Utställning: Hur tiderna än skifta må

Gamla broderade bonader

Utställning i Galleriet 4 – 30 mars.
Vernissage 4 mars kl. 12.30

Utställningen visar ett femtiotal gamla broderade bonader där de flesta är 75 – 100 år gamla.

Mitt samlande började nog när jag för ungefär 15 år sedan på loppis hittade 

”Hwem älskar mest, Hwem tenker ljuvast, Hwem tröstar bäst, I hela värden? Jo! Lilla Mor”.

Broderade bonader började tillverkas ” i finare kretsar” före förra sekelskiftet. Modet spreds av prästfruar och lärarinnor ut till landsbygden och främst de yngre kvinnorna blev intresserade.

Några faktorer som påverkade den nya trenden kan nämnas.

– elektriciteten där glödlampor ersatte fotogenlampor och ljus från öppna eldstäder,

  • vedspisarna gjorde luften renare.
  • import av bomullfrån USA, Egypten och Indien. Bomullsgarn och -tyg ersatte material av ull och lin,
  • postorderfirmor, bl a  Åhlén & Holm och Oskar Ahren, fångade upp modetrenden och sålde tyger med upptryckta motiv. Dessa  marknadsfördes i ”priskuranter”.

På 1930-talet blir väggbonader mindre populära. De som då broderades blev ofta  mindre och enklare med mer figurer och mindre text och i stället för plattsöm blir det glesa korsstygn eller efterstygn.. 

Populära motiv 

hemmet och hembygden
levnadsdeviser ibland ”pekpinnar”
fromhet och gudsförtröstan
fosterlandet
romantiken och kärleken

Min uppväxt på landsbygden i norra Sverige var präglad av en hård arbetsmoral i generationer före min. Därför fylls jag av nostalgi och lite vemod över bonaden med budskapet ” Upp att verka! Livets dag är kort Ej ska dess gyllne morgon sovas bort”.

Gunvor Jernberg

 


 

Text och textil är i grund och botten samma ord men text och textil har genom historiens gång fjärmats från varandra. I denna utställning får vi se text och textil återförenade. Någon har valt att lägga tid på att med nål och tråd pränta ned ett citat, en sentens eller devis som sedan kunde hängas upp på väggen för att beskådas år efter år. Bonaderna kan hos några ge en nostalgisk upplevelse av att flyttas tillbaka till barndomen och ett minne från ett vedeldat kök med ett uppnålat tyg med en sydd devis över kökssoffan. De bonader vi möter här ger oss också ett titthål in i en förfluten tids värderingar och prioriteringar. Vad var viktigt för dem som levde före oss? Vilka var idealen? Vad ville de lägga sin tid på? 

När vi nu läser de broderade textraderna påminns vi om hur stat, kyrka och väckelse-, nykterhets- och arbetarrörelsen i början av det förra seklet förenades kring att hålla hemmet högt, även om de gav lite olika accent åt sina respektive förståelser av hemmets roll. Hemmet sågs som samhällets grund. Ett gott hem gav goda förutsättningar för resten av livet. I hemmet skulle den kristna tron och andra goda ideal föras vidare till nästa generation.

I bonadernas hyllning till hembygden, fäderneslandet, modersmålet och livet på landet kan vi ana en förhistoria av omfattande amerikaemigration, inflyttning till städerna, en framväxande hembygdsrörelse och propagandistisk nationalism. Nationalismen kunde vara kopplad till tanken på ett folkförsvar och den kunde vara parad med föreställningen om det svenska folket som ett Guds folk.  

I de broderade texterna anar vi också spår av 1800-talsromatikens särskiljande mellan man och kvinna och framhållandet av den religiösa moderns avgörande betydelse för det uppväxande släktet. 

Tydligast av allt träder dock folkrörelsernas dygdeideal fram i broderierna. Människan skulle vara ödmjuk, flitig, from, morgonpigg, sparsam, ärlig, redbar och nykter. Detta är ideal som inte stått så högt i kurs under ett antal år men i ljuset av #metoo, klimatförändringar, svekdebatter, fake news etc finns det nog en och annan som tycker att de kan plockas fram igen.

Varför den som sytt valt en viss textrad vet vi sällan. Kanske var det inte texten utan färgen, motivkompositionen eller priset som fällde avgörandet när en viss bonad kom till. Jag kan ändå inte låta bli att undra, om du skulle sy en bonad, vad skulle det stå på den? Vilka ord är så viktiga för dig så att du skulle lägga tid på att brodera dem och sedan vilja ha dem på väggen? 

Cecilia Wejryd