Vecka 50, 2011

relief_c350Vecka 50,2011



� Han g�r m�ktiga verk med sin arm, han skingrar dem som har �vermodiga planer. Han st�rtar h�rskare fr�n deras troner, och han upph�jer de ringa. Hungriga m�ttar han med sina g�vor, och rika skickar han tomh�nta bort�  
Luk. 1:46-55..

Reflektion

N�r en kvinna blir gravid h�nder ofta det som h�nde med Maria, en lyskraft inifr�n och en varm och lugn �vertygelse f�rgar hennes person. Hon �r b�rare av liv och allt annat f�r sina proportioner i skuggan av denna erfarenhet. Det �r en s� ljuvligt varm ber�ttelse som skildrar Marias m�te med den gravida Elisabeth och fostret i Elisabeth sparkar till. Tv� �vermodigt stolta kvinnor som tolkar r�relserna i sin kropp som Guds tilltal. 

Samma stolta �vertygelse ekar i Marias lovs�ng, borta �r os�kerheten �ver graviditetens orsaker och den socialt utsatta position hon levde under. Hennes kropp skulle f�da fram en m�nniska, en Guds tj�nare och hennes historieuppfattning ekar genom de stolta orden som medvetet f�rkunnare att livets Herre har v�nt sin blick till sin ringa tj�narinna.

Fruktan f�r ockupationsmaktens eller tempelherrarnas domar viker undan f�r �vertygelsen att Han som skapar liv i henne ocks� kan st�rta h�rskare fr�n deras troner och upph�ja de ringa. Att lyssna till denna tonart genom historiens larmande h�rskard�men �r att h�ra hoppets ljusa tilltro och f�rtr�stan. Jag tror att Hedvig Person fr�n �lvdalen p� 1700 talet ocks� var gravid n�r hon i ett Sverige d�r �verheten hade all makt och hanterade sina unders�tar med f�rnedring och tv�ng, st�mde upp sin lovs�ng till den himlamonark som var m�ktigare och st�rre �n de monarker som tronade p� Svea rikes taburetter. Lyssna till den stolta och �vermodiga styrka som lyser fram mellan raderna i hennes lovs�ng: 

V�lkommen, o Jesu, du himlamonark,
V�lkommen uti v�ra kojor.
V�lkommen v�r konung och hj�lte s� stark
Och fr�lsa oss ur v�ra bojor.
V�lkommen v�r Gud och v�r k�raste bror.
Vi prise och love Dig Herre s� stor.
V�lkommen hit neder p� jorden.

B�n
O, Gud, medan v�rldens herrar s�tter sin lit till finansmarknadens oordnade v�rld och kompromissar om det gemensamma ansvaret f�r klimatf�r�ndringarna, lyssnar vi till pulsen fr�n f�rstf�derskornas barn och vet att denna tonart fr�n livets kammare b�r ett hoppets tecken fr�n dig som st�rtar h�rskare och skingrar dem som har �vermodiga planer. V�lkommen v�r Gud och v�r k�raste bror att fr�lsa oss ur v�ra bojor. 

Amen

Vecka 49, 2011

relief_c350Vecka 49, 2011

Snart, om en liten tid, skall Libanon bli till en tr�dg�rd och tr�dg�rdar r�knas som skog. Den dagen skall de d�va h�ra n�r man l�ser ur bokrullen, och de blindas �gon skall se, fria fr�n dunkel och m�rker. 
Jes. 20:17-21.

Reflektion

Till sommaren ska Centiafoliarosen `Fantin-Latour� och St�ppsalvia v�xa i min tr�dg�rd, Austinrosor med n�rmast guldgula och t�tt fyllda blommor ska avl�sa Anne Boleyns rosa prakt. Snart, om en liten tid, ska tr�dg�rden bli en blommande oas av sk�nhet.

Snart, om en liten tid… Vi har behov av dr�mmar, visioner och en framtid d� alla v�ra dr�mmar ska fyllas med verklighet. Om n�gon tar ifr�n oss v�r framtid f�rlorar vi kraften att leva. Om v�ra livsvillkor kraftigt f�r�ndras och dr�mmarna tas ifr�n oss sluter vi oss samman f�r att st�rta tyrannerna som ber�vat oss framtiden. Om vi saknar kraft och m�jlighet att f�r�ndra tillr�ckligt mycket s�tter vi v�rt hopp till en r�ttvis Gud. S� var det p� Jesajas tid och s� �r det i dag, det �r m�nskligt.

Snart, om en liten tid… hur ser framtidens villkor ut f�r m�nniskan i dag och vilka tyranner skulle beh�va st�rtas f�r att ge alla m�nniskor r�ttvisa villkor? I dag h�ller framtiden p� att tas ifr�n oss. F�rra veckan inleddes det sjuttonde klimattoppm�tet i Durban. Mycket st�r p� spel. Utsl�ppen av v�xthusgaser har aldrig varit h�gre och klimatf�r�ndringarna aldrig mer p�tagliga. Sommaren 2003 dog 35 000 m�nniskor av hettan och varannan sommar blir nu �nnu varmare. Glaci�rer har b�rjat sm�lta och isbj�rnarna har sv�rt att �verleva. Flera orkaner h�rjar p� grund av varmare hav. �nd� �r f�rv�ntningarna nedskruvade p� politikernas handlingsf�rm�ga.

Det r�cker inte med att st�rta tyranner f�r att hindra f�rst�relsen av de villkor vi lever under. Vi har byggt in oss i ett system d�r tillv�xt och pengar styr v�ra lagar och s�tter demokratin p� undantag medan politikerna gjorts maktl�sa. Vi har byggt ett regell�st system som skapar hunger och extrema inkomstskillnader d�r marknadsmekanismerna �r FN:s enda klimatstrategi. F�r att �terta v�r framtid kr�vs mer �n en m�ngd nationella �taganden, det kommer att kr�vas ett samarbete mellan nationer och organisationer, kyrkor och Mosk�er, occupy- och milj�r�relser, finansiering och teknik�verf�ring i ett samspel med kosmiska dimensioner.

F�ruts�ttningen f�r ett samh�lle, byggt p� delaktighet och �ppet f�r nya l�sningar, ett m�jligheternas globala samh�lle, �r att t�nka globalt d�r den rikedom som v�stl�nderna �nnu f�rfogar �ver utg�r en f�rpliktelse i ett internationellt perspektiv. Ett r�dl�st och perspektivl�st kvardr�jande i den globala kapitalismens meningsbefriade tomrum r�cker inte. Det kan l�ta naivt men det �r det inte, naivt �r d�remot att f�rlita sig p� att problem kan l�sas med samma tankem�nster som lett fram till dem. 

B�n
Herre vi kan inte skylla v�r r�dl�shet p� en f�rr�disk struktur hos v�rldens yta. Medan jag gr�ter biktar jag in�t, nerv�st f�ljer jag dina k�rleksfulla steg �ver den uttorkade jorden. Snart, om en liten tid ska jag genomlyst av din k�rlek v�ga f�r�ndringen och f�lja dig.  

Amen

Vecka 48, 2011

relief_c350Vecka 48, 2011

Se p� fikontr�det och alla andra tr�d. N�r de b�rjar knoppas, d� f�rst�r ni av er sj�lva att nu �r sommaren n�ra. P� samma s�tt vet ni n�r ni ser detta h�nda att Guds rike �r n�ra.� 
Luk. 21:25-36.

Reflektion

�… Den �ppna m�nniskan: f�glar flyger ut och in. N�r man uppt�cker att ett tr�d andas. N�r man uppt�cker att k�ld, hetta, doft �r spr�k.� Birgitta Trotzigs rader om spr�ket vidgar v�r f�rst�else av tilltal, Guds tilltal till den m�nniska som v�gar vara �ppen. Den �ppna m�nniskan, den s�rbara och utsatta kan h�ra Guds tilltal, r�sten som ingen annan �n den tilltalade h�r, fikontr�dets och tr�dets spr�k, historiens och klimatets spr�k. Birgitta Trotzigs mod att se d�d och f�rintelse som platsen d�r hoppets strimma inte har slocknat l�ter hennes texter p� ett hemlighetsfullt s�tt p�minna om mannen fr�n Galil�en, Kristus som de nederstas Gud, inkarnerad i allt m�nskligt lidande. I varje m�nniska som lider finns Kristus inkarnerad och genom honom kan alla lidande m�nniskor f� uppr�ttelse.

Det �r m�rkligt att n�r Jesus ska ber�tta om Guds rikes n�rhet s� tar han sin utg�ngspunkt i m�nniskornas r�dsla, deras �ngest och r�dl�shet vid havets och v�gornas d�n. Det kanske inte �r i bed�vningen av konsumtionskulturens toppnoteringar p� b�rs och derivathandel vi kan se livets innersta mening. Den �ppna m�nniskan som v�gar ta in den gr�nsl�sa or�ttvisan d�r m�nniskor m�ter varandra i tortyrkammaren eller i flyktingl�grets utsatta ensamhet,�r inte utom r�ckvidd f�r Guds tilltal. D�r v�r utsatthet �r blottlagd utan f�rmedling, d�r i m�tet med de utsatta och s�rbara �r Guds rike som n�rmast.

Om naturen talar genom fikontr�d, eller n�r man uppt�cker att ett tr�d andas efter regnet, s� talar den ocks� om naturens motst�nd mot den r�dande ordningen, mot historien och samh�llsmaskineriet som mal ner m�nniskornas hopp i krig och kriser och f�rvandlar de ungas morgondag till en naturkatastrof. N�r isarna i Arktis sm�lter samman och vattenniv�n dr�nker hela samh�llen och driver m�nniskor ut i en pappersl�s heml�shet, s� �r det ett spr�k som vi m�ste v�ga lyssna till, ett rop p� f�r�ndring. Sedd med dessa �gon �r v�rlden inne i en m�rk tid och �nd� inte hoppl�s. Den som v�gar se detta med de utsattas �gon ska se att m�rkret �r en hinna bakom vilken ett nytt livs avl�gsna m�jligheter reser sig som en arabisk v�r, oemotst�ndlig och bl�dande, en p�minnelse om att Guds rike �r n�ra.

B�n
Herre visa oss din k�rlek som en strimma av ljus i en m�rk tid, ett hopp om f�r�ndring i en v�rld som stelnat i konsumtionens iskyla. Hj�lp oss att inte frukta medk�nslans sm�rta i en tid d�r f�r�ndring kr�ver uppoffringar. N�r sommaren �r n�ra och ditt rikes hemlighet f�rsonar v�rldens splittring ska vi f�rst� v�rt livs djupaste mening.  

Amen

Vecka 47, 2011

relief_c350Vecka 47,2011

Jesus sade: �S� skall ni be: V�r fader, du som �r i himlen. L�t ditt namn bli helgat. L�t ditt rike komma. L�t din vilja ske, p� jorden s� som i himlen. Ge oss i dag v�rt br�d f�r dagen som kommer. Och f�rl�t oss v�ra skulder, liksom vi har f�rl�tit dem som st�r i skuld till oss. Och uts�tt oss inte f�r pr�vning, utan r�dda oss fr�n det onda. Ty om ni f�rl�ter m�nniskorna deras �vertr�delser skall er himmelske fader ocks� f�rl�ta er. Men om ni inte f�rl�ter m�nniskorna skall inte heller er fader f�rl�ta era �vertr�delser.� 
Matt 6: 9-15.

Reflektion

“F�rl�t” �r inget ofarligt ord s� som det anv�nds i den h�r b�nen. Det handlar om ett maktfr�ntr�de, att avs�ga sig makten �ver den som �r skyldig. Jesus provocerar med att ge oss en m�nsterb�n i vilken vi avs�ger oss makten �ver den som har en skuld till oss. Det �r en b�n, inte flera kortb�ner radade p� ett p�rlband. Vi ska d�rf�r l�sa om f�rl�telse i samma perspektiv som vi erk�nner att det finns en ordning som g�ller alla m�nniskor lika. Denna ordning betecknas som �Guds rike� och beskriver en riktning i den stora process som �r m�nniskans historia, en riktning som �r den skapande Gudens vilja.

N�r Gud l�ter sin f�rsonande vilja till f�rl�telse och uppr�ttelse gestaltas s� g�r han det genom en m�nniska som lider och d�r p� ett kors. N�r Gud f�rl�ter avs�ger han sig makten och d�r maktl�s p� ett kors. F�rl�t oss v�ra skulder, liksom vi har f�rl�tit dem som st�r i skuld till oss. Vi kan f�rl�ta dem som st�r i skuld till oss, avskriva oss makten �ver den skuldtyngde och dela hans livsvillkor i en r�ttvis uppr�ttelse av v�r gemensamma m�nskliga relation av likaber�ttigande.

Det �r av allt att d�ma n�got annat �n n�r Japanska f�retagsledare gr�tande ber sina aktie�gare om f�rl�telse f�r allt f�r stora f�rluster eller n�r maktfullkomliga stats�verhuvuden ber en n�rmast utrotningshotad urbefolkning om f�rl�telse. Det �r ocks� n�got annat �n underkastelse under moraliserande makthavare i v�ra privata liv eller imperialistiska krav p� skuldsatta l�nder d�r skattebetalarna, f�r att bli fria, binds upp i slavliknande avbetalningskontrakt f�r decennier fram�t. Jesu ord om ett rikef�renar oss med alla i ett globalt perspektiv d�r alla m�nniskor har samma v�rde och samma m�nskliga r�ttigheter. Guds f�rl�telse �r prim�rt ett tecken om ett kommande rike, ett tecken om befrielse som kastar ljus �ver hans vilja med v�ra liv.

B�nen V�r Fader �r en revolution�r b�n d�r vi avs�ger oss makten �ver den andre och avs�ger oss r�tten att uppr�tth�lla strukturer och skuldf�rbindelser som f�rslavar och f�rtrycker n�gon enda m�nniska. Jesus ser p� en s�dan ordning som synd mot den ordning han kallar Guds rike. Guds rike avser en �ppen process som avsl�jar sin n�rhet inom historiens r�ckvidd. Guds rike �r n�ra.

B�n
Herre avskriv oss v�ra skulder s� som vi avskriver skulderna hos dem som �r skyldiga oss. Hj�lp oss att s�ka ditt rike och din r�ttf�rdighet s� skall v�lf�rden kunna tilldelas oss alla. I tillit l�gger vi v�r sorg och v�r gl�dje i dina h�nder. 

Amen

Vecka 46, 2011

relief_c350Vecka 46,2011

�… Lita inte till v�ld, s�tt inte ert hopp till r�vat gods. Om �n er rikedom v�xer, f�rtr�sta inte p� den. Ett har Gud talat, tv� ting har jag h�rt: att Gud har makten, du Herre �r trofast Du l�nar var och en efter vad han har gjort.�  
Psaltaren 62:10-13

Reflektion

Psaltarpsalmens ord klingar obehagligt n�rg�nget. �Lita inte p� v�ld, s�tt inte ert hopp till r�vat gods.� Visst �r vi medvetna om att det inte bara handlar om ett sj�lvklart f�rd�mande av gatuh�rnsv�ldet eller kvinnomisshandeln i m�nga europeiska hem. Sverige litar ju ocks� till v�ldet som l�sning i Afghanistan d�r vi deltar i ett eskalerande krig. Efter �ver 200 �r av fred har Sverige p� nytt skickat krigf�rande trupp till ett annat land. Vi litade till v�ldet men v�ldet skapade inte heller denna g�ng r�ttvisa eller fred. Vi litar p� v�ldet ocks� som motor f�r ekonomisk tillv�xt. Sverige toppar listan �ver vapenexport per capita under 2010, f�re Israel och Ryssland, och som om det inte r�ckte anslog regeringen 80 miljoner kronor under innevarande �r p� s�rskilt exportst�d av vapen. Vi i Sverige litar verkligen p� v�ldet b�de som enskilda v�ldsverkare och nation.

Att psaltarpsalmens ord om v�ld �r till�mpbart p� denna f�rskr�ckande verklighet kan v�l m�nga h�lla med om men n�got r�vat gods ryms v�l inte i v�ra lador? Om n�gra som har mycket makt och m�nga vapen plockar f�r sig ur den fattiges matf�rr�d s� har det v�l i alla tider passerat utan protester, som en del i en samh�llsordning. Furstarna har beskattat den arbetande befolkningen �nda in mot sv�ltgr�nsen. �r inte det att likna vid r�vat gods? N�r ett v�rdf�retag kr�ver s� h�ga vinster p� insatt kapital att de gamla f�r ligga ensamma med bl�ta bl�jor och personalen gr�ter efter avslutat pass s� kanske vinsten kan liknas vid r�vat gods. N�r 70 000 jobb f�rsvann efter finanskrisen 2008 gjorde f�retagen med bantad personalstyrka rekordvinster och kraven fr�n aktie�garna i en av de mest vinstgivande storbankerna driver ytterligare 2000 personer ut i arbetsl�shet f�r att vinsten ska �ka till gigantiska m�tt. D� har vi inte talat om bonusar, l�genheter och lyxliv. Vi har inte heller snuddat vid de j�ttebelopp som l�nats ut med bristande s�kerhet f�r att �ka storbankernas vinster i Europa och som nu drabbar de fattigaste med minskade pensioner och f�rs�mrad v�lf�rd.

�Lita inte till v�ld, s�tt inte ert hopp till r�vat gods. Om �n er rikedom v�xer s�tt inte ert hopp till den.� Om vi inte ska s�tta v�rt hopp till ett v�pnat f�rsvar och en �kad tillv�xt vad ska vi d� lita till? I en annan av kyrko�rets texter inf�r den kommande s�ndagen s�ger Paulus �S�k d�rf�r med all iver att till er tro foga styrka, till styrkan kunskaper, till kunskapen sj�lvbeh�rskning, till sj�lvbeh�rskningen uth�llighet, till uth�lligheten gudsfruktan, till gudsfruktan broderlig omtanke och till omtanken k�rlek.� Om vi breddar broderligheten och anl�gger ett mer feministiskt perspektiv s� kan vi komma l�ngt med tillit, kunskaper och en k�rleksfull omtanke till�mpad i s�v�l den enskilda kampen som den politiska.

B�n
Herre vi lever i ett komplicerat samh�lle d�r resultaten av v�ra tankar och teorier, handlingar och politiska organisationer inte alltid blir synliga f�r oss. Hj�lp oss att lyssna uppm�rksamt till dem som blir lidande av v�r okunskap s� att vi med nya �gon kan se vad en omt�nksam k�rlek kan f�r�ndra f�r dem.  

Amen

Vecka 45, 2011

relief_c350Vecka 45,2011

�� Meningen �r ju inte att andra ska f� det b�ttre och ni f� det sv�rt. Nej, det �r en fr�ga om j�mvikt; nu skall ert �verfl�d avhj�lpa deras brist, f�r att en annan g�ng deras �verfl�d skall hj�lpa er brist. S� blir det j�mvikt, som det st�r skrivet: Han med mycket fick inte f�r mycket, han med litet fick inte f�r litet.�  
2:a Kor. 8:9-15.

Reflektion

Vi kan inte v�lja bort globaliseringen. Den �r redan ett faktum. De ekonomiska systemens feberv�gor g�r som en frossa genom v�rldens ekonomier. 

Klimatf�r�ndringarnas chockerande siffror, m�tta i jordens medeltemperatur efter industrialismens genombrott, stiger mot den orov�ckande 2 grader gr�nsens katastrofscenarier. 

Seattle, Washington, Quebec, Madrid, London. Melbourne, Genua, Edinburgh; de h�gljudda massdemonstrationernas st�der, d�r aktivisterna drivs av �vertygelsen att v�ra globala relationer i grunden �r prim�rt antagonistiska snarare �n �msesidigt f�rdelaktiga, blir allt fler. Tvivlet p� att v�r tids ekonomiska och politiska strukturer ska kunna skydda oss och v�ra barn mot fattigdom och sv�lt �kar. Massdemonstrationerna blir till revolution�ra massupplopp med krav p� f�rdjupad demokrati i Tunisien, Egypten, Libyen, Syrien, Bahrain och Jemen. I Europa v�xer protesterna mot or�ttvisa l�sningar av de allt t�tare ekonomiska krisernas dilemma. Utanf�r b�rserna i USA och Europa samlas de som drabbas i provisoriska t�ltl�ger och kr�ver f�r�ndring. 

Det �r inte bara demonstranterna som uppfattar oj�mlikheten i v�rlden som or�ttvis och oacceptabel, det finns oerh�rt m�nga fler m�nniskor som delar deras oro och besvikelse �ver att v�rldens ledare totalt har svikit sitt ansvar i f�rh�llande till den globala identitet som de globala protestr�relserna ger uttryck f�r. N�den och klyftorna i v�rlden �r ju inte ett resultat av globaliseringen, snarare ett resultat av hur vi har organiserat de sociala, politiska och ekonomiska utmaningar som globaliseringen st�llt oss inf�r.

�r allt hoppl�st eller �r protestv�gorna ett uttryck f�r en djupare global etik, ett skapelsens rop �ver ok�nda vatten p� ett sj�lvf�rverkligande av en global sammanfl�tning? Om det inte fanns en k�nsla av global solidaritet och inte heller n�gon oro �ver global or�ttvisa, varf�r skulle d� s� m�nga m�n och kvinnor i v�rlden oro sig �ver att m�nniskor i andra delar av v�rlden far illa? �Meningen �r ju inte att andra ska f� det b�ttre och ni f� det sv�rt. Nej, det �r en fr�ga om j�mvikt; nu skall ert �verfl�d avhj�lpa deras brist, f�r att en annan g�ng deras �verfl�d skall hj�lpa er brist. S� blir det j�mvikt, som det st�r skrivet: Han med mycket fick inte f�r mycket, han med litet fick inte f�r litet.� 

B�n
Herre hj�lp mig att hitta dina tecken, ledstenar och r�sen, dolda av min yta. Hj�lp mig att bejaka den globalisering som b�r samma djup som omsorgen i mig med fattigbarnen och de bostadsl�sa. Uppv�ck det djup i mig, dold av en brokig yta, som vill k�rlek. 

Amen

Vecka 44, 2011

relief_c350Vecka 44,2011

Sjung till Guds �ra, lova hans namn, hylla honom som rider p� molnen! Herren �r hans namn, jubla inf�r honom, de faderl�sas fader, �nkornas f�rsvarare, Gud i sin heliga boning. Gud ger de ensamma ett hem och de f�ngna frihet och lycka, men upprorsm�nnen f�r bo i �knen.  
Psalm 68: 5-7

Reflektion

Vem �r Gud? De faderl�sas fader, �nkornas f�rsvarare, den som ger de f�ngna frihet och de ensamma ett hem. S� s�g Gudsbilden ut hos psalmf�rfattaren till denna vackra gamla psalm.

Det finns sk�l att tro att denna psalm skrevs �tminstone 700 �r f�re v�r tider�knings b�rjan. Det �r l�nge sedan, om vi ser det ur v�r samtids allt kortare tidsperspektiv som m�ter i nyhetsfl�dets snabba aktualitetsperspektiv. � andra sidan kan det se ut som en f�rsvinnande kort period, m�tt i tidsfl�det av m�nniskosl�ktets historia med rituella l�mningar efter n�gon slags religi�st s�kande efter tillit som den kommer till uttryck i de 300 000 �riga grottm�lningarna i Lascauxgrottorna. L�ngt senare i tidens fl�de vid v�r tidr�knings b�rjan ska Guds bindning till lidandet p� korset visa en ofr�nkomlig del av Guds n�rvaro i v�rlden. D�r blir det tydligt att det inte �r fr�n en plats utanf�r historien som Gud handlar. Den som �lskar n�gon som lider och delar den lidandes sm�rta m�ste sj�lv lida. De faderl�sas fader, �nkornas f�rsvarare, den som ger de f�ngna frihet och de ensamma ett hem finns d�r hos dem. Ska vi s�ka Gud ska vi s�ka honom d�r han sj�lv s�ger att han �r.

Om det �r 300 000 �r, eller 700 �r f�re v�r tider�knings b�rjan eller kanske just d�r vi f�ster v�r nollpunkt, omkring Jesu liv och d�d, s� �r Gud samma erfarenhet av tillit till en f�r�ndring och solidaritet med den som �r utsatt och ensam. 2011, efter denna nollpunkt, ockuperas platsen utanf�r S:t Pauls katedral i London, och p� 2100 andra platser, av m�nniskor som ser hur v�rldens ekonomiska system �ka klyftorna i v�rlden och hur detta drabbar de fattigaste h�rdast. De ser hur v�rldens rikaste blir rikare och hur de finansiella marknaderna anv�nder sin frihet till att exploatera b�de m�nniskor och milj�. Deras beslutsamma protest st�ds av kristna, som inspirerade av hur Kristus drev ut exploaterande m�nglare och penningv�xlare fr�n tempelg�rden k�nner solidaritet med de utsatta och dem som protesterar. Kristendomen b�rjade som en protesterande gr�srotsr�relse och kan forts�tta som en ickev�ldskamp f�r r�ttvisa i tron p� Gud som de faderl�sas fader, �nkornas f�rsvarare, den som ger de f�ngna friheter och de ensamma ett hem. 

B�n
Herre ber�r oss med ropen fr�n Syriens gator och fruktan i de arbetsl�sas �gon, l�mna oss inte i fred. L�t oss inte tystna f�rr�n r�ttvisa r�der och l�r oss t�lmodigt skapa klarhet i vad som h�nder utan att plottra bort din sanning. 

Amen

Vecka 43, 2011

relief_c350Vecka 43,2011

�Hur kan ni t�nka s� i era hj�rtan? Vilket �r l�ttast att s�ga, till den lame: Dina synder �r f�rl�tna, eller att s�ga: Stig upp, ta din b�dd och g�?�  
Mark 2: 1-12

Reflektion

Jesus hade uppr�rt n�gra religi�sa f�retr�dare med att lyfta av skulden fr�n en f�rlamad m�nniskas axlar. Att sedan s�ga till den f�rlamade att ta sin b�dd och g� var ett s�tt att visa f�r dem som var kritiska mot hans skuldavskrivning att han hade makt att f�rl�ta. Jesus m�ste ha menat att det �r b�ttre att vara f�rlamad utan skuld �n att b�ra p� skuld och kunna g�. I �vrigt har inte skuld och f�rlamning med varandra att g�ra. F�rlamad kan man vara av f�dsel, eller bli senare i sitt liv, utan skuld. F�rlamning �r som mycket annat lidande i v�rlden inte orsakat av den som �r f�rlamad. Mycket lidande har m�nskliga handlingar som orsak men det �r inte kopplat till den som lider.

Att tillskriva m�nniskan skuld �r att tillskriva henne ansvar f�r sina handlingar inte f�r sitt lidande. Det �r skulden som g�r oss till m�nniskor. I en kaotisk v�rld d�r krisernas f�rl�ngning f�reb�dar en m�nsklig katastrof �r skulden en hoppfull erfarenhet. Om det �verhuvudtaget finns ett sammanhang av mening och en v�rldsordning som kan �verblickas i denna m�nskliga galenskap och f�rvirring som v�r tid �r indragen i s� �r m�nniskans ansvar ett uttryck f�r att en f�r�ndring �r m�jlig. 

Frans Kafka har i en outh�rdlig uppg�relse med avsaknaden av ett meningsfullt sammanhang, i boken Processen, visat en labyrintisk v�rld utan utg�ng. Josef K lever ett f�rvirrat och m�ll�st liv. Han flyr en obest�md skuld som han s�ker undkomma genom en levnadsbeskrivning d�r varje viktig h�ndelse skall f�rses med f�rklaringar varf�r han handlade som han gjorde den g�ngen och inte annorlunda. Den absurda f�rvirring han lever i �r tecken p� en hemlig ordning. Denna hemliga ordning visar sig inte n�gonstans, inte ens antydningsvis. En sakkunnig flicka s�ger till Josef K., som ans�g sig oskyldig; �Man kan inte v�rja sig mot den h�r domstolen, man m�ste avl�gga bek�nnelse. Bek�nn n�sta g�ng ni f�r ett tillf�lle.� Men utan ett meningsfullt sammanhang finns inte heller n�got att bek�nna.

Att bek�nna �r att erk�nna sitt ansvar, att bli m�nniska. Att ta emot en skuldavskrivning �r att befrias till handling. Dina synder �r f�rl�tna ta din s�ng och g�, lyft dina insikter om m�nskligt ansvar och medverka till en f�r�ndring av v�rldens ekonomiska, politiska och medm�nskliga strukturer och relationer. Guds rike �r n�ra som en m�jlighet, som en v�ndpunkt vars karakt�r liknar en p�nyttf�delse d�r du kan finna ett sammanhang och en v�rldsordning som ger alla samma v�rde. 

B�n
F�rl�t oss v�ra skulder , liksom vi har f�rl�tit dem som st�r i skuld till oss. 

Amen

Vecka 42, 2011

relief_c350Vecka 42,2011

Jesus sade: �Himmelriket �r som en skatt som ligger g�md i en �ker. En man hittar den och g�mmer den igen, och i sin gl�dje g�r han och s�ljer allt han �ger och k�per �kern� �
Matt. 13:44-46

Reflektion
En skatt som ligger g�md i en �ker. N�r spaden sk�r genom leran och blottl�gger ett myller av liv, rottr�dar och daggmaskar, blottl�gger spaden platsen f�r himmelrikets hemlighet. Vi talar ofta om himmelriket och Guds handlingar som om de var en parallell v�rld till v�r materiella v�rld, en andlig och f�rfinad v�rld som inte har besudlats med jordens leriga tyngd. Men det �r ur jorden som livet spirar och det �r d�r de d�da kropparna f�rvandlas till mull och nytt liv. Himmelriket �r som en skatt som ligger g�md i en �ker.

Jesus refererade till Himmelriket eller Guds rike, nerb�ddat i jorden och existerande mitt i den v�rld d�r vi lever v�ra liv. Med andra ord erbjuder oss inte Jesus en f�rklaringsmodell f�r att vi ska f�rst� vad fr�lsning �r och hur vi ska bli fr�lsta. Ist�llet erbjuder han oss att delta i en process genom vilken vi kan uppleva den yttersta meningen med v�rt liv som k�rlek och ur den kan ett kompromissl�st hopp v�xa inom oss.Himmelriket �r n�ra.

Det �r ur detta perspektiv vi kan betrakta v�rlden och v�ra kriser. I centrum st�r d� inte de sjuka banksystemens �verlevnad utan de fattiga och lidande. De fattigas vardag f�r�ndras inte av r�ddningspaketen fr�n v�rldens m�ktiga men deras fattigdom permanentas. N�r den mediala makten m�lar krisernas avveckling med stora penseldrag lider de fattiga under skuldb�rdan av krisernas l�sning och klimatf�r�ndringarna forts�tter urholka de arktiska isarnas kontroll av havsniv�erna.

Himmelrikets p�rla �r g�md i en �ker och n�gon parallellv�rld erbjuds oss inte. Det finns ingen v�g f�rbi lidande och kors, men korset �r inte Jesus sista ord. Gud reste honom ur graven, men inte heller gravens �ppning �r sista ordet, �nnu �r inte Gud �allt i alla�. Guds stora h�ndelse forts�tter och vi �r inbjudna att delta med tro p� k�rlekens m�jlighet att finna lindring i lidandet och tillsammans med de utsatta gestalta ett hopp mot hoppl�sheten och en samh�llsordning d�r utanf�rskap omsluts av en k�rlek mot fr�mlingskap. 

B�n
Herre din k�rlek �r o�ndlig som havet, den skiljer oss inte fr�n v�rlden men �r v�gen som binder oss samman. L�t din k�rlek inte klyva v�ra sinnens horisont men �ppna oss mot en hoppets v�g. 

Amen

Vecka 41, 2011

relief_c350Vecka 41,2011

Jesus sade: Det var en rik man som klädde sig i purpur och fint linne och levde i fest och glans var dag. Men en tiggare som hette Lasaros låg vid hans port full av sår och önskade att han fick äta sig mätt på resterna från den rike mannens bord. Hundarna kom till och med och slickade hans sår.  
Luk 16:19-31

Reflektion
Ingen kan tvivla p� den vrede som uppfyller Jesus n�r han ber�ttar om den rike mannen och Lasaros. Meningen �r naturligtvis inte att varna f�r ett d�dsrike d�r de rika pl�gas och de fattiga njuter tr�st och uppr�ttelse. Jesus visste lika lite som vi om n�got av h�ndelserna efter d�den. Hans vrede riktar sig mot de or�ttvisor som i dag l�ter fattiga sv�lta ihj�l, med sina utarmade barn i armarna, i brist p� mat och vatten medan hundarna slickar deras s�r.

I den globala ordning som vi skapat �kar klyftorna mellan de mycket fattiga och de mycket rika. De allra rikaste av rika bildar en superklass med en v�xande makt, en makt som h�ller p� att f�rpassa politiker och demokratins f�retr�dare i en underordnad st�llning med begr�nsade m�jligheter att besluta �ver nationens tillg�ngar. Or�kneliga tr�dar knyter samman de rike m�nnen; aff�rsf�rbindelser, placeringar, medlemskap i styrelser, samma universitet, exklusiva bostadsomr�den, terminaler f�r privata flygplan, sammantr�den, restauranger, hotell och som ett n�tverk binder en avreglerad finansmarknad samman denna h�rskande elit i en f�r den fattige Lasaros o�tkomlig v�rld.

N�r de rika st�lls inf�r de or�ttvisa globala obalanserna och de or�ttvisor dessa obalanser skapar, mumlar de fram en destillerad version av 1980 talets ekonomiska recept: �L�t marknaderna ta hand om saken. Visa t�lamod.� De bek�nner sig till id�n om dropparna som sipprar ner ett kvartssekel efter det att uttrycket myntades. Detta trots att den teorin varken st�ds av den ekonomiska forskningen eller n�gra empiriska bevis. Inte ens smulorna fr�n den rike mannens bord hittar ner till Lasaros. Medan ekonomerna m�ter oj�mlikheten och ger den ett m�tbart namn som de kallar Ginikoefficient sv�lter m�nniskor ihj�l och v�stv�rldens ekonomiska skuldkris bryter s�nder civilisationens institutioner. F�r att ytterligare insk�rpa den r�dande ekonomiska ordningens brister rusar klimatf�r�ndringarna som en effekt av denna ordning in i en katastrofal sj�lvgenererande destruktion.

N�gon �ngel fr�n en annan v�rld kommer inte att anl�nda f�r att r�tta till den krackelerande ordning som vi skapat. Vi har Moses och profeterna och kan lyssna till dem. Guds vilja s� som den gestaltas i Jesus ber�ttelse �r att vi skapar ett samh�lle d�r den fattige st�r i centrum och d�r de som nu utarmas och sv�lter ska ha sin uppr�ttelse. Det �r br�ttom att v�nda p� den ordning som nu hotar en globaliserad v�rld med kaos och v�ld.

B�n
Herre hj�lp oss att anv�nda v�r vrede i ett konstruktivt f�r�ndringsarbete, hj�lp oss att v�nda krisen till en nyordning som �teruppr�ttar de som nu �r fattiga och f�rtryckta. 

Amen

1 25 26 27