vecka 42 2018

 

…Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud…”Matt 22:15-22

 

Jesus levde i ett ockuperat land med Romarriket som ett ”världsherravälde” som de upprätthöll med vapenmakt. Pax Romana innebar fred inom ett vidsträckt område som upprätthölls genom romarnas ekonomiska och politiska hegemoni. Symbolen för denna makt var den valuta som hade kejsarens bild präglat på varje mynt som påminnelse om hans överlägsna militära makt. Jesus utmanades av sina fiender att hamna i konflikt med denna totalitära maktapparat när de frågade om det var rätt att betala skatt till kejsaren. Han undvek konflikten genom att visa att kejsarens makt var begränsad till ekonomi. Vid sidan av den fanns en verklighet som kunde beskrivas som Guds tillhörighet

 

Analogt med Pax Romana, en fred som upprätthölls genom överlägsen militär makt, beskrivs ofta vår tid som ett liv under Pax Americana. Symbolen för vår tids maktutövning är dollarn som världsvaluta och den ekonomiska och militära hegemoni som utövas av USA. Envåldshärskare som Saddam Hussein och Muammar al Gaddafi har eliminerats av denna militära övermakt. Troligen genomförde USA detta inte enbart för att dessa härskare var lokala despoter utan även för att de utmanade dollarns hegemoni. I likhet med det Romerska rikets herravälde utkämpas strider i gränsområdena för Pax Americana, för närvarande  i form av handelskrig och ekonomiska sanktioner.

 

Var går gränsen mellan vad ”kejsaren tillhör” och det som kan kallas Guds tillhörighet? Jesus utmanade inte kejsaren inom hans egna maktdomäner utan fördjupade frågeställningen genom att påpeka att tillfälliga politiska spel inte är den enda ”makten” i världen. Han visade att makten hos en fattig änka och en korsfäst människa är större än Pax Romana. I vår tid kanske årets nobelpris i ekonomi kan illustrera var gränsdragningen mellan Guds tillhörighet och Pax Americana går. William D. Nordhaus fick nobelpriset för sin upptäckt att ekonomi handlar om att hantera begränsade resurser. Han konstaterar att naturen och våra samlade kunskaper sätter ramarna för ekonomisk tillväxt. Men istället för att visa på begränsningarna med hänsyn till klimatförändringarna, konstruerar han modeller för hur vi trots allt ska kunna uppnå denna tillväxt. Klimatet får vänta medan tillväxten i ekonomin säkras. Tillväxten i ekonomin är viktigare än mänsklighetens överlevnad.

 

”Tillväxt” har blivit lika viktig påminnelse om vem som har makten i vår tid  som den kejserliga bilden på mynten under Jesu tid. Men tänk om det i ljuset av en fattig änkas och en korsfäst människas verklighet är just här gränsen går? När skapelsen ropar ut sitt profetiska budskap om hotet mot naturen kanske det är gränsen mellan Guds och kejsarens tillhörighet det handlar om. Är det tillväxt eller fördelning vi behöver lära oss? Jag tror att en fattig änkas skärv är mer förtjänt av Nobelpriset i ekonomi än våra förhärskande idéer om fortsatt ekonomisk kapitalackumulation. Jag tror att den som uppmanar sina lärjungar att lägga ned svärdet vet mer om överlevnad än den som rustar med massförstörelsevapen. Där rättvis fördelning och naturens geologiska system är viktigast behövs inga klimatförstörande rustningar.

 

BÖN: Herre lär oss att veta var gränsen går mellan maktens illusioner och din kärleks förändrande kraft. Amen.