dl�shet p� en f�rr�disk struktur hos v�rldens yta. Medan jag gr�ter biktar jag in�t, nerv�st f�ljer jag dina k�rleksfulla steg �ver den uttorkade jorden. Snart, om en liten tid ska jag genomlyst av din k�rlek v�ga f�r�ndringen och f�lja dig.  

Amen

Vecka 48, 2011

relief_c350Vecka 48, 2011

Se p� fikontr�det och alla andra tr�d. N�r de b�rjar knoppas, d� f�rst�r ni av er sj�lva att nu �r sommaren n�ra. P� samma s�tt vet ni n�r ni ser detta h�nda att Guds rike �r n�ra.� 
Luk. 21:25-36.

Reflektion

�… Den �ppna m�nniskan: f�glar flyger ut och in. N�r man uppt�cker att ett tr�d andas. N�r man uppt�cker att k�ld, hetta, doft �r spr�k.� Birgitta Trotzigs rader om spr�ket vidgar v�r f�rst�else av tilltal, Guds tilltal till den m�nniska som v�gar vara �ppen. Den �ppna m�nniskan, den s�rbara och utsatta kan h�ra Guds tilltal, r�sten som ingen annan �n den tilltalade h�r, fikontr�dets och tr�dets spr�k, historiens och klimatets spr�k. Birgitta Trotzigs mod att se d�d och f�rintelse som platsen d�r hoppets strimma inte har slocknat l�ter hennes texter p� ett hemlighetsfullt s�tt p�minna om mannen fr�n Galil�en, Kristus som de nederstas Gud, inkarnerad i allt m�nskligt lidande. I varje m�nniska som lider finns Kristus inkarnerad och genom honom kan alla lidande m�nniskor f� uppr�ttelse.

Det �r m�rkligt att n�r Jesus ska ber�tta om Guds rikes n�rhet s� tar han sin utg�ngspunkt i m�nniskornas r�dsla, deras �ngest och r�dl�shet vid havets och v�gornas d�n. Det kanske inte �r i bed�vningen av konsumtionskulturens toppnoteringar p� b�rs och derivathandel vi kan se livets innersta mening. Den �ppna m�nniskan som v�gar ta in den gr�nsl�sa or�ttvisan d�r m�nniskor m�ter varandra i tortyrkammaren eller i flyktingl�grets utsatta ensamhet,�r inte utom r�ckvidd f�r Guds tilltal. D�r v�r utsatthet �r blottlagd utan f�rmedling, d�r i m�tet med de utsatta och s�rbara �r Guds rike som n�rmast.

Om naturen talar genom fikontr�d, eller n�r man uppt�cker att ett tr�d andas efter regnet, s� talar den ocks� om naturens motst�nd mot den r�dande ordningen, mot historien och samh�llsmaskineriet som mal ner m�nniskornas hopp i krig och kriser och f�rvandlar de ungas morgondag till en naturkatastrof. N�r isarna i Arktis sm�lter samman och vattenniv�n dr�nker hela samh�llen och driver m�nniskor ut i en pappersl�s heml�shet, s� �r det ett spr�k som vi m�ste v�ga lyssna till, ett rop p� f�r�ndring. Sedd med dessa �gon �r v�rlden inne i en m�rk tid och �nd� inte hoppl�s. Den som v�gar se detta med de utsattas �gon ska se att m�rkret �r en hinna bakom vilken ett nytt livs avl�gsna m�jligheter reser sig som en arabisk v�r, oemotst�ndlig och bl�dande, en p�minnelse om att Guds rike �r n�ra.

B�n
Herre visa oss din k�rlek som en strimma av ljus i en m�rk tid, ett hopp om f�r�ndring i en v�rld som stelnat i konsumtionens iskyla. Hj�lp oss att inte frukta medk�nslans sm�rta i en tid d�r f�r�ndring kr�ver uppoffringar. N�r sommaren �r n�ra och ditt rikes hemlighet f�rsonar v�rldens splittring ska vi f�rst� v�rt livs djupaste mening.  

Amen

Vecka 47, 2011

relief_c350Vecka 47,2011

Jesus sade: �S� skall ni be: V�r fader, du som �r i himlen. L�t ditt namn bli helgat. L�t ditt rike komma. L�t din vilja ske, p� jorden s� som i himlen. Ge oss i dag v�rt br�d f�r dagen som kommer. Och f�rl�t oss v�ra skulder, liksom vi har f�rl�tit dem som st�r i skuld till oss. Och uts�tt oss inte f�r pr�vning, utan r�dda oss fr�n det onda. Ty om ni f�rl�ter m�nniskorna deras �vertr�delser skall er himmelske fader ocks� f�rl�ta er. Men om ni inte f�rl�ter m�nniskorna skall inte heller er fader f�rl�ta era �vertr�delser.� 
Matt 6: 9-15.

Reflektion

”F�rl�t” �r inget ofarligt ord s� som det anv�nds i den h�r b�nen. Det handlar om ett maktfr�ntr�de, att avs�ga sig makten �ver den som �r skyldig. Jesus provocerar med att ge oss en m�nsterb�n i vilken vi avs�ger oss makten �ver den som har en skuld till oss. Det �r en b�n, inte flera kortb�ner radade p� ett p�rlband. Vi ska d�rf�r l�sa om f�rl�telse i samma perspektiv som vi erk�nner att det finns en ordning som g�ller alla m�nniskor lika. Denna ordning betecknas som �Guds rike� och beskriver en riktning i den stora process som �r m�nniskans historia, en riktning som �r den skapande Gudens vilja.

N�r Gud l�ter sin f�rsonande vilja till f�rl�telse och uppr�ttelse gestaltas s� g�r han det genom en m�nniska som lider och d�r p� ett kors. N�r Gud f�rl�ter avs�ger han sig makten och d�r maktl�s p� ett kors. F�rl�t oss v�ra skulder, liksom vi har f�rl�tit dem som st�r i skuld till oss. Vi kan f�rl�ta dem som st�r i skuld till oss, avskriva oss makten �ver den skuldtyngde och dela hans livsvillkor i en r�ttvis uppr�ttelse av v�r gemensamma m�nskliga relation av likaber�ttigande.

Det �r av allt att d�ma n�got annat �n n�r Japanska f�retagsledare gr�tande ber sina aktie�gare om f�rl�telse f�r allt f�r stora f�rluster eller n�r maktfullkomliga stats�verhuvuden ber en n�rmast utrotningshotad urbefolkning om f�rl�telse. Det �r ocks� n�got annat �n underkastelse under moraliserande makthavare i v�ra privata liv eller imperialistiska krav p� skuldsatta l�nder d�r skattebetalarna, f�r att bli fria, binds upp i slavliknande avbetalningskontrakt f�r decennier fram�t. Jesu ord om ett rikef�renar oss med alla i ett globalt perspektiv d�r alla m�nniskor har samma v�rde och samma m�nskliga r�ttigheter. Guds f�rl�telse �r prim�rt ett tecken om ett kommande rike, ett tecken om befrielse som kastar ljus �ver hans vilja med v�ra liv.

B�nen V�r Fader �r en revolution�r b�n d�r vi avs�ger oss makten �ver den andre och avs�ger oss r�tten att uppr�tth�lla strukturer och skuldf�rbindelser som f�rslavar och f�rtrycker n�gon enda m�nniska. Jesus ser p� en s�dan ordning som synd mot den ordning han kallar Guds rike. Guds rike avser en �ppen process som avsl�jar sin n�rhet inom historiens r�ckvidd. Guds rike �r n�ra.

B�n
Herre avskriv oss v�ra skulder s� som vi avskriver skulderna hos dem som �r skyldiga oss. Hj�lp oss att s�ka ditt rike och din r�ttf�rdighet s� skall v�lf�rden kunna tilldelas oss alla. I tillit l�gger vi v�r sorg och v�r gl�dje i dina h�nder. 

Amen

Vecka 46, 2011

relief_c350Vecka 46,2011

�… Lita inte till v�ld, s�tt inte ert hopp till r�vat gods. Om �n er rikedom v�xer, f�rtr�sta inte p� den. Ett har Gud talat, tv� ting har jag h�rt: att Gud har makten, du Herre �r trofast Du l�nar var och en efter vad han har gjort.�  
Psaltaren 62:10-13

Reflektion

Psaltarpsalmens ord klingar obehagligt n�rg�nget. �Lita inte p� v�ld, s�tt inte ert hopp till r�vat gods.� Visst �r vi medvetna om att det inte bara handlar om ett sj�lvklart f�rd�mande av gatuh�rnsv�ldet eller kvinnomisshandeln i m�nga europeiska hem. Sverige litar ju ocks� till v�ldet som l�sning i Afghanistan d�r vi deltar i ett eskalerande krig. Efter �ver 200 �r av fred har Sverige p� nytt skickat krigf�rande trupp till ett annat land. Vi litade till v�ldet men v�ldet skapade inte heller denna g�ng r�ttvisa eller fred. Vi litar p� v�ldet ocks� som motor f�r ekonomisk tillv�xt. Sverige toppar listan �ver vapenexport per capita under 2010, f�re Israel och Ryssland, och som om det inte r�ckte anslog regeringen 80 miljoner kronor under innevarande �r p� s�rskilt exportst�d av vapen. Vi i Sverige litar verkligen p� v�ldet b�de som enskilda v�ldsverkare och nation.

Att psaltarpsalmens ord om v�ld �r till�mpbart p� denna f�rskr�ckande verklighet kan v�l m�nga h�lla med om men n�got r�vat gods ryms v�l inte i v�ra lador? Om n�gra som har mycket makt och m�nga vapen plockar f�r sig ur den fattiges matf�rr�d s� har det v�l i alla tider passerat utan protester, som en del i en samh�llsordning. Furstarna har beskattat den arbetande befolkningen �nda in mot sv�ltgr�nsen. �r inte det att likna vid r�vat gods? N�r ett v�rdf�retag kr�ver s� h�ga vinster p� insatt kapital att de gamla f�r ligga ensamma med bl�ta bl�jor och personalen gr�ter efter avslutat pass s� kanske vinsten kan liknas vid r�vat gods. N�r 70 000 jobb f�rsvann efter finanskrisen 2008 gjorde f�retagen med bantad personalstyrka rekordvinster och kraven fr�n aktie�garna i en av de mest vinstgivande storbankerna driver ytterligare 2000 personer ut i arbetsl�shet f�r att vinsten ska �ka till gigantiska m�tt. D� har vi inte talat om bonusar, l�genheter och lyxliv. Vi har inte heller snuddat vid de j�ttebelopp som l�nats ut med bristande s�kerhet f�r att �ka storbankernas vinster i Europa och som nu drabbar de fattigaste med minskade pensioner och f�rs�mrad v�lf�rd.

�Lita inte till v�ld, s�tt inte ert hopp till r�vat gods. Om �n er rikedom v�xer s�tt inte ert hopp till den.� Om vi inte ska s�tta v�rt hopp till ett v�pnat f�rsvar och en �kad tillv�xt vad ska vi d� lita till? I en annan av kyrko�rets texter inf�r den kommande s�ndagen s�ger Paulus �S�k d�rf�r med all iver att till er tro foga styrka, till styrkan kunskaper, till kunskapen sj�lvbeh�rskning, till sj�lvbeh�rskningen uth�llighet, till uth�lligheten gudsfruktan, till gudsfruktan broderlig omtanke och till omtanken k�rlek.� Om vi breddar broderligheten och anl�gger ett mer feministiskt perspektiv s� kan vi komma l�ngt med tillit, kunskaper och en k�rleksfull omtanke till�mpad i s�v�l den enskilda kampen som den politiska.

B�n
Herre vi lever i ett komplicerat samh�lle d�r resultaten av v�ra tankar och teorier, handlingar och politiska organisationer inte alltid blir synliga f�r oss. Hj�lp oss att lyssna uppm�rksamt till dem som blir lidande av v�r okunskap s� att vi med nya �gon kan se vad en omt�nksam k�rlek kan f�r�ndra f�r dem.  

Amen

1 22 23 24 25