Vecka 13, 2013

relief_c350Vecka 13, 2013

Tidigt p� morgonen efter sabbaten kom de till graven n�r solen gick upp. ��Var inte f�rskr�ckta, ni s�ker efter Jesus fr�n Nasaret, han som blev korsf�st. Han har uppst�tt han �r inte h�r 
Mark 11:1-11

Veckans reflex

Vi �r egendomligt inl�sta i v�ra f�rest�llningar om v�rlden, livet och d�den. Detta trots att dessa f�rest�llningar hela tiden �r f�rem�l f�r f�r�ndringar. V�ra f�r�ldrars tankar om stj�rnhimlen och kosmos utstr�ckning �r i dag f�rlegade f�rest�llningar som av oss k�nns begr�nsande och lite primitiva. Det problematiska med v�ra f�rest�llningar om v�rlden �r att dessa f�rest�llningar hindrar oss att se det som inte f�rklaras av v�ra begr�nsande v�rldsbilder.

Ibland har kristen f�rkunnelse utformats som om vi befann oss utanf�r v�ra v�rldsbilders r�ckvidd och hade ett titth�l i universums orsakskedja. Genom detta titth�l kunde vi sk�da evighetens ljus som ett f�rklarat fysiskt faktum. Men titth�lsf�rkunnelsen avsl�jar bara v�r r�dsla att ta ansvar f�r v�rt liv. V�rt liv �r inget p� f�rhand uppgjort schema, det �r v�rt liv och v�r samtid som v�rt livs mening avsl�jas. 

N�r vi s�ker en Gud finner vi en tom grav. Men den Gud vi s�ker finner vi i m�tet med v�r n�sta. I efterf�ljelsens mysterium bekr�ftas Guds barmh�rtiga n�rhet. I liv och d�d �r det inte v�ra handlingar eller f�rest�llningar om v�rlden som ger meningen �t livet utan den verklighet som m�ter oss i den andre. Den tomma graven bevisar inget men f�r oss att v�nda om till en v�rld d�r varje m�te rymmer en m�jlighet till f�rundran.

D�rf�r �r en tom grav inte ett tecken p� att sanningen finns i en parallell v�rld d�r ett titth�l i orsakskedjan har uppenbarat meningen i v�ra liv. Om n�gon s�dan bakomliggande verklighet talar aldrig evangeliet. Det �r i den h�r v�rlden meningen med livet avsl�jar sig. Guds rike �r n�ra och uppenbarar sig d�r vi lever. 

N�r Elisabeth och Maria, m�ter varandra uppe i bergsbygden och barnet spritter till av gl�dje i den enas kropp vid den andras h�lsning avsl�jas Guds fr�lsningshistoria i en rent kroppslig h�ndelse. En tom grav �r en annan h�gst materiell h�ndelse som avsl�jar v�r begr�nsade v�rldsbild. Var inte f�rskr�ckta, ni s�ker efter Jesus fr�n Nasaret, han som blev korsf�st. Han har uppst�tt, han �r inte h�r. En tom grav �r en �ppning in mot en rikare bild av materiens s�tt att b�ra livet, som n�r ett foster spritter till i en havande kvinnas kropp. I v�rt livs slutskede skymtar v�r grav solbelyst som p� tredje dagen.

B�n
O Gud, inf�r Jesus uppst�ndelse st�r vi f�rundrade med v�r trevande r�dsla f�r d�den. Hj�lp oss att m�ta b�de liv och d�d med tillitens �ppenhet i f�rundran �ver din skapande n�rvaro.  
Amen

Vecka 12, 2013

relief_c350Vecka 12, 2013

De ledde �snan till Jesus och lade sina mantlar p� den, och han satte sig upp p� den. Och m�nga bredde ut sina mantlar p� v�gen, andra str�dde ut l�v som de tog fr�n tr�den runt om. Och de som gick f�re och de som f�ljde efter ropade: �Hosianna! V�lsignad �r han som kommer i Herrens namn. V�lsignat v�r fader Davids rike som nu kommer! Hosianna i h�jden!  
Mark 11:1-11

Veckans reflex

En �sna. Det var ett anspr�ksl�st djur men f�r Jesus var det ett anspr�ksfullt val. Genom sitt val att rida in i Jerusalem p� en �sna ikl�dde han sig en konungs identitet. De som stod utmed v�gen uppfattade hans tilltal och ropade ut sin gl�dje s� som det var sagt i profeten Sakarjas bok. �Ropa ut din gl�dje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem. Se din konung kommer till dig.� Han som skulle f�rinta alla stridsvagnar och f�rkunna fred f�r folken hade kommit. Det fanns sk�l att jubla.

Kanske var han en konung, kanske var det n�got nytt i evolutionens historia som p�b�rjades. Men en m�nniska som vill visa vad Gud �r och framtr�der i ringhet v�cker tvivel. En konung ridande p� en �sna liknar pekoral. N�r denna m�nniska lider och d�r som en jagad upprorsmakare provoceras v�r bild av en allsm�ktig Gud. Det �r en outs�gligt stor och revolutionerande ny h�ndelse med en Gud som inte framtr�der p� skyarna men ger sig till k�nna i den materia som �r m�nniska. 

Den p�minner om en annan h�ndelse, lika stor och lika ov�ntad. Den b�rjar redan f�r 14 miljarder �r sedan och har d�refter omformat sig p� egen hand enligt egna lagar i det rum som vidgar sig i sin takt. F�rst efter m�nga miljarder �r b�rjar det dyka upp galaxer och planeter. P� n�gra enstaka planeter �r det s� beskaffat att biologiskt liv kan etablera sig. F�rst efter 4 miljarder �r av nyckfull biologisk evolution g�r de f�rsta m�nniskoliknande varelserna entr� p� scenen. Ett int�g av m�nniskan i materiens v�rld har skett.

Biskop Desmond Tutu, ordf�rande i den sydafrikanska sannings- och f�rsoningskommissionen efter apartheidregimens fall, talar ofta om ubuntu. Det �r ett sv�r�versatt ord som handlar om att inse den radikala sammanfl�tningen av allt. Materia med m�nniska och m�nniska med m�nniska. M�nniskan �r m�nniska genom andra m�nniskor. Kanske den moderna m�nniskans individualism och ensamhet skulle beh�va ett tillskott av ubuntu f�r att uppt�cka att det �r gemenskapen som konstituerar jaget. Vi �r alla sammanfl�tade i materiens stora v�v.

�I begynnelsen var relationen� s�ger Martin Buber. En p�minnelse om att vi �r en del av materiens historia som formas i relationer inneboende i det universum vi k�nner. I detta universum intr�ffar ov�ntade int�g av ny verklighet s�som m�nniskans int�g i universum och Guds int�g i en m�nniska ridande p� en �sna. Den mening vi s�ker finns i ett slutet inre rum med relationer till ett �ppet yttre rum. N�r vi k�nner igen oss sj�lva i den vi m�ter har vi k�nt igen en konung. D� �r det dags att ropa Hosianna!

B�n
Herre tack f�r att du inte l�mnat oss ensamma, l�t din k�rlek fylla oss s� att vi k�nner igen dig och l�ter oss f�renas med varandra i ett gl�djefyllt Hosianna! 
Amen

Vecka 11, 2013

relief_c350Vecka 11, 2013

�…Har ni inte l�st det h�r st�llet i skriften: Stenen som husbyggarna ratade har blivit en h�rnsten. Herren har gjort den till detta, och underbar �r den i v�ra �gon.�…  
Mark 12:1-12

Veckans reflex

I Markusevangeliets ber�ttelse �r det ingen tvekan om att Jesus beskriver sig sj�lv som sonen till ving�rdens herre. N�r han citerar Psaltarpsalmen om h�rnstenen som husbyggarna ratade s� f�rstod tempelhierarkien att liknelsen var riktad mot dem och gick sin v�g. Vi tycker oss ocks� f�rst� vad Jesus menar, men �r det s� sj�lvklart? Vi samtycker i p�st�endet att det �r Jesus som �r den ratade h�rnstenen men vad betyder det?

Har inte �tro p� Jesus� blivit ett tales�tt som allt f�r ofta representerar ett rationellt och f�rnuftsm�ssigt system av tankar och dogmer som stelnat till en trosl�ra? Vi m�ste reflektera �ver vad riskerna blir n�r tron utl�ggs i en kyrklig kontext ist�llet f�r konkreta livserfarenheter? Varf�r har s� m�nga p�st�enden om Jesus reducerats till ett f�rsanth�llande som f�r en slutgiltig pr�gel? Ist�llet f�r att tala om tron som en slutgiltig sanning borde vi se p� tron som m�ngdimensionell och m�ngfaldig. Absoluta sanningar finns bara i fundamentalisternas och ateisternas v�rldsbild.

Att tro �r att �ppna sig f�r livets stora f�r�ndringsprocess och v�ga vara en del av den. N�r vi v�xer och mognar i f�rh�llande till en f�r�nderlig verklighet s� �r fr�gor om globala maktf�rskjutningar i v�r samtid en av de viktigaste trosfr�gorna. Det �r ocks� d�rf�r m�nga teologer har b�rjat tala om klimatfr�gan som en bek�nnelsefr�ga. Fr�gan om m�nniskans m�jlighet att �verleva i en av klimatf�r�ndringar hotad global verklighet �r ingen introvert fr�ga utan en del av v�ra livsvillkor.

Tron p� Jesus ber�r den grundl�ggande k�nsla av maktl�shet och fruktan som bem�ktigar sig v�r inre v�rld inf�r de stora globala f�r�ndringarna i v�r livshorisont. Om tron ber�r tillvarons villkor s� m�ste ocks� denna tillit och tro vila i ett hopp. Att �ga ett hopp �r att betrakta v�rlden fr�n en ny synvinkel. Vi kan bed�ma och avl�sa nuet och tolka historien fr�n en ny utg�ngspunkt, i tro att det finns n�got mer �n det vi omedelbart har f�r handen. V�rt blivande ligger i framtiden, ja, till och med bortom tiden.

V�r tro �r inget museif�rem�l utan en levande tillh�righet, vi �r Guds tillblivelse i v�rlden, den helige Andes tempel. Meningsskapandet i livet �r inga statiska villkor utan ett �msint och omsorgsfullt tj�nande i v�rlden och att k�nna igen den andre som en del av min kropp och mitt hopp. 

B�n
Herre vi tackar dig f�r livets g�va, f�r M�larens frusna vatten och saven som stiger i r�nnb�rstr�dets grenar, vi tackar dig f�r k�rlekens v�rme och kroppens l�ngtan efter n�rhet. Men allra mest tackar vi dig f�r det som �r st�rre �n en uppvaknande v�r och allt det ljuvliga i livet. F�r det som �r st�rre �n v�r erfarenhet och det som �r utanf�r randen av v�r tid, tackar vi dig Gud. 
Amen

Vecka 10, 2013

relief_c350Vecka 10, 2013

…Och n�r Israeliterna s�g det fr�gade de varandra: �Vad �r det h�r?� eftersom de inte visste vad det var. Mose sa till dem: �Det �r den mat som Herren ger er att �ta. Och Herren har gett denna befallning: Samla s� mycket av det som var och en beh�ver, ett omerm�tt per person f�r samtliga.�…  
Andra Mosebok 16:11-18

Veckans reflex

N�r v�ra tv� kattor f�r sin mat i var sin sk�l m�ste vi l�gga ett lock �ver den lilla kattens sk�l, om hon inte �r d�r sj�lv. G�r vi inte det s� �ter den st�rre rent i b�da sk�larna. M�nniskorna har alltid haft regler f�r sitt �tande. Det kr�vs f�r att en r�ttvis f�rdelning av maten skall ske. Ocks� Moses f�rstod att n�r det regnar manna fr�n himlen m�ste det till gudomliga regler f�r att inte en m�ttl�s f�rbrukning skall ske.

N�r jag en g�ng i min och Muammar al-Gaddafis ungdom var bjuden till hans palats, f�r att under den orientaliska himlen intaga en m�ltid, l�g vi till bords med ena armb�gen st�dd mot kuddarna, allt f�r att g�ra m�ltiden njutbar. P� stora fat bars den rykande varma r�tten, fyllda med couscous och k�tt, in och placerades inom r�ckh�ll f�r oss alla. Det bordsskick som till�mpades var att stoppa i sig maten med en hand direkt fr�n sk�len utan bestick. Att �ta l�ngsamt s� att alla fick del av maten h�rde till den v�luppfostrades medvetenhet.

I Gamla Testamentet, Syraks bok 31:14-15 finns instruktioner f�r gott bordsskick: �N�r n�gon annan ser efter n�got, s� str�ck ej din hand d�refter, och st�t inte ihop med honom i fatet. Bed�m din n�stas �nskningar efter dina egna, och t�nk dig noga f�r i var sak. �t s�som en m�nniska av det som �r framsatt f�r dig, och �t ej glupskt, p� det att du icke m� v�cka motvilja.�

I min barndom var gott bordsskick n�got som varje barn skulle l�ra sig, s� att inte f�r�ldrarna fick sk�mmas �ver sitt barn. Gott bordsskick var n�mligen ett klassm�rke som skilde de rika fr�n den skamliga fattigdomen. N�r vi �ter tillsammans blir gemenskapen tydlig, vi r�r oss i samma utrymme, delar samma gemenskap och livn�r oss p� samma jord. Att h�lla tillbaka sin egen behovstillfredsst�llelse blir signum f�r m�nsklig kultur och bildning. 
N�r Jesus talar om sig sj�lv som br�det som kommer fr�n himlen �terknyter han till texten om mannat som f�ll fr�n himlen. S� har br�det blivit tecknet f�r v�r samh�righet och m�ltiden den gemenskap som f�r oss samman. De regler vi har f�r v�rt �tande i olika kulturer kan vara en p�minnelse om hur or�ttvis f�rdelningen av br�det �r i v�r kultur. Den sorg som denna p�minnelse v�cker �r ocks� en bek�nnelse till en annan ordning. Vi k�nner sorg f�r vi l�ngtar efter r�ttvisa. I det br�d vi b�r fram i nattvarden b�r vi fram v�rt eget brustna liv och p� samma g�ng hela v�rldens sargade liv, f�r att allt en dag skall f�renas med Fadern. I tro och hopp l�mnar vi altarets ljus f�r att tj�na det bordsskick som ger �t var och en det han beh�ver.

B�n
Herre tack f�r jordens gr�da och br�det som vi delar. L�t v�rt liv bli en del av nattvardens ljus som f�renar oss med varandra och l�r oss ditt heliga bordsskick. 
Amen

Vecka 9, 2013

relief_c350Vecka 9, 2013

�R�tten tr�ngs tillbaka, r�ttf�rdigheten stannar p� avst�nd, �rligheten snavar p� torget, redbarheten kan inte komma fram…  
Jesaja 59: 14-17

Veckans reflex

Detta �r vad som sker i dag p� Svenska tunnelbanestationer, torg, skolor och sjukhus. Det �r en giltig beskrivning av den svenska flyktingpolitikens nya arbetsmetoder. Svensk polis utbildas i �inre gr�nskontroll� inom det av regeringen initierade projektet REVA, ett samarbete mellan Polis, Kriminalv�rd och Migrationsverk i avsikt att �ka effektiviteten i verkst�llighetsarbetet. I klarspr�k inneb�r det att polisen genomf�r ID-kontroller av personer med �icke-svenskt� utseende. Men polis som visiterar m�nniskor p� gatan och kr�ver att de ska legitimera sig �r inte v�rdigt en r�ttsstat.

Sverige har ocks� i upprepade fall brutit mot internationella konventioner f�r m�nskliga r�ttigheter. Hela 20 g�nger har Sverige f�llts f�r att ha behandlat enskilda asyl�renden i strid med FN:s tortyrkonvention, fler g�nger �n n�got annat land. B�de den Irakiska regeringen och FNs kommitt� f�r m�nskliga r�ttigheter har v�djat till Sverige att inte tv�ngsdeportera m�nniskor till Irak. Trots detta forts�tter Sverige att tv�ngsdeportera irakier i strid mot b�de FN:s riktlinjer och internationell r�tt. Sverige har ocks� f�tt kritik av FN:s kommitt� f�r m�nskliga r�ttigheter ang�ende utvisningar av HBTQ- personer och behandlingen av deras asyl�renden.

Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention, konventionen f�r m�nskliga r�ttigheter samt FN:s konvention mot tortyr, men de efterf�ljs inte och Sverige kritiseras g�ng p� g�ng f�r att ha brutit mot dem. Kritiken har hittills inte lett till n�gra verkliga f�r�ndringar. Svensk gr�nspolis har f�tt nog och protesterar, �vi tvingas bryta mot lagen�…� och det �r v�ra chefer som uppmanar till det�.

�R�tten tr�ngs tillbaka, r�ttf�rdigheten stannar p� avst�nd, �rligheten snavar p� torget, redbarheten kan inte komma fram…�

Bibeln tvekar aldrig inf�r plikten att v�rna om fr�mlingen och ofta n�mns d�r �nkan och de faderl�sa barnen. Det som �r gemensamt f�r dessa �r deras v�rnl�shet. De �r ensamma och s�rbara och kan d�rf�r bli utsatta f�r gruppens godtycke. P� internetsidornas m�nga hatsajter anv�nds fr�mlingen som avstj�lpningsplats f�r o�nskade egna egenskaper. Negativa sj�lvbilder d�r individens egen k�nsla av v�rnl�shet och utanf�rskap, som �r sv�ra att erk�nna, projiceras in i fr�mlingen. Fr�n n�thatet �r steget sedan inte alltf�r l�ngt till grymma handlingar mot dem som betraktas som fr�mmande.

Nu �r tid att �teruppr�tta r�tten och r�ttf�rdigheten, nu �r tid att skydda fr�mlingen och l�ta redbarheten komma fram.

B�n
Herre du som aldrig skapade n�gra gr�nser och aldrig l�mnade n�gon utanf�r din k�rlek, hj�lp oss att m�ta varje m�nniska som vore hon din budb�rare. Amen
Amen.

Vecka 8, 2013

relief_c350Vecka 8, 2013

�… Den som f�r litet f�rl�tet visar liten k�rlek.� Och han sade till henne: �Dina synder �r f�rl�tna.� De andra vid bordet sade d� f�r sig sj�lva: �Vem �r han som till och med f�rl�ter synder?� Men Jesus sade till kvinnan: �Din tro har hj�lpt dig. G� i frid�  
Luk 7:36 � 8:3

Veckans reflex

Det �r �de andra vid bordet� som har r�tt. De har Guds lag p� sin sida. Oavsett om de var bokstavstroende eller tolkade lagen med andra kriterier s� br�t Jesus sj�lv mot lagen. N�r Jesus meddelar kvinnan att hennes synder �r f�rl�tna �r det enligt deras syns�tt en h�delse mot Gud. De andra runt bordet feltolkade inte lagen men ifr�gasatte Jesus trov�rdighet som l�rare. Hur l�ngt de �n gick tillbaka i den klassiska profetismens tradition s� hittar de inget exempel p� n�gon som visar s� anst�tlig sj�lvst�ndighet till lagens best�mmelser att den v�gar s�ga �Dina synder �r f�rl�tna�.

Ofta betraktas de med st�rre respekt som h�vdar en bokstavstrogen relation till �Guds ord�. De som med citat fr�n gamla testamentet kr�nker homosexuella f�r till exempel i stora delar av den kristna kyrkan forts�tta med sina excesser utan att bli motsagda. Bokstavstroheten �r f�r de bokstavstroende en st�rre auktoritet �n Jesus eget f�rh�llningss�tt till gamla testamentets skrifter.
Nu �r det inte bara en bokstavstrogen l�sning av lagen som Jesus bryter upp n�r han s�ger �dina synder �r f�rl�tna� utan det �r ocks� gamla testamentets f�rkunnelse om h�mnd och v�ld. N�r Jesus citerar gamla testamentet, t.ex. i Nasaret n�r han f�r en text ur Jesaja framlagd f�r sig, stryker han raderna om h�mnd. Hans evangelium �r l�kedom och inte h�mnd eller straff.

Guds ord �r inte en statisk text eller en h�mnd utifr�n en given lag. Guds ord kan vi h�ra inifr�n som spontan k�rlek utan tv�ng. I Kristus fullkomnas lagen och m�nniskan som guds avbild. Guds k�rleksfulla n�rvaro framtr�der. D�rf�r �r lagen stum inf�r Kristus och den i skuld och vrede f�rvridna m�nniskan befrias till handling i en f�rsonad v�rld. 

Nya testamentet talar om Gud i den gemensamma erfarenheten. En Gud som befriar metaforerna fr�n deras underordning, till att g�lla den egentliga inneb�rden. Gud beh�ver inte l�ngre tala till oss genom bilder utan talar inifr�n v�r gemensamma erfarenhet. Han talar till oss som n�rvarande i den materia som med sin outs�gliga rikedom rymmer en verklighet vi inte kan formulera med lagar och ord. En verklighet som m�ter oss n�r vi i tro str�cker oss ut i v�rlden. Den Gud som m�ter oss med f�rl�telse och uppr�ttelse viskar in i v�r os�kerhet och v�r ifr�gasatta identitet: �Din tro har hj�lpt dig. G� i frid.� 

B�n

Herre, inf�r ditt ansikte har jag funnit den enda platsen d�r allt stillnar och jag inte l�ngre blir otydlig inf�r mig sj�lv. D�rf�r tackar jag dig f�r min �teruppr�ttade identitet som mottagare av din k�rlek.. 
Amen.

Vecka 7, 2013

relief_c350Vecka 7, 2013

Men Jesus v�nde sig om och sade till Petrus: �H�ll dig p� din plats, Satan. Du vill f� mig p� fall, f�r dina tankar �r inte Guds utan m�nniskors.�  
Matt 16:21-233

Veckans reflex

N�r Jesus har ber�ttat att han ska lida mycket i konfrontation med �verstepr�sterna och de skriftl�rde f�r att sedan d�, tar Petrus honom �t sidan och s�ger �M� Gud bevara dig, N�got s�dant skall aldrig h�nda dig, herre.� Jesus svar �r kraftigt avvisande. Tron att Gud ska ingripa och skydda oss fr�n lidandet �r inte f�renligt med Jesus �vertygelse om vad det �r att vara m�nniska. 

Det �r s� l�tt att vika undan d� vi utmanas av lidandet i v�rt eller andras liv. Vi som tagit del av den v�sterl�ndska samh�llsmodellens alla rikedomar vill g�rna se dessa framg�ngar och detta v�lst�nd som ett kontinuerligt schema. Gud blir en del av schemat. Men om denna kontinuitets- och sj�lvs�kerhetsk�nsla sl�s s�nder av klimathot och avsl�janden om ett enormt globalt lidande hos alla �de andra� som �sidosatts, d� sl�s ocks� detta idylliska schema i spillror. 

Om v�r syn p� historien som en evolution�r linje r�mnar och v�r marknadsstyrda utveckling inte l�ngre f�rser m�nniskor med en trygg framtid b�rjar vi ana att n�dv�ndiga f�r�ndringar kan bli sm�rtsamma. �De andras� verklighet, och kraven p� en r�ttvis f�rdelning i en global gemenskap, uppl�ser v�ra invanda m�nster. N�r Gud avbryter m�nniskors tankar, och bryter in i ett historiskt skeende, s� �r det en Gud som sk�nker hopp genom korset. En Gud som framtr�der genom minnet av dem som lidit och k�mpat med �de andra� � s�rskilt dem som blivit gl�mda och marginaliserade av historien.

Jesus avvisar Petrus r�dsla f�r lidandet f�r att p�minna om att Gud �r n�rvarande i lidandet. Han �r n�rvarande i de �sidosattas ber�ttelse, hos dem som b�r utanf�rskapets lidande, dem som modernitetens sj�lvgoda samh�lle har st�tt bort. N�r Guds f�rdoldhet uppenbaras genom lidandets erfarenheter och i de h�ndelser som avbryter och st�r ordningen d� finns ingen plats att g�mma sig undan ansvaret att vara m�nniska. 

Gud kommer till v�rt kosmos som ett hopp om f�r�ndring. Till detta kosmos som pl�gas av den tids�lder som betecknats antropocen, namnet p� en ny geologisk epok som definieras av m�nniskans egen massiva inverkan p� jorden, kommer Gud som lovar att befria och f�rvandla hela verkligheten. 

Kanske beh�ver vi n�got av den vishet som den muslimske poeten Rumi fr�n 1200-talet visar i dikten �Gr�t ut din f�rtvivlan�: �…L�t himlen �ppna sig under dina f�tter. Ta ut bomullen ur �ronen, tr�stens bomull, s� att du kan h�ra sf�rernas musik. Stryk h�ret ur �gonen. Snyt snoret ur n�san, och ur hj�rnan. … Regnets och vindens piskande �r det s�tt molnet har att ta hand om oss. …Ignorera dem som g�r dig r�dd och sorgsen, som s�nker dig tillbaka ned mot sjukdom och d�d.� 

B�n

Giv oss, o Gud, mod att m�ta din nyskapande r�ttvisa. 
Amen.

Vecka 6, 2013

relief_c350Vecka 6, 2013

�…Sannerligen, jag s�ger er: om vetekornet inte faller i jorden och d�r f�rblir det ett ensamt korn. Men om det d�r ger det rik sk�rd. Den som �lskar sitt liv f�rlorar det, men den som h�r i v�rlden hatar sitt liv, han skall r�dda det till ett evigt liv…� 
Joh. 12: 20-33

Veckans reflex

Jag g�r ofta upp till bikupan och l�gger �rat mot v�ggen f�r att lyssna till det svagt surrande ljudet som bisamh�llet ger ifr�n sig n�r den invintrade sv�rmen �vervintrar. M�nga av dem kommer att vara d�da n�r v�ren kommer men sv�rmen kommer att leva vidare. Ensamt kan inte ett bi leva.

Inte heller en m�nniska kan leva ensam. �ven om vi tid till annan lever som om vi vore ensamma, som om inga nya sl�kter skulle komma efter oss och leva sina liv. Vi lever som om vi vore de sista som skulle leva. Bara jordens g�vor r�cker till just oss s� �r det v�l bra, vi som nu krampaktigt h�ller fast det vi har. M�nga av oss kommer en v�rdag att vara d�da, men hur vi f�rvaltar v�ra liv kommer att ha betydelse f�r de som ska leva vidare.

Vi vet att vi under de senaste �ren har drivit v�r finanssektor, ja hela v�r tillv�xtmodell, p� kredit utan tillr�cklig s�kerhet. Sanningen �r att vi behandlar hela v�r planet som ett l�n utan s�kerhet och lever �ver v�ra tillg�ngar, p� v�ra barns och barnbarns bekostnad. De rika l�ndernas milj�m�ssiga �sn�lskjuts� har gynnat en liten minoritet, medan de v�rsta konsekvenserna har slagit h�rdast mot v�rldens mest s�rbara ekonomier. V�rt s�tt att organisera v�lst�nd och ekonomi �ventyrar v�lf�rden f�r kommande generationer.

Att som ett vetekorn, ett bi eller en m�nniska vara en del av en skapande verklighet betyder att livet �r nu och efter detta nu ska det �verl�mnas, forts�tta med andra �verlevande. Detta �r vetekornets livsform, dess mening ligger i att falla ner i jorden och d�, det �r s� kornet uppfyller sin best�mmelse. Den uppst�ndelse eller frukt som f�ljer p� andra sidan d�den, �r inte utt�nkt av kornet, s�som en egoistiskt planerad ekonomisk vinst �r. Vetekornets liv p� andra sidan d�den vet vi inget om. Meningen med v�rt liv finner vi h�r, det �r h�r vi ska ta itu med saker, arbeta och verka; det �r h�r vi skall g�ra Guds vilja och vara en del av den skapande v�rlden.

V�rt liv f�r inte sin mening i det vi �ger, och kontrollerar, utan i delaktigheten i det liv d�r r�ttvisa skapas mellan generationer och mellan fattiga och rika. Ett liv som inte har n�gon f�rutbest�md f�rdplan men navigerar p� ok�nda farvatten och som �r fyllt av den n�rvaro som gestaltats p� ett kors. 

B�n

Herre jag �verl�ter mig till din k�rlek utan att i tillflykten undfly mitt livs utmaning. Hj�lp mig att anv�nda min frihet till en gemenskap d�r v�rlden fogas samman till en r�ttvis plats f�r kommande generationer. 
Amen.

Vecka 5, 2013

relief_c350Vecka 5, 2013

�Ordet blev m�nniska och bodde ibland oss, och vi s�g hans h�rlighet, en h�rlighet som den ende sonen f�r av sin fader, och han var fylld av n�d och sanning. ..”
Joh. 1: 14-18

Veckans reflex

Min far hade grova h�nder, mina h�nder har �nnu kvar minnet av hans stela fingrar och valkiga handflator n�r vi vandrade in i skogsbrynet. Att ha rena vita h�nder som inte �r m�rkta av kroppsarbete var fint. Manschettyrken var efterstr�vansv�rt. Men f�r mig var fars h�nder vackra och outs�gligt varma n�r de n�gon g�ng str�k �ver mitt h�r.

Det har funnits ett f�rakt f�r kroppsarbete och ju n�rmre jorden som arbetaren befinner sig n�r han anv�nder sin kropp ju l�gre har timpenningen varit. Det �r de fina vita h�nderna och de andliga v�rdenas f�rvaltare som v�rderats h�gst. Ocks� i kyrkans f�rkunnelse har andliga v�rden prisats. Klyftan mellan det gudomliga och det kroppsliga har vidgats i takt med att kyrkan blev de m�ktigas och konungarnas hemvist och hans majest�t blev konung av Guds n�de. Mots�ttningen mellan ande och materia sk�rptes intill s�nderspr�ngning. 

F�raktet f�r materia och upph�jandet av �andliga v�rden� passar in i klasskampens retorik. De vita h�ndernas prasslande med sedlar och derivat har f�rsvarats med v�rderingar som till�ter att makt och rikedomar samlas p� n�gra f� h�nder. Inte heller fr�lsningen har f�tt omfatta materiell och kroppslig frihet utan f�rpassats till sj�lens befrielse.

Detta syns�tt �r den diametrala motsatsen till den kristna v�rdnaden f�r det skapade som har sina r�tter djupt ned i den judiska skapelseber�ttelsen och ber�ttelsen om hur ordet blev k�tt och materia. I 1917 �rs svenska bibel�vers�ttning stod att ordet blev k�tt och Gud blev m�nniska. H�r beh�ver man inte bygga in n�gra ytterligare andliga v�rden i kroppen f�r att den ska bli helig. 

N�r vi i den apostoliska trosbek�nnelsen i dag l�ser �de d�das uppst�ndelse� s� l�ste man p� 100-talet �k�ttets uppst�ndelse�. En g�ng i tiden n�r denna text formulerades inneh�ll den en verklig uppr�ttelse f�r de f�rslavade. Det betyder att de kroppsligt f�rtrampade, dessa underkuvade och f�ngslade inte kunde kn�ckas utan fr�lsta och helade reser de sig ur f�rtrycket och prisar Kristus, Segraren. Den kristna tron var en sinnenas och kroppens uppr�ttelse som bek�mpade Gnostikernas antikroppsliga l�ra.

Vi har vuxit upp i en milj� som p�minner om Platonismens samh�lle d�r slavar utf�rde kroppsarbetet och den vise filosofen var h�jd �ver allt detta. F�r oss �r fortfarande kroppsarbetet nedv�rderat, men i den text vi m�ter i dag �r kroppen, materien, b�rare av Guds n�rvaro. Kristus inte upph�jd �ver det m�nskliga utan sann m�nniska. I dag �r det k�ttet, m�nniskan, arbetaren, de knotiga h�nderna som �r b�rare av Guds n�rvaro i v�rlden. 

B�n

Herre tack f�r de varma fingrarnas v�g �ver h�ret, f�r kroppens tunga kamp, f�r verkstadsarbetarnas oljiga h�nder och f�r b�jda ryggar �ver torv och mylla. Tack f�r vardagens allt klarare dunkel, f�r din h�rlighets n�rvaro i kroppens och materiens r�relse fylld av n�d och sanning. 
Amen. 

F�r Veckans bibelmeditation svarar Uppsala missionsf�rsamling
genom pastor Arne Carlsson.

Vinjetten �r ett utsnitt ur Olof Hellstr�ms fondrelief 
Att f�das p� nytt i Uppsala missionskyrka.

Veckans bibelmeditation arkiveras regelbundet 
och finns att l�sa H�R.

 

Vecka 4, 2013

relief_c350Vecka 4, 2013

�…Inte f�r tj�naren n�got tack f�r att han g�r vad han �r �lagd. P� samma s�tt med er: n�r ni har gjort allt som �ligger er skall ni s�ga: Vi �r odugliga tj�nare, vi har bara gjort vad vi �r skyldiga att g�ra.�  Luk 17:7-10

Veckans reflex

Den st�rsta delen av v�ra liv tillbringar vi i vardagen. Den kan se lite olika ut men det mesta �r triviala handlingar, det �r alla dessa dagar som �r v�rt liv. Jag tror aldrig jag tackade min mor f�r alla vardagar d�r jag blev f�rem�l f�r hennes omsorg eller far f�r alla tidiga mornar han satte p� sig hatten och gick iv�g till sin arbetsplats. Det mesta var sj�lvklar vardag i deras liv. Och �nd� var deras dagar en del i det som formade mitt liv och det samh�lle jag f�r njuta frukterna av. 

Vem skulle tacka mig, inte f�r tj�naren n�got tack, eller r�djuren som stod d�r och klippte med �gonen och ryggarna v�nda mot de isande vindbyarna, de bara stod d�r med djurens sj�lvklara frid utan undran. Det finns ingen herre som ordnat en f�rdplan som han sedan skall tacka dig f�r att du uppfyllt. Min uppgift som m�nniska �r inte att f�rverkliga en f�rdig plan, inte ens en gudomlig s�dan, utan att p� ett ansvarigt s�tt svara p� den situation d�r jag m�ter den andre, uppenbarad och dold p� samma g�ng.

Det bibliska verbet �uppenbara� betyder �avt�cka�. Det �r allts� inte s� att Gud uppenbarar sig i en enda h�ndelse, eller i en best�md text, och att det �r endast d�r som vi f�r veta n�got om Gud. I vardagslivet st�r ofta f�rtr�stan och tillit i motsats till misstr�stan. N�r tilliten �vervinner misstr�stan uppenbaras en uppbyggande k�rlek mitt i vardagen. Denna tillit �r den tro som ger oss mod att leva. En allt f�r sn�v f�rst�else av uppenbarelse g�r att vi inte ser vad som h�nder. Det �r i vardagens kamp v�rt livs hemlighet uppenbaras. 

I den Lutherska traditionen blir m�nniskan inte �lskad f�r sina prestationer utan f�r att Guds k�rlek genomstr�mmar allt. Gud �lskar oss b�de med v�r duglighet och med v�r svaghet, vi f�r allts� inte guds k�rlek f�r det vi presterat. Att leva �r n�d och vi �r alla m�nniskor som �r omslutna av samma k�rlek. I denna f�rvissning kan vi hitta v�gen till en mjukare gemenskap som kan g�ra det l�ttare att andas i v�rt samh�lle.

Det �r n�r vi lever vi finner sanningen om oss sj�lva, den finns inte, den skapas n�r vi v�xer och mognar i relation till varandra. Det �r en en f�r�nderlig verklighet och en r�relse i riktning mot det vi ytterst har m�jlighet att bli. V�rt liv ska inte bed�mas utifr�n en mall eller i j�mf�relse med andras CV. V�rt liv f�rverkligas i �ppenhet f�r v�rt eget inre djup i ett samspel med andra m�nniskor och ett �msesidigt utbyte och beroende. 

B�n

F�r det liv jag har f�tt av n�d vill jag tacka dig Gud skapelsens herre:

�Jag vill tacka livet
Som gett mig s� mycket
Det gav mig tv� �gon
Och n�r jag dom �ppnar
Kan jag klart urskilja det svarta fr�n det vita
Och h�gt d�ruppe himlens mantel str�dd med stj�rnor
I m�ngden m�nniskor, den som jag �lskar.�

Amen.

1 27 28 29 30 31 35