Solpaneler på Missionskyrkans tak

Missionskyrkan installerar solpaneler på kyrkans tak.
Det kommer att ge ännu mer miljövänlig elenergi till kyrkan. 255 sol­paneler kommer att ge ungefär 74 000 kWh per år vilket motsvarar ungefär hälften av all el som kyrkan förbrukar. Kyrkan köper redan sedan tidigare miljöcertifierad el.

Uppsala Missionskyrka har tre ledord som ska genomsyra all verksamhet. Hållbarhet – Fruktbärande – Dialog, Det är självklart att vi som kyrka, som vill betona vårt ansvar för Guds skapelse, hela tiden söker vägar att minska vårt klimatpåverkan, både individuellt och gemensamt.

Satsningen på solpaneler beräknas kosta ungefär en miljon kronor.

Panelerna monterades den 10 juni.

För att finansiera satsningen samlar vi in pengar genom att sälja gåvobevis på solpaneler och solceller. En panel kostar 2000 kronor, en solcell 35 kronor, eller 3 solceller 100 kronor. Man kan köpa dessa i vårt rättvisemärkta kafé. Man kan också ge en gåva till projektet på valfritt belopp via vårt Swish-nummer. 123 590 89 26 eller till vårt bankgiro 802-2253, ange då “sol” i ändamålstexten. Vi hoppas kunna samla in till hälften av kostnaden. Vill du ha ett litet solcellskvitto så skriv din adress så skickar vi det.

Missionskyrkan har redan en liten anläggning med 24 solpaneler på sommargården Enebygården. Församlingens stadsdelskyrka i Flottsund har andelar i en vindkraftspark samt inkopplad bergvärme. Till kyrkan i centrum köper församlingen miljöcertifierad el.

Mer information om solpanelerna på Missionskyrkans tak går att läsa här.

Se när solpanelerna lyfts upp på kyrkans tak

Nu sitter alla solpaneler där de ska på taket och de sista sladdragningarna är klara. Nu kan vi följa hur solen skapar större delen av den elenergi vi behöver.

Monterade solpaneler

Solpaneler på Missionskyrkans tak

Missionskyrkan sätter upp solpaneler på kyrkans tak.

Det kommer att ge  mer miljövänlig elenergi till kyrkan. 300 sol­paneler kommer att ge  ungefär 70 000 kWh per år vilket motsvarar ungefär en tredjedel av all el kyrkan förbrukar. Det är viktigt att vi alla gör vad vi kan för att minska belast­ningen på klimatet.

Vi beräknar att satsningen kostar ungefär en miljon kronor.

Panelerna beräknas vara på plats före midsommar.

För att finansiera satsningen samlar vi in pengar genom att sälja gåvobevis på sol-paneler och solceller. En panel kostar 2000 kronor, en solcell 35 kronor, eller 3 solceller 100 kronor. Man kan köpa dessa i vårt kafé. Man kan också ge en gåva till projektet på valfritt belopp via vårt Swish-nummer
123 590 89 26 eller till vårt bankgiro, 802-2253 ange då “sol” i ändamålstexten.
Vi hoppas kunna samla in till hälften av kostnaden.

Missionskyrkan har redan solpaneler på Fritidsgården Eneby och andelar i en vindkraftpark som för att täcka elkostnader för församlingens kyrka i Flottsund.

Ny studentpastor i Uppsala

Uppsala Missionsförsamling har anställt Karolina Berneheim som ny studentpastor i Uppsala. Karolina är pastor i Missionsförsamlingen sedan 5 år.

I samband med gudstjänsten 1 december, första advent, installeras Karolina Berneheim i tjänsten.

Missionskyrkan tar ställning mot kärnvapen

Uppsala Missionskyrka har skickat in remissvar om

”Utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen” (UD2019/00979/NIS)

Yttrande

Många remissinstanser har fördjupat sig i utredningens argumentation och dess ibland detaljerade synpunkter på FN-konventionen. I detta svar vill därför Uppsala Missionsförsamling, Uppsala, belysa kärnvapenfrågan i ett större och mera principiellt sammanhang, och göra det utifrån att i decennier ha arbetat med frågan om kärnvapen, miljö och etik i ett samhälls- och teologiskt perspektiv, såväl utifrån specifika svenska säkerhetspolitiska frågeställningar som globala.

  • Under olika perioder, alltsedan den första atombomben uppfanns, har motstånd mot dess utveckling och användning formulerats av enskilda och grupper som insett dess verkningar: från enskilda yrkesgruppers professionella motstånd, till internationellt organiserade demonstrationer mot utplacering, från folkrättsliga ställningstaganden om användning till mellanstatliga avtal och globala konventioner. Det finns kvaliteter och brister i varje form av ställningstagande men de har alla satt på sin spets vikten av ett systematiskt arbete, inom alla länder, att finna en gemensam och hållbar säkerhetspolitik som innehåller medel som inte hotar människans eller jordens fortsatta livskraft.

Den nu aktuella konventionen utgör inget undantag – dess brister har påpekats av utredaren och andra, men dess värde skall bedömas utifrån i vilken utsträckning den, vid sidan om allt som redan gjorts, ger ännu en grund för ett fortsatt systematiskt säkerhetspolitiskt arbete byggt på kärnvapenfrihet – såväl inom de myndigheter som har detta som sin huvuduppgift som inom de organisationer inom och utom landet som vill bidra till fredliga internationella relationer. Genom att tillträda FN:s konvention om förbud av kärnvapen kan Sverige med trovärdighet agera såväl inifrån, dvs i konventionsarbetets uppföljning, som mera generellt, för att stärka konventionens tillämpning och för att vidga arbetet för att kärnvapen inte tillverkas, utplaceras, transporteras eller används.

  • Vid sidan om kärnvapnens fundamentalt destruktiva konsekvenser på både kort och lång sikt, är argumentet för kärnvapen som del av säkerhetspolitiken i praktiken inte hållbart, på grund av att risken för mänskliga och/eller tekniska felsteg är uppenbar i varje komplext system. Under det kalla krigets tid var det denna problematik som var det främsta argumentet för varför en avskräckningsbaserad kärnvapenpolitik inte kunde ge en hållbar säkerhet utan tvärtom utvecklades till att bli ett nytt hot, i sig själv. Och dåtidens supermakter drog sina slutsatser.

Avskräckningsdoktrinens nyckelpremisser förutsätter en perfekt kombination av full informationskontroll, ömsesidig rationalitet och ett nationellt, upplyst egenintresse. Idag är dessa villkor allt svårare att praktiskt uppfylla: informationskontrollen är notoriskt okontrollerbar, också inom de mest avancerade system och den politiska rationaliteten tynar bort genom en ökande och populistisk nationalism – egenintresset blir till en förvrängd bild av det egna landets förmåga och plats i världssamfundet. Det behöver inte påpekas att krig har startats förr, på detta vis.

  • Till sist, att inrangera kärnvapen i en säkerhetspolitisk repertoar med konventionella stridskrafter innebär en normalisering av kärnvapnen, som om de skulle vara hanterbara på samma sätt som mera traditionella vapenslag – som om deras effekter, som hot eller i konkret användning med någon rimlighet skulle kunna förutses. Det enda som med en viss grad av säkerhet kan sägas är, att det land som tillåter utplacering – tillfällig eller mera permanent – av kärnvapen gör sig självt till en måltavla – både för konventionella och kärnvapenbaserade angrepp.

Kärnvapen utgjorde en paradigmatisk förändring av krigföringens möjligheter när de skapades under förra århundradet. Sedan dess har de utvecklats i olika riktningar teknologiskt. Icke desto mindre utgör de – i alla sina varianter – ett fundamentalt hot, ett existentiellt hot i varje avseende, mot mänskligt liv.

Kärnvapnens effekter är urskillningslösa – i såväl tid som rum. Klassiska kriterier för vilka handlingar som moraliskt kan försvaras i krig, är fullständigt överspelade av kärnvapnen. Att avstå från att stödja det internationella samfundets strävanden att förhindra kärnvapenanvändning kan inte försvaras från någon utgångspunkt i en tid när skapelsens fysiska integritet är det villkor som mänsklighetens framtida existens vilar på.

Förslag

Uppsala Missionsförsamling föreslår därför regeringen att utan dröjsmål bereda vägen för ett svenskt tillträdande till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.

För Uppsala Missionsförsamling

genom

Kjell-Åke Nordquist

ordförande

Vi vill vara din kyrka, en plats att tillsammans med andra människor söka efter vad det är att vara människa och att söka Gud.

Vi möts till gudstjänster och många olika samlingar, se dig runt här på hemsidan, kanske hittar du det rum som just du söker.

I vår kyrka finns barn och unga i olika åldrar. På söndagar deltar barnen i barnens gudstjänst, sen finns en barnkör, en ungdomskör, klätterklubb. Vi har också samlingar för studenter. Välkommen