Vecka 40, 2013

relief_c350Vecka 40, 2013

… �Vi vet att Gud har talat till Mose, men varifr�n den h�r mannen kommer, det vet vi inte�. … Och Jesus sade: �Till en dom har jag kommit hit till v�rlden, f�r att de som inte ser skall se och de som ser skall bli blinda.� 
Joh: 9: 1-7, 24-39 

Veckans reflex

Konflikten �r total mellan en fundamentalistisk tro som bygger p� ord ur traditionen och en reflekterande tro som tolkar verkligheten med hj�lp av orden. �Vi vet att Gud har talat till Mose…�Hur kunde de veta det? Ingen kan h�ra Gud tala till n�gon annan, det kan bara den tilltalade. F�r Faris�erna var f�rsanth�llande av vissa ord fundamentalt f�r vem de ska tro p�. 

F�r Jesus d�remot var orden en hj�lp att se verkligheten, att uppt�cka livets helighet och att hj�lpa dem som inte ser att se. Uppenbarelsen �r inte en begr�nsad verklighet i det f�rg�ngna utan ett skeende med kosmologiska tidsm�tt. V�r kristna tro formas i ett p�g�ende samspel mellan bek�nnelse och ber�ttelse, mellan ord och verklighet. Att s�ka efter en ursprunglig kristendom, som �r sannare �n all annan kristen tro, �r ett villosp�r. Sanningen ligger framf�r oss. Ord och erfarenhet samspelar p� ett kaotiskt s�tt, ur kaos f�ds en ordning. Meningen med den virvel av h�ndelser vi �r indragna i visar sig i det man redan sett men inte f�rst�tt. Jesus vill hj�lpa de som inte ser att se. De som l�ser sin tro i orubbliga anspr�k p� att veta blir blinda f�r det som sker.

En som skildrat det heligas n�rvaro i vardagen b�ttre �n n�gon annan �r Torgny Lindgren. Han v�ver in det os�gbara i ett leende som �r sv�rt att motst�. Eller vad ska man s�ga om den gamla f�rfattarinnan som dras in i f�rsamlingshemmet av en tuggummituggande flicka fr�n Kyrkans ungdom. F�rfattarinnan ska h�lla en f�rel�sning eller snarare ett enkelt konstl�st meddelande eller tillk�nnagivande. Hon har sysslat med helgon och helighet i hela sitt liv. Men en vinter f�r l�nge sedan hade hon, p� grund av omst�ndigheter som l�g utanf�r hennes kontroll, kommit att v�rda tv� d�ende br�der. De var gamla och bundna vid varandra med starka band av hat, bitterhet och k�rlek. Ingen av dem kunde f�rm� sig eller unna sig att d� f�re den andre. Till sist hade hon k�nt sig n�dsakad att med n�gra enkla ord hj�lpa dem �ver den sista tr�skeln och s� att s�ga befria dem fr�n �verlevnadens tv�ng.

D�r hos dessa m�n hade hon insett det meningsl�sa, ja f�rd�rvliga i att f�rs�ka skilja helgonet fr�n den vanliga m�nniskan. Det hela hade inte varit m�rkv�rdigt, nej det var snarare trivialt eller vardagligt oandligt. De senaste decennierna hade hon endast i tillbakadragenhet och tystnad begrundat detta: �Sj�lva existensen uppfattad som sakrament�. N�r hon sagt detta v�nde hon sig till flickan fr�n kyrkans ungdom, nu �r det sagt, nu har jag ingenting att till�gga, detta var min sista f�rel�sning. F�r Lindgren kanske detta var vad han velat s�ga med alla sina b�cker. M�nniskan �r helig, inte bara n�r hon �r som vackrast, utan ocks� n�r hon �r som mest s�rbar och fysiskt anskr�mlig. Det vardagliga och ibland n�stan anst�tliga visas upp som helighetens essens. Det �r just det d�r som �r en del av evangeliets k�rna. Vi kan se sp�ren av Guds n�rvaro och h�ra honom tala i det vardagliga, i det udda och avvikande, i varje annan d�rf�r att hon �r en m�nniska. 

B�n

Herre hj�lp oss i en tid n�r misst�nksamheten mot varandra g�r v�rlden otrygg och f�rl�t oss att vi diskriminerar och registrerar varandra ist�llet f�r att se din n�rvaro i varje m�nniska.  
Amen

Vecka 39, 2013

relief_c350Vecka 39, 2013

….�…Du omger mig p� alla sidor, jag �r helt i din hand. Den kunskapen �r f�r djup f�r mig, den �verg�r mitt f�rst�nd…� �Om jag s�ger: M�rkret m� t�cka mig, ljuset omkring mig bli natt, s� �r inte m�rkret m�rkt f�r dig, natten �r ljus som dagen, sj�lva m�rkret �r ljus…� 
Ps 139: 1-18 

Veckans reflex

N�r sommarens sista dagar har passerat och den svala morgonkylan omsluter oss kan melankolin fylla sj�lens skrymslen och st�nga ute omv�rlden precis som hos den s�rjande. Kanske �r det f�rlusten av sommarens obekymrade kv�llsbris eller f�rlusten av morgonljusets romantiska locktoner som g�r oss kr�nkta och besvikna. Kanske inte alla av oss ens m�rker det d�r melankoliska h�stljuset? Men bara vetskapen om att inte vara ensam lindrar sm�rtan n�r sv�rmodets flackande m�rker �r enda fasta punkten.

Det �r inte bara h�stm�rkret som kan f�rvirra lusten till liv och skapande mod. Inifr�n gnager ibland tvivlet och sl�cker livsgl�djen. Oron undrar vart min v�g g�r och om den har n�got m�l. Sorgen sjunger och hj�rtat sl�r. Men l�ngt bort fr�n fundamentalism och sj�lvs�kerhet och l�ngt bort fr�n alla svar p� livets fr�gor m�ter oss m�nga av bibelns texter. Som utan krav en liten f�gel i �demarken sjunger ur sin natur s� m�ter oss dessa texter som sjunger k�rlekens l�tta visa. Den visan �verg�r mitt f�rst�nd, den �r f�r djup f�r mig.

Om ditt hj�rta f�rd�mer dig s� �r Gud st�rre �n ditt hj�rta och omsluter dig p� alla sidor. Han h�ller dig i sin hand. N�r vi v�gar oss utanf�r de r�dslans galler vi sj�lva skapat finner vi en gemensamhetens �lv, full av k�rlekens l�ften. N�r vi v�gar oss ut i m�rkret s� �r inte m�rkret m�rkt f�r dig, natten �r ljus som dagen, sj�lva m�rkret �r ljus. Du kan tacka din Gud f�r att han l�ter dig g� d�r inga fotsp�r g�r och att han lugnt och stilla v�cker hoppet om n�got gott som sker.

H�stens sista rosor blommar �nnu med sin skira doft och jag m�ter varje dag med tunna nerver, som hos ett genomlyst blad. �ven om frostens kyla snart sl�cker den gl�d som lyser d�r, s� m�ter jag f�rundrad varje ny dag som livet ger. Den ger mig samma gl�dje som skaparen sk�nker den sena h�stens sista rosenblad. Och meningen med denna sommars prakt vet bara den som l�tit den ske och som omger oss p� alla sidor och har oss i sin hand.

B�n

Tack Herre f�r denna sommars prakt och gl�dje. Tack f�r detta livets behag och m�da som du l�tit genomlysas av din k�rleks ljus.  
Amen

Vecka 38, 2013

relief_c350Vecka 38, 2013

….�Akta er f�r allt habeg�r. En m�nniskas liv beror inte av �verfl�d p� �godelar…� 
Luk 12:13-21 

Veckans reflex

I omkl�dningsrummet p� den restaurang jag jobbade i hade n�gon satt upp en lapp p� d�rren till sin kamrats omkl�dningssk�p �Den som har mest n�r han d�r vinner�. Det var en l�tt omskrivning av Jesus ord i liknelsen: �Din d�re, i natt skall ditt liv tas ifr�n dig, och allt du har lagt p� h�g, vem skall f� det?�

Liknelsen riktar sig till den som �r rik och just har f�tt en mycket god sk�rd som han vill beh�lla f�r sig sj�lv f�r att leva ett gott liv. I Jesus samh�lle var ofta rikedom f�rbundet med goda sk�rdar. I v�rt samh�lle �r det oftare kopplat till en god l�n eller en kapitalvinst. Den som har f�tt en god l�n eller r�kat kamma hem en stor aktievinst vill helst beh�lla rikedomen f�r sig sj�lv och inte dela med sig. Vi beh�ver inte bygga n�gra lador f�r att f� beh�lla merparten sj�lva, men vi kan ordna samh�llet s� att s� lite som m�jligt g�r bort i omf�rdelande skatter. Skatt som minskar det jag kan spara i min egen lada och som ist�llet g�r till gemensamma �ndam�l.

Reglerna f�r sjukf�rs�kringen �ndrades 2008 f�r att pengarna beh�vdes till ett jobbskatteavdrag. M�nga som var sjuka utf�rs�krades och fick klara sig utan hj�lp. Det blev en tillf�llig besparing men trots att 65 000 personer nu har utf�rs�krats �r sjuktalen tillbaka i samma niv�er som n�r regeringen sk�rpte reglerna. N�gra veckor innan skolstart i �r s�nkte n�gra kommuner st�den till barn med s�rskilda behov. Barn som b�rjat klara sin skolg�ng och skolor som inriktat sig p� att hj�lpa dem kastas ut i kaos. Det som var ett uttryck f�r samh�llets respekt f�r m�nniskov�rdet drogs in f�r att frig�ra pengar till subventioner �t dem som har r�d att k�pa l�xhj�lp till sina barn. Vi har ett samh�lle som tar fr�n utsatta och ger till v�lbest�llda.

De som �r sjuka, arbetsl�sa, ensamst�ende f�r�ldrar, f�rtidspension�rer och handikappade barn med s�rskilda behov har f�tt det s�mre. En kvarts miljon barn lever under fattiga f�rh�llanden i Sverige i dag. K�erna till soppk�ken har blivit l�ngre och tiggarna p� gatorna har blivit fler. V�ldsamma upplopp i f�rorten har skakat om tryggheten i v�r ombonade v�rld.

Vi beh�ver inte bygga n�gra lador f�r att f� beh�lla merparten av det vi tj�nar sj�lva. Det r�cker med att vi skapat ett samh�llsklimat d�r det �r viktigare att �ga m�nga saker sj�lv �n att tillsammans bygga ett samh�lle med omsorg om varandra. �Den som har mest n�r han d�r vinner.� 

Mot detta ideal satte Jesus ett annat ideal som var kritiskt mot den som samlar skatter �t sig sj�lv. Han kallade det f�r att vara rik inf�r Gud. S�k ist�llet Hans rike s� skall ni f� allt det andra ocks�. S�lj vad du �ger och ge �t de fattiga ty d�r er skatt �r d�r kommer ocks� ert hj�rta att vara.

B�n

Herre du som kallade dem som samlade i ladorna f�r d�rar ge oss modet att samla v�ra skatter d�r ingen mal f�rst�r och vi blir rika inf�r dig.  
Amen

Vecka 37, 2013

relief_c350Vecka 37, 2013

…N�r Herren s�g henne fylldes han av medlidande med henne och sade: �Gr�t inte�. Sedan gick han fram och r�rde vid b�ren. B�rarna stannade, och han sade: �Unge man, jag s�ger dig: Stig upp!� D� satte sig den d�de upp och b�rjade tala… Matt 11: 28-30.

Veckans reflex

Den h�r ber�ttelsen �r om�jlig. Allt f�rnuft s�ger oss att den som �r d�d f�rblir d�d. Men vad �r det f�r ett f�rnuft som s�ger att det som sker i texten �r om�jligt? Har inte v�rt f�rnuft begr�nsad r�ckvidd n�r det g�ller att avg�ra vad som �r m�jligt? Har inte v�rt f�rnuft i v�r tid f�r�ndrat sitt inneh�ll s� att det som tidigare har ansetts om�jligt inte l�ngre beh�ver vara det? Det �r inte l�ngre filosoferna och teologerna som ifr�gas�tter v�r sj�lvklara v�rldsbild utan fysikerna och kosmologerna som f�r oss att f�rst� hur begr�nsad kunskapen �r som ligger till grund f�r v�rt f�rnuft.

Nu betyder inte det att den h�r ber�ttelsen beh�ver vara bokstavligt sann. Den kan ha hittats p� och gestaltats som en h�rs�gen vilken skiljer sig avsev�rt fr�n vad som h�nde d�r i Nain. Du beh�ver inte vara mindre �lskad av Gud f�r att du har sv�rt att f�rst� eller tro p� denna ber�ttelse. Men vad jag vill p�minna om �r att v�rt f�rnuft inte ensamt kan avg�ra om den h�r ber�ttelsen faktiskt har h�nt eller inte. Grundl�ggande f�r religi�s erfarenhet �r att inte f�rnuftet kan s�tta upp gr�nser f�r Guds existens och v�sen, eller f�r vad som �r m�jligt i en religi�s kontext.

F�r att riktigt se v�rlden i all sin komplexitet beh�ver vi sl�ppa alla de kloka erfarenheter som byggt upp v�r v�rldsbild och g�ra som filosofen Wittgenstein s�ger �kasta bort stegen, sedan han kl�ttrat upp p� den�. Vi beh�ver f�rnuftets stegpinnar f�r att n� gr�nsen av det som ligger bortom v�rt f�rnufts r�ckvidd. Men vi har d�rmed inte n�tt gr�nsen f�r det som �r verkligt.

Erfarenhet av Gud g�r utanf�r v�ra konstruktioner men beh�ver f�r den skull inte vara utanf�r den materiella verklighet d�r vi lever v�ra liv. Men m�nniskan f�rfogar inte �ver denna erfarenhet som hon skulle f�rfoga �ver en egendom. M�nniskans f�rh�llande till denna erfarenhet kan aldrig bli till ett system eller en l�ra som f�ngar eller beskriver Gud. Ytterst finns inget annat kvar av m�tet �n den f�r�ndring som skett i m�nniskan sj�lv. Ett m�te utan annan grund �n n�den.

D�rf�r �r ber�ttelsens hemlighet inte att den bryter mot vad v�rt f�rnuft kan h�lla f�r sant utan vad ber�ttelsen s�ger om Gud. I det perspektivet �r de f�rsta orden, om att Herren fylldes av medlidande, lika omtumlande som de sista om den d�de som b�rjar tala. Du �r inte ensam utkastad i v�rlden utan d�r i djupet av din v�rld finns en Gud som k�nner medlidande. Det mots�ger allt vad v�rt f�rnuft kan formulera. I en v�rld fylld av hat och mots�ttningar, d�r krigets logik st�ndigt �vermannar fredens och d�r hoppet krymper i f�rh�llande till den annalkande klimatkatastrofen s�ger ber�ttelsen att det finns en gud som fylls av medlidande.

B�n
Vi ber dig, medlidandets Herre, att f�rbarma dig �ver v�r brist p� tillit och ge oss av n�d modet att mot allt f�rnuft hoppas p� en framtid i fred och frihet. 
Amen

Vecka 36, 2013

relief_c350Vecka 36, 2013

�Kom till mig, alla ni som �r tyngda av b�rdor; jag skall sk�nka er vila. Ta p� er mitt ok och l�r av mig, som har ett milt och �dmjukt hj�rta, s� skall ni finna vila f�r er sj�l. Mitt ok �r skonsamt och min b�rda �r l�tt.�  Matt 11: 28-30.

Veckans reflex

I den judiska tradition som Jesus levde var ordet �ok� ett uttryck f�r tro, v�rldsbild, det som hj�lper oss att leva och se hur v�rlden h�nger samman. Det �r utifr�n v�r bild av hur v�rlden �r som vi formar v�ra liv. S� l�nge vi tycker att den verkar trov�rdig �r det ingen som ifr�gas�tter det s�tt p� vilket vi lever. Jesus talade om sitt ok, sin v�rldsbild, som ett b�ttre alternativ f�r dem som var tyngda av b�rdor. Han hade just talat med l�rjungarna om att inte skaffa sig guld eller silver eller koppar att ha i b�ltet. Hans v�rldsbild byggde p� n�got annat �n rikedom, en tillit till n�got som han talade om som Guds rike. Han tyckte inte att den v�rldsbild som var hans samtida v�rldsbild var trov�rdig. Han ifr�gasatte den r�dande v�rldsbilden och erbj�d en annan. Ta p� er mitt ok och l�r av mig.

Vi lever i en samtid som delvis har slutat fungera. Vi hade byggt v�r tillit p� pengar. Pengar �r det medium som g�r v�r v�rld begriplig. Pengar har inget eget v�rde men vi litar p� att det g�r att l�sa in dem mot bost�der, bilar och nyttigheter. Fiktionen om pengars v�rde fungerar s� l�nge vi tror p� den. N�r vi slutar tro p� den blir pengarna bara v�rdel�s makulatur, meningsl�sa siffror. Detta har h�nt nu och d�, som i mellankrigstidens Tyskland eller i v�r tids finanskris n�r investeringsbanken Lehman Brothers gick omkull och i sitt fall drog med sig hela den globala konjunkturen.

Den rika v�rldens fiktion br�t samman i finanskrisen 2008. Det var en v�rldsbild d�r globaliseringen hade skapat ett nytt �verfl�d och det blev m�jligt att leva p� v�rdestegringen av hus och bost�der. Man kunde l�na till lyxbilar och l�ngresor s� l�nge fiktionen med l�nade pengar fungerade. Men lika f�rf�risk som fiktionen �r n�r den fungerar, lika grym �r den n�r den bryter ihop. I finanskraschens sp�r f�rlorade m�nniskor b�de jobb och hem. V�lf�rden krackelerade och de flesta av oss f�rvandlades fr�n sparare till skuldsatta. Den som vill ha en studentlya f�r l�na en eller ett par miljoner, pengar som m�ste l�nas och sedan best�mmer �ver hur livet ska levas. 

Den v�rld vi skapat ger oss ett tungt ok att b�ra. M�nniskorna blir allt mindre v�rda och konflikterna omkring de penningskapande energik�llorna blir allt mer laddade med hot och vapenskrammel. V�lf�rdssamh�llet bryts l�ngsamt ned och pengarna r�cker inte l�ngre till omsorg. Pengarna har f�rt oss in i en v�rld d�r vi blivit varandras fiender. 

D�rf�r m�ste vi s�ka ett annat s�tt att utforma v�rt f�rh�llande till varandra, och finna andra s�tt att se hur v�rlden h�nger samman. En v�rldsbild som inte domineras av pengarnas makt. 

Det finns andra s�tt att utforma ett samh�lle, d�r musiken, konsten och k�rleken v�rderas h�gre �n fiktionen om pengarnas och lyxkonsumtionens tunga ok. Ett rike d�r den andre �r viktigare �n makten och d�r krigsf�rberedelser i form av krigsindustri och vapenlager ers�tts av fredsskapande verksamhet. Ett ok och en v�rldsbild som sk�nker vila, ett s�tt att leva tillsammans som �r skonsamt. Ta p� er mitt ok och l�r av mig. 

B�n
Herre vi har l�tit fiktionen om pengar g�ra v�rlden livsfarlig, hj�lp oss att f�r�ndra v�r v�rldsbild s� att vi finner frihetens och k�rlekens milda ok. 
Amen

Vecka 35, 2013

relief_c350Vecka 35, 2013
…Lev i samma kärlek, eniga i tanke och sinnelag, fria från självhävdelse och fåfänga. Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva. Tänk inte bara på ert eget bästa utan också på andras…  Fil 2:1-5.

Veckans reflex

Det k�nns verkligen lite pass� att vara �dmjuk och s�tta andra h�gre �n sig sj�lv. Paulus uppmaning till kristna i Filippi fungerar nog inte i v�rt samh�lle. Sedan �rhundraden har den egocentriska m�nniskan dominerat v�stv�rlden. De senaste decennierna har sj�lvf�rverkligande varit viktigare �n sociala relationer. Men �r f�rest�llningen om den avgr�nsade m�nniskan som �r innesluten i sig sj�lv lycklig eller ens m�jlig? Kan en m�nniska leva i sin egen v�rld, oberoende av andra och fri att skapa sitt eget liv?

Paulus visar oss en annan m�nniska som existerar inom relationer och inte inom individer. �Eniga i tanke och sinnelag�. I verkligheten lever och verkar vi alltid i relationer. Allt vi f�retar oss f�r sin mening i ett socialt sammanhang. Vi t�nker rationellt och utvecklar en god intuition i en gemensam v�rld med andra. Vi lever v�rt liv i en socialt konstruerad omv�rld och v�r identitet formas i dessa relationer.

I en intervju i God Morgon Sverige fick matematikl�raren Stavros Louca fr�gan hur han lyckades f�nga sina elevers intresse. Han svarade att vad det f�rst och fr�mst handlar om �r �att vinna barnens f�rtroende, vinna deras respekt och k�rlek, som jag brukar s�ga, �ven om det l�ter v�ldigt starkt det h�r med k�rlek i det svenska samh�llet…�.

Att leva i k�rlek �r ingen privat sak, n�got som handlar om mig, och vad jag k�nner. K�rlek �r alltid i relation till den andre. Att leva i k�rlek �r att st� inf�r uppgiften att b�ra upp och f�rverkliga den betydelse som jag ser i mitt liv med andra m�nniskor. Det �r f�rbundet med de olika betydelser vi som individer kan ha f�r varandra. Det �r i en k�rleksrelation jag kan uppt�cka vem jag �r och ge den andre m�jligheten att spela en roll i mitt liv. Att leva i k�rlek �r att ge den andre m�jligheten att uppt�cka sitt v�rde och att l�ta min roll i den andres liv fyllas av min k�rlek.

I nattvarden bryter vi ett br�d och l�ser texten: �S� �r vi, fast�n m�nga, en enda kropp, ty alla f�r vi del av ett och samma br�d�. S� �r vi inte l�ngre ensamma d�r vi under ett hektiskt liv ska f�rverkliga oss i en individualistisk karri�r. Vi �r en del av ett sammanhang som tillsammans gestaltar Guds k�rlek i v�rlden som en relation till varandra.

B�n
Herre v�rt behov av k�rlek �r lika starkt som kroppens behov av syre. F�r oss in i relationer som m�ttar v�r hunger och l�t ditt br�d f�rena oss till en kropp fylld av utgivande k�rlek.
Amen

Vecka 34, 2013

relief_c350Vecka 34, 2013

� … Ge �t den som ber dig, och v�nd inte ryggen �t dem som vill l�na av dig…” Matt 5:38-48.

Veckans reflex

Jesus luckrar upp v�ra f�rest�llningar om vad som �r rimligt i en m�nsklig gemenskap. Visst m�ste vi kunna s�ga nej till dem som vill l�na av oss? �r det bara en retorisk tillspetsning som Jesus �gnar sig �t f�r att f� oss att lyssna; ett dilemma som ska f�rdjupa v�r syn p� vad som �r rimligt?

Jesus angriper de sj�lvklara utg�ngspunkter utifr�n vilka vi orienterar oss. �gander�tten �r en s�dan sj�lvklarhet p� vilket hela v�rt kapitalistiska samh�lle vilar. Det jag �ger �r MITT, det ska ingen ta ifr�n mig. Andras behov f�r tillgodoses utan att min �gander�tt f�r s�ttas ifr�ga. F�r m�nga har ocks� beskattningen kommit att betraktas som en s�dan kr�nkning av min integritet och �gander�tt. F�r att inte tala om de d�r tiggarna p� gatorna som kr�nker min sinnesfrid, borde de inte f�rbjudas?

Hur l�ngt kan man driva f�rest�llningen om individuell �gander�tt. I den gemenskap av sj�lvklarheter och generella sanningar som vi bygger upp med hj�lp av det allm�nna f�rnuftets v�lkn�ppta kostym �r det enkelt att vara �god�. Vi �r goda med hj�lp av det vi kallar v�rt eget, det som vi har �gander�tt till. Men i den d�rskap Jesus lever �r allt givet av Gud och vi f�rvaltar en natur som l�mnar ifr�n sig av sitt rika �verfl�d. God �r Gud allena och du �r f�rvaltare eller mottagare av detta goda. Ge �t dem som ber dig och v�nd inte ryggen �t dem som vill l�na.

Men s� kan man v�l inte t�nka? V�r verklighet �r ju �nd� uppbyggd av sammanl�nkade id�er som kan verifieras och korrigeras genom erfarenhet och observation. Jag tror p� att solen ska g� upp i morgon och alla levande varelser m�ste d�. Men vem �r jag som ser allt detta. Mitt s�tt att uppfatta mig sj�lv och v�rlden �verskrider inte det allt det jag tycker mig �veta�? �r inte just min os�kerhet om vem jag �r och mitt v�rde, formad p� samma kaotiska s�tt som min v�rldsuppfattning? �r det inte bara det s�tt vi binder samman alla intryck p� som vi kallar f�rnuftiga och sj�lvklara, men som �r lika os�kra som v�r sj�lvk�nsla?

Ibland kallar vi tankar och handlingar f�r d�rskap. Det d�r som g�r lite utanf�r v�r kontrollerade erfarenhet. De d�raktiga kopplingar som fantasin g�r n�r den alstrar id�n om ett �jag� eller id�n om en enhetlig v�rld, f�r att inte tala om en Gud som skapat allting. Med andra ord allt detta som ger oss livets mening. 

Jesus luckrar upp det d�r f�rnuftiga och sj�lvklara. Han ger oss en annan bild av det som �r jag och det som �r en sj�lvklar verklighet. V�ra konstruktioner m�ste tolkas om i ljuset av det som �r oss givet. Det som �r oss givet �r naturen som vi ocks� �r en del av. Det �r ur detta givna vi h�mtar kunskap och n�ring. Omslutna av g�vans k�rlek blir ocks� v�ra f�rnumstigheter om �gander�tt och v�rt f�rh�llande till varandra utsatta f�r d�rskapens omtolkning.

B�n
Herre vi �r bara i b�rjan av att f�rst� v�rt livs rikedom, f�r oss du djupare in i k�rlekens mysterium  
Amen

Vecka 26, 2013

relief_c350Vecka 26, 2013

�Han har kallat er fr�n m�rkret till sitt underbara ljus. Ni som f�rut inte var ett folk �r nu Guds folk�� 1:a Petrus brev � 2: 4-10

Veckans reflex

�Ni som f�rut inte var ett folk…� Vad �r ett folk och vilka h�r till folket? Nationalismen drar upp geografiska gr�nser f�r folktillh�righeten och bokf�r noga de som har r�tt att leva innanf�r gr�nsen. Rasismen frodas innanf�r nationalismens gr�nsdragningar och pekar ut vilka som inte h�r till folket och inte ska finnas innanf�r gr�nsen. �Folket� har ocks� anv�nts f�r att f�rsvara �vergrepp mot enskilda och olikt�nkande. De har utpekats som �folkfiender� och skulle elimineras eller placeras i omskolningsl�ger f�r att tvingas in i ett kollektivt medvetande.

N�r Petrus talar om ett �folk� �r det inte gr�nserna eller konformiteten, likheterna, som konstituerar en tillh�righet utan gemenskapens centrum. Centrum �r den Gud som �lskar och ger sin k�rlek till dem som tar emot den. Att l�ta sig ber�ras av denna k�rlek �r att bli en del av den gemenskap som �r Guds folk. En tillh�righet som �r i opposition mot en h�rdnackad individualism eller substansl�s idealism. Vi kallas ist�llet till ett gensvar p� v�rt behov av tillh�righet och sammanhang.

Ni som f�rut inte var ett folk �r nu Guds folk. Perspektivet �r globalt och tidshorisonten historisk. Den andre �r av samma folk som du, �lskad av samma Gud. De pappersl�sa, prekariatet eller de heml�sa, romer s�v�l som judar, ryssar s�v�l som amerikaner, alla oberoende av social, politisk eller ekonomisk st�llning, �r �lskade av den Gud som ser djupare p� personen �n vad v�ra kategorier f�rm�r f�nga in.

Ser man m�nniskan p� detta s�tt m�ste varje person i sin str�van till gemenskap med andra m�da sig om att behandla dem som subjekt, inte som objekt som man utnyttjar och sedan kastar. Kort sagt att aldrig driva n�gon till f�rtvivlan. Ingen kan �ga en annan och ingen har r�tt att exploatera en annan m�nniska. Att m�ta en annan m�nniska �r att alltid str�va efter ett m�te som �r sj�lvklart mellan tv� personer b�da �lskade av samma Gud.

Utifr�n detta perspektiv �r v�ra nuvarande maktrelationer, mellan klasser och stater i ett globalt perspektiv, ett sammanbrott av folkr�tten som omfattar alla m�nniskor med samma r�tt. Insikten om detta sammanbrott kan leda oss fram till en livsduglig och fruktbar f�rnyelse. F�r att det ska bli m�jligt kr�vs ett kollektiv av personer och inte en hop slavar. Vi �r var och en kallade att bli ett folk, till medlemskap i en helhet som h�lls samman av sitt centrum. En gemenskap l�ngt borta fr�n auktorit�ra ideologier som f�rvandlar oss till en rad personnummer, alla lika ensamma. Vi �r kallade till ett uppbrott ur gamla lojaliteter till en ny tillh�righet, ett nytt folk med global r�ckvidd.

B�n
Herre l�t oss f�renas till ett folk sammanh�llet av din k�rlek, medvetna om att det �r i m�tet med varandra som vi blir till som m�nniskor.  
Amen

Vecka 25, 2013

relief_c350Vecka 25, 2013

S� s�ger Herren: Handla r�ttvist och r�ttf�rdigt och r�dda den utplundrade ur f�rtryckarens v�ld. Kr�nk inte invandraren, den faderl�se och �nkan, bruka inte v�ld mot dem…  Jesaja 22:1-4

Veckans reflex

Det �r inte l�tt att vara bibeltrogen. �Handla r�ttvist och r�ttf�rdigt�och �Kr�nk inte invandraren�: det �r inte sv�rt att f�rst� vad som menas, men sv�rare att f�lja. I dagens samh�lle �r det n�rmast en revolution�r uppmaning. �nd� s� �r det inte bland dem som kallar sig bibeltrogna som de revolution�ra st�mningarna och upproret mot klassklyftorna st�r �verst p� dagordningen. Det �r oftare s� att bibeltrogen f�rknippas med abortmotst�ndare och intolerans mot homosexuella, fast det i bibelns v�rld inte var s� vanligt med vare sig abort eller �ppet homosexuella. D�remot var fattigdom och f�rtryck likav�l som invandrare vardagsmat i den bibliska v�rlden. 

Motst�ndet mot fattigdom och f�rtryck, likav�l som omsorgen om invandraren, �r ett genomg�ende tema i de bibliska skrifterna. Men i den moderna v�rlden �r det inte �inne� att tala om detta. Livsstilsmagasinen �r inte fyllda av annonser fr�n R�da Korset eller R�dda barnen, inte heller kan man l�sa om hur den nya p�ven Franciskus bes�ker fattiga m�nniskor i Rom. 

I livsstilsmagasinet talar man om hur pappa och dotter delar p� 525 kvadratmeter lyx i en villa med influenser fr�n en modearkitekt. D�r visas dr�mmen om det supermoderna huset med sofistikerade finesser. Intresset f�r konst och antikviteter �r n�got som genomsyrar inredningen uppblandat med samtida vintagem�bler. I livsstilsmagasinen talar man om golf- och tennisbanor och informerar om hotellet d�r SPA avdelningen f�rser dig med dryck och en kasse med kr�mer och hudv�rdsprodukter. D�r erbjuds lyx blandat med annonser om de nyaste sportbilarnas prestanda som avnjuts nercabbat i sommarsolen.

Den v�rldsvida ekonomiska och finansiella krisen �terspeglar samma verklighet som livsstilsmagasinen g�r. I de nyklassiska ekonomernas v�rld betraktas solidariteten med de fattiga som n�got kontraproduktivt, n�got som g�r stick i st�v med finansmarknadernas logik. Livsstilsmagasinen och de nyklassiska ekonomerna v�nder sig inte till invandraren eller de som �r arbetsl�sa. De oroas inte av att inkomstklyftorna v�xer medan inkomsterna f�r en liten minoritet av m�nskligheten �kar exponentiellt. De ber�rs inte av att majoriteten k�mpar f�r att inte g� under i fattigdom.

Bristen p� j�mlikhet �r inte n�got tillf�lligt misstag. Det �r resultatet av en ideologi d�r marknadens sj�lvst�ndighet och makt �r �verordnad politikernas, f�r att politikerna inte ska besluta om att r�dda den utplundrade och genomf�ra r�ttvisa. Det �r obekv�mt att vara trogen mot en bibeltext och man ska vara f�rsiktig med att till�mpa bibeltexter p� det moderna samh�llet. Om man drar politiska konsekvenser av texten kan det bli mots�ttningar inom kyrkan. Men i bibelns text finns ingen f�rsiktighet. D�r s�gs det att den rike mannen ska dela med sig till den fattige och pengar ska f�rdelas s� att de befriar ist�llet f�r att f�rslava.

�Handla r�ttvist och r�ttf�rdigt och r�dda den utplundrade ur f�rtryckarens v�ld. Kr�nk inte invandraren, den faderl�se och �nkan, bruka inte v�ld mot dem.�

B�n
Herre, l�t mig bringa r�ttvisa d�r f�rtryck r�der, l�t mig visa respekt mot den som �r kr�nkt och l�r mig att dra politiska konsekvenser av vad jag sett.  
Amen

Vecka 24, 2013

relief_c350Vecka 24, 2013

H�r p� mig, ni som str�var efter r�ttf�rdighet, ni som s�ker Herren…  Jesaja 51:1-3

Veckans reflex

R�ttf�rdighet �r ett stort och viktigt ord. Ibland anv�nder vi r�ttvisa som synonymt med r�ttf�rdighet. N�r vi g�r det f�rlorar vi en viktig dimension i r�ttf�rdigheten. Det handlar om n�got mycket mer �n att alla f�r lika stor del n�r glassen ska delas. R�ttvisa f�rvandlas l�tt till ett barnsligt ord � jag ska minsann ha lika mycket som de andra. R�ttvisan �r n�got som ger mig en roll i konkurrens med andra. Men n�r Jesaja talar om dem som str�var efter r�ttf�rdighet, dem som �s�ker sig till Herren�, f�r han oss in i ett ofr�nkomligt beroendef�rh�llande till varandra. I f�rh�llande till r�ttvisan vidgar r�ttf�rdigheten perspektivet s� att vi ser det ansvar vi har f�r den historia som �r v�r.

En god v�n till mig p�pekade att Olof Palme aldrig anv�nde ordet r�ttvisa i sina tal. Han anv�nde ordet r�ttf�rdighet d�rf�r att begreppet r�ttf�rdighet har en moralisk dimension som r�ttvisan saknar. R�ttf�rdigheten �ppnar en dimension d�r vi tvingas att vidga perspektivet in mot en gr�ns�verskridande verklighet d�r vi h�r samman i en global gemenskap. 

N�r Jesaja talar om r�ttf�rdighet f�r detta globala perspektiv ytterligare en inneb�rd av bortomliggande och ouppn�eligt, men best�mmande v�rde. Bibeln talar om att Gud �r r�ttf�rdig. Genom att str�va efter r�ttf�rdighet f�rs vi in i en v�rld d�r alla har samma r�ttigheter och m�jligheter att bli en del av den mening som �verskrider gr�nsen f�r det egna intresset. Bibelns r�ttf�rdighet erbjuder ett s�tt att g�ra motst�nd mot den livsstil som stannar i en subjektiv njutning.

R�ttf�rdighet �r gr�nsl�s. Horisonten vidgar sig b�de i tiden och i rummet och inget finns som avgr�nsar eller begr�nsar. V�rt s�kande kan �ppna sig f�r en verklighet som etablerar villkoren f�r m�jlig ny erfarenhet, och d�rmed f�r ny kunskap.

Allt runtomkring oss lever i f�r�ndring: klimatet, tekniken, m�nniskan och m�nniskans uppfattning om v�rlden. Ocks� gr�nsen f�r det ok�nda f�rflyttas och v�ra begrepp vare sig de handlar om �v�rld�, �medvetande�, �andlighet� eller �Gud� f�r�ndras. Inneb�rden av �r�ttf�rdighet� str�cker sig in mot den ok�nda v�rld som ligger framf�r oss. Det �r en moralisk utmaning som str�cker sig utanf�r �den allm�nna meningen� eller �det sunda f�rnuftet�. V�ra liv blir till eller uppst�r i m�tet med det ok�nda som �r v�r samtid. D�r m�ste vi i tro v�ga str�va efter r�ttf�rdighet.

B�n
Herre vi s�ker din r�ttf�rdighet som f�r oss in i m�nniskans historia. Hj�lp oss att ta v�r del av ansvaret f�r den stora h�ndelse som �r m�nniskoblivandets historia.  
Amen

1 27 28 29 30 31 37