Vecka 37, 2012

Vecka 37, 2012

….S�k f�rst hans rike och hans r�ttf�rdighet, s� skall ni f� allt det andra ocks�. G�r er d�rf�r inga bekymmer f�r morgondagen. Den f�r sj�lv b�ra sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen pl�ga. 
Matt 6:31-34

Veckans reflex

Att inte g�ra sig bekymmer i bekymrens tid �r en grandios uppmaning. Vi som lever i de brutna f�rtrollningarnas tid har sv�rt att f�rst� vad Jesus menar. Politikens glans med sina l�ften om reformer och revolutioner har f�rlorat sin f�rtrollning. Politikernas makt har f�rtvinat under beroendet av en global ekonomi vars l�ften om v�lst�nd �t alla har f�rbytts mot en svindlande rikedom �t n�gra f� och djupnande armod f�r flertalet. Inte heller naturvetare och tekniker �r l�ngre s�kra p� r�sten n�r de dr�mmer om kunskapsm�ssig, teknisk eller samh�llelig utveckling, som ligger utom synf�ltet. B�de tekniska och ekonomiska dr�mmar har skrivit ut v�xlar p� framtiden vilka man inte har t�ckning f�r. K�rnkraftens ol�genheter skulle elimineras n�r den farliga fissionen skulle ers�tta den ofarliga fusionen. Under -90talet f�rkunnade Alan Greenspan fr�n sin upph�jda predikstol att l�gkonjunkturens tid �r f�rbi och sp�dde evig tillv�xt. De ekvationer som st�lldes upp f�r att framtiden skulle l�sa dem �r fortfarande ol�sta. Som om detta inte r�ckte p�minns vi om att skuldkontot ocks� belastas av peak-oil och klimathot.

Inneb�rden i Jesu uppmaning �r ett omv�nt perspektiv, det �r inte v�r teknik som skapar liv och hopp. Det vi kan �stadkomma �r i olika delar ett f�rvaltande av det liv som �r givet. N�r v�ra produkter, ting, f�rem�l, uppfinningar, konstverk eller f�rm�genheter gl�mmer sitt ursprung, de en g�ng givna livsprocesserna, byts v�r tillit mot r�dsla. Vi gl�mmer att v�rt samh�lle och v�ra liv bygger p� ett livsskapande under. N�r vi andas tar vi emot det givna och syret som vi andas skapar nytt liv. S� har liv skapats l�ngt f�re v�ra uppt�ckter av oljans egenskaper eller m�jligheten att anv�nda internet. Alla v�ra uppt�ckter och underbara tekniker bygger p� det givna livet, de �r sk�nkta �t oss och om de inte sk�nkes p� nytt finns livet inte. F�r att vi ska kunna g�ra en uppt�ckt m�ste det finnas n�got att uppt�cka. I djupet av livets mysterium vet vi att livet �r en g�va men vi saknar namn p� Givaren.

N�r Jesus s�ger; �g�r er inga bekymmer om morgondagen� s� �r det just detta f�rh�llande han p�minner om. Vi beh�ver inte veta vem Givaren �r f�r att f�rst�. Vi beh�ver bara se p� himlens f�glar och p� �ngens liljor p� allt det som lever och �r till f�r att p�minnas om att Givaren �r �verallt d�r liv leves. Det vi tappat bort �r tilliten till en �himmelsk fader� som vet vad vi beh�ver och i den f�rlusten har vi ocks� f�rlorat v�rdnaden f�r det skapade. Vi slutade att s�ka efter hans rike och hans r�ttf�rdighet och f�rlorade meningen med att vara en del av ett sammanhang. F�r att �terskapa tilliten beh�ver vi inte uppfinna n�got nytt utanf�r oss som vi kan g� till. Vi beh�ver bara �teruppr�tta kontakten med det liv som �r givet och i detta framf�r allt annat s�ka det rike d�r v�rdnaden f�r det givna g�r f�re allt detta andra.

B�n
Vi ber till dig Skapelsens Herre, Livgivaren, hj�lp oss att se dina h�nders verk i det synligas och h�rbaras yta s� att v�r tillit vaknar till omsorg om allt levande.
Amen

• Dela