vecka 38 2018

 

”…Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta vara…” Matt 6:19-24

 

Om det hade funnits en valsedel med beteckningen ”Guds rike” i den valrörelse som just passerat tror jag inte att Jesus, ens om han stått som första namn, fått många kryss. Han fördömde vårt intresse för skatteparadis eftersom vårt hjärta lätt hamnar där och var kritisk mot den livshållning som ökar klyftan mellan rika och fattiga. Han uppmanar oss att i stället ”söka Guds rike och hans rättfärdighet först, så ska ni få allt det andra också”. Denna rättvisa är långt från de provinsiella och individualistiska illusioner som utlovas av en del politiska företrädare.

 

Gud kan inte inordnas i den nationalistiska trend med falska verklighetsbeskrivningar och exkluderande program som nu sprider sig över planeten. Men Guds rike är inget alternativt maktparti. Det är inte heller ett reservat dit vi kan fly undan världens komplexitet. Guds rike är snarare att betrakta som en möjlighet att staka ut en ny riktning för mänsklig frigörelse mot global rättvisa. Inte en statisk ordning men en dynamisk rörelse.

 

Guds rike har inga nationalitets- eller klassgränser. Men det rymmer ett perspektiv där nya strategier kan inordnas i de planetära begränsningar som avslöjats för oss. Vi står inför en avkolonisering – vi kan inte längre fortsätta med nykoloniala ekonomiska system för att bevara en destruktiv maktbalans. En ny geologisk epok kräver radikala förändringar – en utmaning utan färdiga lösningar som kräver nyskapande mod.

 

Människans direkta och indirekta påverkan på planeten jorden har blivit så omfattande att skadorna på jordens livsuppehållande system hotar vår överlevnad. Den globala uppvärmningen, som sommarens väder var en liten påminnelse om, är ett tecken på behovet av förändring. Andra tecken som pockar på vår uppmärksamhet är försaltning och kväveläckage, utfiskning och skogsskövling såväl som de flyktingströmmar som klimatförändringarna driver fram. Vår flykt in under ”kärnvapenparaplyer” och massförstörelsevapen innebär snarare ett hot än en trygghetsgaranti.

 

Det finns inget politiskt program som svarar mot dessa oroande fakta. Guds rike är inte ett politiskt program utan innebär en inbjudan att vidga vår ”skapelseuppfattning” – att göra världen större. Ännu har vi inte förstått det gudomliga djup som ryms i materiens möjligheter.

 

Att sluta samla skatter ”där mott och mal förstöra”och istället söka Guds rike betyder inte att förakta skapelsen, utan att åskådliggöra skapelsens inneboende möjligheter. Att våga öppna vårt medvetande för de faror forskarna beskriver snarare än att fastna i våra återblickande drömmar om fortsatt ekonomisk tillväxt. Om vi vågar ”söka” ”Guds rike och hans rättfärdighet” måste vi lämna våra individualistiska perspektiv och bereda utrymme för ett socialt, tekniskt, ekonomiskt och politiskt nyskapande. Guds rike är nära och kan upptäckas i det välbekanta och till synes stelnade, om vår blick öppnas. På samma sätt som varje människa bär ett inre ljus så rymmer verkligheten ljusets inneboende klarhet där ingen exkluderas och inget utanför eller innanför existerar – ett Guds rike där vårt hjärta kan finna ro.

 

Bön: Tack Gud för att du väcker vårt hopp också i en dyster tid och skänker oss ett livsrum fyllt av din barmhärtighet. Amen