vecka 19 2018

 

”Den dagen skall det inte längre finnas någon kyla eller frost. Det skall vara en ständig dag – Herren vet när den kommer – och ingen växling mellan dag och natt, utan när kvällen kommer skall det vara ljust….”Sakarja 14:6-9

 

Att läsa bibeln är att göra en resa genom årtusenden och ta del av olika kulturella språkvanor och föreställningar. Sakarja, som levde på 500-talet före vår tideräkning, beskriver en kommande tid, när Guds rike är förverkligat. Det är en vision om att allt det som är gott har  segrat, som när morgonljuset förgyller träden efter nattens mörker.

 

 Sakarja börjar ofta sin beskrivning av olika visioner med orden ”Jag lyfter blicken..” och så följer en vardaglig iakttagelse som ”en man med ett mätsnöre” eller ”fyra vagnar komma fram mellan två berg”. Det är ingen extas eller någon dröm utan en fullt medveten iakttagelse av en vardaglig händelse som gör honom medveten om en djupare mening i det han ser. I denna djupare mening känner han igen Guds röst i sitt inre. Han talar om den vision han ser när krigen är slut och invasionstrupperna har dragit bort från Jerusalem.

 

För dem som för flera tusen år sedan läste Sakarjas skrifter var detta inget nytt. Också den samtida profeten Jeremia tillhörde de skriftprofeter som betraktade materiella ting och verkliga skeenden som bilder av ett djupare skeende. Profeterna beskrev en inre djupare mening utifrån själva händelsen. Jeremia utgick en gång ifrån ”två korgar fikon” och vid ett annat tillfälle betraktade han en ”krukmakare som arbetar med sin drejskiva”. Genom vardagliga händelser i tid och rum framträder ett budskap. Man behöver inte se några syner eller höra några röster för att se Guds ljus som bär en djupare mening i det som sker.

 

Guds tal” består av det ljus som lyser upp själen och uppenbarar den inre, djupare meningen, i själva händelsen. Dessa profeters inre medvetande och världsbild får dem att se och höra mer än vad ögat och örat uppfattar. Det är detta som gör dem till profeter, inte någon mystisk upplevelse av drömmar eller uppenbarelser. De avsäger sig inte sitt förstånd, sitt omdöme eller sin förmåga att reflektera. Detta skiljer dem från de ”hovlojala” profeterna i Jerusalem som flockas vid hovet och säger efter varandra utan moraliskt ansvar. För att förstå profeterna är det värt att lyssna till den den gamle kyrkofadern Basileios från 300-talet som varnade ”Somliga påstår att de profeterar när de befinner sig i extas, och att deras mänskliga förnuft överskuggas av Anden. Men det går tvärt emot alla beskrivningar av gudomlig uppenbarelse.”

 

När vi nu om dagarna går och längtar efter en morgon när frosten slutat härja bland rosenknoppar och nyplanterade squashplantor kan vi tänka på Sakarjas ord. Han talar om den dag då det inte längre finns kyla och frost och vi kan påminna varandra om den kommande morgon då människorna slutat skruva ihop massförstörelsevapen och istället odlar mat för att upprätthålla liv. Ur Sakarjas profetia kan vi hämta inspiration för vårt fredsarbete, ”den dagen skall det stå ’helgad åt herren’ på hästarnas bjällror och grytorna i herrens hus skall vara som offerskålarna framför altaret… och alla som offrar skall komma och ta en sådan och koka i den.” Krämarna ska inte längre äta det som ryms i offerskålarna utan allt skall delas mellan dem som offrat.

 

Bön: Gud låt den dag komma när frosten inte förstör odlingen och krämarna inte tömmer offerskålarna utan freden i världen gör det möjligt för alla att dela dina goda gåvor. Amen.