vecka 23 2018

 

Vid den tiden sade Jesus: ”Jag prisar dig, fader, himlens och jordens herre, för att du har dolt detta för de lärda och kloka och uppenbarat det för dem som är som barn.” … Matt 11: 25-27.

 

Jesus ger i detta uttalande inte uttryck för kunskapsförakt. Men när de som tycker sig vara ”lärda och kloka” glömmer respekten och hänsynen mot dem som är utanför deras egen krets av privilegierade, vill han återupprätta dem. Detta är ingen tillfällighet utan ett radikalt perspektiv som kännetecknar hela Jesus liv och verksamhet: Jesus föds utanför de etablerades kvarter och han stannar upp inför ”mängden” av människor, som var lika får utan herde och ger dem undervisning och mat.

 

Vi har många beteckningar för dessa marginaliserade människor som Jesus placerade mitt i centrum för sin verksamhet. I vårt samhälle talar vi om dem som utanförställda, underklass och prekariatet. Prekär betyder ”mycket bekymmersam”. Och den nya samhällsklass som utvecklingsekonomen Gay Standing kallar ”prekariatet” har det just bekymmersamt, likt får utan herde. Det handlar om den växande mängd människor som tvingas underkasta sig osäkra anställningsvillkor och stå ut med kortvariga och dåligt betalda arbeten utan att kunna hoppas på någon förbättring ens på lång sikt.

 

När Jesus talar till de nedersta på samhällsstegen som en grupp med samma rättigheter som de privilegierade skapar han en grogrund för förändring. På samma sätt som profeterna i gamla testamentet pekade ut alternativa vägar för en radikal samhällsförändring pekar Jesus handlingar ut en väg mot upprättat människovärde. ”Occupy Wall Street”- rörelsen 2011 ställde också krav på förändring när de protesterade mot den orättvisa fördelningen av världens ekonomiska tillväxt. En fördelning som tilldelade 1 % av jordens befolkning hela den globala tillväxten medan 99 procent blev utan. Grönsakshandlaren Mohamed Bouazizi eldade upp sig själv i protest mot sitt lands förtryckande regim och framkallade enighet bland mängden av människor i arabvärlden. Det blev den tändande gnistan för ”den arabiska våren”.

 

De lärda och kloka” i dagens samhälle kan definieras som dem som har den politiska och kulturella makten över utvecklingen. En växande grupp människor kan inte identifiera sig med deras maktutövning, de är lika får utan herde. Den fredliga och stabila utvecklingen i samhället förhindras av politikens bristande förmåga att fatta etiska beslut där människovärdet är överordnat ekonomiska och maktpolitiska behov.  Den ökande tillväxten förutsätter ett allt större tryck på ekosystemen som inte tål mer exploatering. Det har gått så långt att valet nu står mellan alla människors överlevnad eller det ökande kapitalbehovet hos den enda procent som får del av tillväxten.

 

De enskilda politikerna och makthavarna, ”de lärda och kloka”, har misslyckats. Nu gäller det för ”mängden”, de av Jesus tilltalade, att visa sin styrka i ett engagemang från städer och företag, kyrkor, organisationer och enskilda att stå upp för mänsklighetens överlevnad, ”den globala våren”.

 

Bön: Gud du som lät Jesus tala till de många, giv oss mod att tillsammans skapa en hållbar framtid på jorden. Amen