vecka 36 2018

 

”…Gör er därför inga bekymmer, fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? Vad skall vi ta på oss? Allt sådant jagar hedningarna efter. Men er himmelske fader vet att ni behöver allt detta. Sök först efter hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också…”Matt 6: 31-34

 

Jesus varnar oss för att låta de individuella behoven och den egna framgången dominera vår världsbild. ”Allt sådant jagar hedningarna efter”. I den pågående valdebatten kan man höra hur politikerna lockar oss med egna fördelar i den kommande samhällsutvecklingen. Mot detta ställer Jesus ”Guds rike och hans rättfärdighet” där inte jaget intar den centrala platsen utan ”den andre”: flyktingen, änkan och den fattige. I moderna termer kallas det ”prekariatet”. Det svenska prekariatet rymmer människor från många länder med en dominerande religiös anknytning till Islam. Dessa människor drabbas hårt av dagens främlingsfientliga islamofobiska retorik. Även antisemitism och nationalistiska värderingar ekar från den rashygieniska forskningen på 30-talet.

 

I slutet av 1980-talet lanserades inom allergiforskningen den så kallade ”hygien-hypotesen”. Den går ut på att immunförsvaret inte längre får en chans att träna upp sig i det moderna samhället eftersom jakten på bakterier är alltför framgångsrik. I värsta fall löper hela immunsystemet amok och startar ett ”inbördeskrig” mot den egna kroppen. Detta resulterar i svåra sjukdomar som multipel skleros, diabetes och ulcerös kolit. En överdriven jakt på bakterier och renhetsideal har då påverkat tarmbakterierna och försvagat vårt immunsystem – hela kroppen blir sjuk.

 

Det finns också i religionens värld en slags renhetsideal, ett slags fundamentalistisk tvärsäkerhet som vill renodla den egna kristna identiteten från alla avvikelser. Den utvecklas till en ”kristendom” som kännetecknas av hot, hat, intolerans och inte minst rädsla. Motsvarigheten i den politiska världen har också profilerat sig mer och mer i den pågående valdebatten: Kryddat med främlingsfientlighet strävar man efter att polarisera samhällsgemenskapen och utmåla islam som ett hot mot en renlärig kristen tradition. En religiöst ”helgad” kapitalism framträder där fundamentalistiska kristendomsformer slår sig samman med framgångsteologins budskap som uttryckligen använder korstågsretorik. Hela vårt immunsystem mot våld, hat och krig försvagas – hela samhällskroppen blir sjuk.

 

Jesus lyfter blicken bort från den begränsade privata sfärens behovstillfredsställelse till ett djupgående kosmopolitiskt perspektiv av mänsklig samlevnad. Det är inget konkret politiskt program eller något ”tredje rike” som Jesus åsyftar. I hans liv och död kan man erfara Guds barmhärtighet omsluta allt levandes liv, alla skapade varelsers liv. Jesu liv och död innefattar också en möjlighet att finna ett gemensamt liv, ett samliv, i mångfald. Det handlar om att göra världen större och förenas med Guds handlingar i världen. Mångfalden behöver då inte heller upplevas som avgudadyrkan utan betyder att den ”ende” Guden uppenbarar sig i de många.

 

Bön: Gud, låt din röst dra oss till dig så att vi kan vara delar av din barmhärtighet i en allt hårdare värld. Amen!