Vecka 38, 2012

relief_c350Vecka 38, 2012

…R�ttf�rdigheten uts�s i frid och b�r frukter f�r dem som h�ller frid
Matt 6:31-34

Veckans reflex

21 september �r WCC:s (Kyrkornas v�rldsr�ds) internationella b�nedag f�r fred som utlyses tillsammans med FN:s internationella dag f�r fred. September �r ocks� den �desdigra m�nad som f�r drygt ett decennium sedan f�rsatte v�rlden i ett chocktillst�nd. En terrorhandling som skakar om ett of�rberett land med sin monumentala f�rst�relsekraft �ppnar ocks� f�r ett val hos detta lands ledare. 2001 h�ll v�rlden andan och en v�g av sympati och medk�nsla med de drabbade sk�ljde �ver v�rlden, men d�r fanns ocks� vrede och hat riktat mot terrorismens m�rker. 2001 blev svaret ett v�pnat krig mot terrorismen, ett krig som aldrig kan vinnas med vapen men som g�ds av v�ldets h�rjningar. N�r krigets armador fl�g in �ver Afghanistan, ett sedan l�nge krigsh�rjat land, s� hade USAs president gjort ett val som �nnu i dag sk�rdar nya offer och underbl�ser en h�rd av hat och h�mnd. Efter terrorhandlingarna i Norge gjorde Norges statsminister ett annat val med m�let att f�rdjupa demokratin och st�rka en fredlig kamp f�r r�ttvisa.

N�r Sverige gick in i Afghanistan, d�r s� sm�ningom svensk trupp st�lldes under NATO bef�l, blev Sverige en stridande part i ett krig som initierades som en h�mndreaktion. De motiv som anf�rdes f�r detta krig var; att krossa terrorismen, att befria afghanska kvinnor fr�n ett manligt f�rtryck och att skapa regional s�kerhet och demokrati. Dessa motiv tonades ned i takt med att Krigets frukter visade sig vara; en s�nderslagen infrastruktur, en skoningsl�st drabbad civilbefolkning, och posttraumatisk stress n�r soldaterna tvingats s�tta sin instinktiva medm�nsklighet ur spel. N�r Sverige valde kriget framf�r fredliga insatser i Afghanistan br�ts en n�stan 200-�rig period av fred. Varje lands ledare har m�jlighet att v�lja inriktning p� sitt lands s�kerhetspolitik. Valet st�r mellan att antingen skicka krigare mot hotande terrorister eller att satsa p� fredsf�rebyggande insatser och solidaritetsarbete, antingen satsa p� vapenexport eller nedrustning. Sverige h�r numera, per capita, till en av v�rldens ledande vapenexport�rer.

P� den internationella b�ndagen f�r fred �r det i �r med sorg vi betraktar Sverige i ett nytt perspektiv.Vi har vant oss att se Sverige som ett solidariskt land i f�rh�llande till fattiga och hotade l�nder. Nu finner vi oftare Sverige i samarbete med milit�ra och ekonomiska makthavre som vill styra v�rldens spelregler till sin egen f�rdel. Vi beh�ver st�rka v�r tro p� strukturer d�r v�rdnaden f�r livet och en vilja till solidaritet g�r f�re tilltron till vapenmakt och �dmjukt s�ka en r�ttf�rdighet som uts�s i frid och b�r frukter som h�ller frid.

B�n
GUD,
Hj�lp oss leva,
I en v�rld som vi varken kan beh�rska eller kontrollera,
Hj�lp oss att leva med tillit och �ppenhet, trots att vi �r skr�mda av
terrorns kraft.
Hj�lp oss att leva i k�rlek och barmh�rtighet, trots hatets ofr�nkomliga
n�rvaro b�de i v�r v�rld och i v�ra egna liv.
Hj�lp oss att leva i medk�nsla med alla som drabbas av m�nniskors
ondska och livets of�rklarliga m�rker.
Gud, hj�lp oss leva
Amen 
(KG Hammar, september 2001)