Vecka 23, 2013

relief_c350Vecka 23, 2013

.�Vi vet att Gud p� allt s�tt hj�lper dem som �lskar honom att n� det goda, dem som han har kallat efter sin plan… � Rom 8: 28 – 30.

Veckans reflex

Universums kaos �r inte planl�st inte heller v�rt eget lilla kaos saknar en riktning och en mening. Inte s� att allt i f�rv�g �r best�mt och vi bara �r statister som fyller v�ra p� f�rhand skrivna roller och inte heller s� att vi enkelt kan f�rklara v�rt livs mysterium fr�n en objektiv observat�rsplats. Som om livets mysterium var en del av ett f�ruts�gbart naturvetenskapligt fenomen. Men livets mening ger sig till k�nna s� att n�r bristen p� sammanhang ger oss en k�nsla av tomhet s� kan pl�tsligt n�got m�ta oss inifr�n som �vertygar oss om riktningen f�r v�rt liv. En �vertygelse som kommer fr�n l�ngre in liggande rum �n dem vi enkelt ben�mner.

Inte heller �det goda� �r vare sig n�got enkelt p� f�rhand givet beteendem�nster eller n�got kulturellt format �siktsregister. Det goda kan man bara er�vras i kampen om mitt, just mitt livs existentiella v�rde. Det �r i de livsavg�rande valen som formar mitt liv som jag n�r det goda. 

N�r Maura, Ita, Dorothy och Jean, fyra ordenssystrar m�rdades i El Salvador 1980 uttrycker Jon Sobrino sin protest mot m�rdarna genom att kalla dem f�r den d�de Kristus i dag. �Men de �r ocks� den uppst�ndne Kristus, som h�ller hoppet om befrielse vid liv. Mordet p� dem har gripit hela v�rlden och v�ckt m�nniskors vrede. Men f�r oss kristna talar detta l�nnmord ocks� till oss om Gud, d�rf�r att dessa kvinnor s�ger n�got till oss om Gud. Fr�lsningen kommer oss till del genom alla m�n och kvinnor som �lskar sanningen framf�r l�gnen, vilka �r mera ben�gna att ge �n att f�, vars st�rsta k�rlek �r att ge sitt liv hellre �n att beh�lla det f�r sig sj�lva. Det �r h�r som Gud uppenbarar sig.�

S� v�nder Jon Sobrino inneb�rden av ett l�nnmord s� att dess m�rka sida av fruktan och r�dsla v�nds till hopp och motst�nd. Orden �r en del av v�rt livs mening. Det �r inte n�r orden �r f�ljsamma och sn�lla sanningen lyser igenom. Utan det �r n�r k�rleken till sanningen driver orden att skapa ett ljus �ver det liv som omger oss. D� n�r det goda v�rt hj�rta. Predikningar kan ibland vara s�vande, d�rf�r att orden blir s� f�ruts�gbara att de aldrig landar i v�rt kaos av mots�gelsefull verklighet. Omv�nt kan ibland ett ov�ntat ljus drabba oss i en st�uppkomikers galenskaper. 

N�r �zz N�jen i sin dj�rva och omtumlande drift med det svenska kulturklimatet avsl�jar v�r dubbelroll som sn�lla och v�lmenande svenskar h�nder n�got i lyssnaren. N�r han konfronterar denna v�lmenande attityd med v�r ovilja att s�tta stopp f�r export av trampminor som f�rsetts med sm� fj�rilar, f�r att locka barn att plocka upp dem, konfronteras vi med en djupare vilja till godhet. Sn�llhetsmoralen konfronteras med en etisk livsh�llning. Pl�tsligt blir v�r sj�lvklara godhet provocerad med ansvaret att vara m�nniska.

Vi vet att Gud p� alla s�tt hj�lper dem som �lskar honom att n� det goda. Det �r ingen sj�lvklart enkel v�g att g� men den har en riktning.

B�n
Herre l�t din k�rlek m�ta oss ur en inre �vertygelse d�r vi m�ter det goda i v�ra liv. Amen

Vecka 22, 2013

relief_c350Vecka 22, 2013

…S� gjorde han havet till torrt land. Vattnet kl�vs, och israeliterna gick torrskodda tv�rs genom havet, medan vattnet stod som en v�gg p� b�da sidor.�  Joh. 16:23-33

Veckans reflex

Den som har makt �ver vattnet har makten ocks� �ver m�nniskornas liv. I de bibliska ber�ttelserna spelar vattnet ofta en avg�rande roll. Vattnet �r tecken p� liv i ett vattenfattigt land. Gud sj�lv beskrivs som en k�lla med levande vatten. Den �r m�ktig som kan t�mja vattnet s� att havet klyvs och l�ter de flyende israelerna undkomma sina f�rf�ljare.

Ocks� i Sverige har vattnet blivit en symbol f�r makt och herrav�lde. Kanske �r det m�jligheten att t�mja vattnet som fick det stats�gda Vattenfall att drabbas av hybris och k�pa upp gigantiska tillg�ngar av milj�f�rst�rande elkraftproduktionen i Europa. Den som hade tillg�ng till den billiga elf�rs�rjning fr�n str�mmande vatten trodde sig vara od�dlig.

I Indien f�rs�ker Monsanto med hj�lp av V�rldsbanken att skaffa sig monopol p� vattenf�rs�rjningen. Tv� vattenkulturer st�r mot varandra: en religi�s kultur f�r vilken vattnet �r heligt och en r�ttighet f�r alla och en annan Monsantokultur f�r vilken vattnet �r en vara som ett f�retag �ger och som kan m�tas i ekonomiska termer.

Nu st�r en strid mellan dem som anser att vatten �r en m�nsklig r�ttighet eller en handelsvara. Vattnet som livgivare �r inte bara en symbol i de bibliska ber�ttelserna utan en faktisk verklighet. Utan vatten torkar de nyplanterade tomatplantorna och utan vatten d�r livet ut. Makten �ver liv och d�d kan inte �verl�tas till det globala vattenkotteriet som best�r av cyniska multinationella f�retag och m�ktiga m�n i V�rldsbanken, IMF och WTO. Vattnet f�r lika lite som livet privatiseras, det �r inte till salu.

Porlande k�llfriskt vatten �r en bristvara p� samma s�tt som ren luft f�r m�nga �r en bristvara. V�ra m�jligheter att styra �ver luft och vatten betyder att vi styr �ver m�nniskans r�tt till liv och d�d. Det inneb�r att makten �ver de vardagliga livsvillkoren r�r v�r existens och blir till religi�sa fr�gor. Vattnet �r avg�rande f�r m�nniskans �verlevnad lika fullt som minskade koldioxidutsl�pp �r en �verlevnadsfr�ga f�r den planet d�r vi dricker vatten och andas luft.

Eftersom vatten och luft inneb�r liv �r det ett brott mot m�nskligheten att berika sig p� det. Vattenbristen i v�rlden och det f�rorenade himlavalvet �r en ekologisk kris med kommersiella orsaker som inga marknadsl�sningar kan klara upp. Vi beh�ver �teruppliva religi�sa begrepp som helighet. Vattnet och jorden, luften och bergen, allt levande som v�xer �r uttryck f�r det som har blivit oss givet och �r heligt. Ingen annan �n den som givit liv �t gr�dan och l�rt m�nniskan vad helighet �r ska �ga makt �ver jord, vatten och luft.

B�n
Herre l�t vattnet fl�da med liv och kraft till din skapade v�rld. Hj�lp oss rena luften och l�t markens gr�da ge kroppen l�kande kraft s� att den st�rkt av din n�d f�r se solen l�nge till.
Amen

Vecka 20, 2013

relief_c350Vecka 20, 2013

�Judar, ja alla ni som bor i Jerusalem, detta skall ni veta, lyssna till mina ord…  Joh. 16:23-33

Veckans reflex

Allt b�rjar med att lyssna. Massmedia �versk�ljer oss med budskap, ord och meddelanden, fakta och fiktion. Vi har s�llan tid att �va oss i lyssnandets sv�ra konst. Vi h�r och noterar och ibland h�r vi inte ens, bara vet att n�got sagts. Men om vi lyssnar uppm�rksamt s� �r den massmediala str�mmen full av inneb�rd. 

N�r nyhetsuppl�saren ber�ttar att �M�ngden koldioxid i atmosf�ren har passerat en ny rekordniv�, och enligt forskare betyder det att m�nniskan h�ller p� att skapa ett f�rhistoriskt klimat.� �Rekordniv�� och �f�rhistoriskt� klimat. N�gra ord i en vardaglig nyhetsuppl�sning, en bland m�nga andra medan vi forts�tter leva v�ra liv som om ingenting h�nt.

Konsten att lyssna, att g�ra sig ansvarig, att f�rst� att v�rt s�tt att leva inneb�r temperatur�kningar som varar i minst tusen �r med havsvattenniv��kningar som kommer att forts�tta stiga. Och ju mer vi sl�pper ut, desto st�rre klimatf�r�ndringar blir vi uppbundna till. 

Nyliberalerna talar om frihet att v�lja, vilken valfrihet kommer v�ra barn att f� om vi forts�tter att v�lja med individualistiska perspektiv och girigheten som ledstj�rna? Rekordniv� � aldrig n�gonsin tidigare har en s�dan m�tning gjorts. M�ste inte denna nyhet rubba alla politiska cirklar och f�r�ndra alla politiska program, om vi vill forts�tta att kalla oss ansvariga.

Allt b�rjar med att lyssna. Jag lyssnade i dag vid �himmelska fridens bad�, vi kallar v�r badplats s�, till vinden som krusade en spegelblank sj� och n�gra m�rtars tysta genombrott i vattenytan. En stillhet som generationer f�re mig har varit stilla inf�r. Allt detta f�runderliga liv som st�r p� spel n�r v�r mekaniska girighet hotar det som skapelsens ord till ett lyssnande hj�rta f�rmedlar.

N�r en m�nniska tror sig veta och slutar att lyssna, bara triumferande predikar sina sanningar �r det fara � f�rde. Oavsett om det �r en nyliberalt troende, kristen, muslim eller jude som slutat lyssna �r det fara � f�rde. N�r fundamentalisternas h�rda r�st sk�r genom k�nsliga trumhinnor finns inte mycket plats f�r lyh�rdheten fr�n en viskande Gud.

D� uteblir medk�nslan med kommande generationer s�v�l som empatin med ockuperade folk i v�r nyhetsstr�m. D� s�ger Jesus �Judar, ja alla ni som bor i Jerusalem, detta skall ni veta, lyssna till mina ord.� Alla, du och jag och alla ska lyssna med hj�rtat in i tidens stora str�m av nyheter, meddelanden, ber�ttelser… f�r att h�ra hans r�st. Ibn al Arabi en muslimsk t�nkare s�ger att tron b�rjar d�r orden slutar:

�De skriftl�rde f�rmanar oss detta �r f�rbjudet, detta �r till�tet. Aldrig s�ger dom du �r ansvarig f�r dig sj�lv. T�nk efter sj�lv, vilket koranen uppmanar oss till p� varje sida. Att lyssna p� dessa lagens v�ktare f�r en att tro att mellan Gud och m�nniskan finns bara f�rh�llandet mellan herre och slav. Br�der: tron och filosofin b�rjar d�r detta f�rtorkade lagrabblande tar slut.� 

B�n
Gud hj�lp oss att lyssna till dina viskningar i m�ngden av ord och h�ndelser.
Amen.

Vecka 19, 2013

relief_c350Vecka 19, 2013

Han som inte skonade sin egen son utan utel�mnade honom f�r att hj�lpa oss alla, varf�r skall han inte sk�nka oss allt med honom? … Joh. 16:23-33

Veckans reflex

Ofta beskrivs ett kristet liv som lyckosamt och privilegierat: Gemenskap, frid, ledning och h�rlighet. Genom Guds ande frig�rs vi fr�n alla v�ra m�nskliga begr�nsningar och kopplas ihop med Guds obegr�nsade resurser och f�rm�gor. Vi lyfts �ver v�ra materiella begr�nsningar och har tillg�ng till ett gudomligt fl�de av makt �ver materien. Rikedomen �r ett uttryck f�r Guds v�lsignelse. 
Men �r inte detta bara ett eko av v�r kommersialiserade kultur som inte tar h�nsyn till or�ttvisorna? 

Han, som inte ens l�t sin enf�dde son leva ett privilegierat liv utan utl�mnade honom till ett liv i fattigdom, lovade oss inte en bakv�g till rikedomarna i v�rlden. N�r �han sk�nker oss allt med honom� �r det n�got som lyfter och b�r ocks� dem som letar extrapriser p� Lidl, dem som vet vad det �r att st�ndigt vara tr�tt, som f�r s�mnen st�rd av att inte ha pengar till barnens regnst�ll och som k�nner v�rken i f�rst�rda kroppar. Han sk�nker ocks� hopp till dem som �r arbetsl�sa, dem som �r utan hopp i fas 3 och till dem med v�rkande ryggar i v�rdsektorn, dem som fyller flyktingstr�mmarna, sv�ltens och or�ttvisornas folk. Det �r i deras vilja till liv och i medk�nslans svar ett kristet liv avsl�jar sin rikedom. Ingen �r utel�mnad, ensam eller f�raktad. Den fattiges ansikte �r inte ett individuellt ansvar utan ett delat. Du �r inte ensam.

Gud har gett m�nniskan f�rm�gan att skapa, att arbeta och att forma sin egen v�rdighet. Men m�nniskorna har anv�nt denna f�rm�ga till eller f�r att skapa ett system d�r n�gra f� tillgodog�r sig v�rdet av allas arbete. I takt med att klyftorna mellan rika och fattiga �kar minskar den m�nskliga v�rdigheten. Det �r inte m�nskligt v�rdigt att vi lever obekymrat i en v�rld med palats och k�ptempel, vr�kiga lyxbilar och privata jetplan med jacuzzi medan andra sv�lter. Det �r inte v�rdigt en m�nsklighet att l�gga ned mer pengar p� nya vapensystem �n att skapa en ekonomisk v�rldsordning d�r j�mlikhet r�der. Till dess att detta sker �r det bland de fattiga vi finner Kristus. �De fattigas lidande ansikten �r Kristi lidande ansikten�. 

Han, som inte skonade sin egen son utan utel�mnade honom f�r att hj�lpa oss alla, vill f�rena oss i ett hopp om en m�jlig f�r�ndring. N�r textilfabriken i Bangladesh rasade smet fastighets�garen och fabriksdirekt�ren undan fr�n sitt ansvar. Men fattiga sl�ktingar och medk�nnande arbetare offrade sig f�r att med bara h�nder gr�va fram de olyckdrabbade m�nniskorna under rasmassorna. Med risk f�r sina egna liv b�nde och br�t de f�r att r�dda andras liv. S� l�nge vi organiserar v�rlden med slaveri f�r att berika oss sj�lva finns Kristus bland slavarna och bland dem som drivna av medk�nsla gr�ver efter �verlevande bland fastkilade rasmassor.

Bland dem som vet att livets v�rde �r st�rre �n pengarnas finns ett hopp om f�r�ndring. Hoppet �r en Guds g�va och kyrkans uppgift �r att peka p� att det finns sk�l f�r hoppet ocks� i sv�ra situationer. De fattiga l�r oss genom sin styrka och sin uth�llighet att det finns en annan v�rld d�r man kan ana slutet p� fattigdomens lidande. Den som st�r n�ra de fattiga st�r ocks� n�ra Gud.

B�n
Herre, d�r du �r finns hoppet. N�r vi delar varandras b�rdor och uppr�ttar den fattiges v�rdighet �r du mitt ibland oss. Vi tackar dig Gud!

Vecka 18, 2013

relief_c350Vecka 18, 2013

Jag vet vilka avsikter jag har med er, s�ger Herren: V�lg�ng, inte olycka. Jag skall ge er en framtid och ett hopp… Jeremia 29:11-14

Veckans reflex

Det �r l�nge sedan profeten Jeremia levde, ca 2600 �r sedan. Det var en sv�r tid med ockupation och f�ngenskap. F�r de flesta m�nniskor s� �r v�r tid ocks� en sv�r tid med krig och fattigdom, ockupation och dystra framtidsprognoser. Det �r lite av ett trotsigt motst�nd i Jeremias s�tt att tolka Gud n�r han refererar hans vilja med orden �Jag skall ge er en framtid och ett hopp…� V�gar vi ta emot ett s�dant budskap trots den p�g�ende milit�ra upprustningen och vapenskramlet i v�r n�rhet och med ett v�xande klimathot som ingen vill k�nnas vid.

�En framtid och ett hopp�,den politiker som kunde presentera ett program f�r detta skulle omedelbart vinna n�sta val. Nu �r det lite sv�rare �n s� n�r Gud talar, det �r inte ett politiskt program som beslutats n�gonstans l�ngt bak�t i tiden och nu bara v�ntar p� sitt f�rverkligande. V�rt liv �r inte f�ruts�gbart och v�r situation liknar mer en huvudperson i Camus litter�ra verk, �n n�got f�rutsebart. En person som tycker sig leva i ett land utan n�d, bel�get vid v�rldens �nde, d�r det inte finns n�gon plats f�r henne. En resa utan slut och utan vila, kommen ur intet och p� v�g mot intet.

V�r situation kan beskrivas som att f�rs�ka hitta en mening i det som inte har n�gon mening. N�r m�nniskans s�kande v�djan m�ter v�rldens oresonliga tystnad finns det d� n�gon plats kvar f�r det heliga i den nutida, avsakraliserade tillvaron? En framtid och ett hopp talar inte om en uppenbarelse i det f�rflutna och inte heller om en h�ndelse vid historiens slut. M�nniskan lever h�r och nu, inte f�r n�got hinsides eller f�r n�got kommande, hennes handlingar och hennes lidande r�ttf�rdigas inte av vad som skall intr�ffa vid historiens slut. Om detta slut vet vi inget.

En framtid och ett hopp handlar om ett f�rh�llningss�tt till v�rt liv och v�ra erfarenheter. Livets mening �ppnar sig f�r den som v�gar l�mna individualism, nationalism, ekonomism och andra cyniska och sj�lvtillr�ckliga ��ismer� f�r att ist�llet sluta tiga inf�r ett barns lidande eller inf�r de or�ttf�rdiga klyftorna mellan fattiga och rika. Bek�mpa lidandet i nuet och v�ga tro att n�gon lyssnar p� v�r v�djan. Gensvaret kommer inifr�n ditt hj�rta. �N�r ni s�ker mig skall ni finna mig.� Det �r Jeremias erfarenhet och det kan bli v�r erfarenhet. En livsv�g utan stora ord, ej f�rutbest�md av det f�rflutna men med en m�tande n�d i ditt hj�rta.

I trygghet och i dimma
p� hemlig stege och av ingen funnen
– o sk�na lyckostrimma!
f�rkl�dd och nattomspunnen
fr�n huset som l�g tyst var jag f�rsvunnen.
(Johannes av korset) .

B�n
Giv oss modet att p� ok�nd stege f�renas med den k�rlek som f�renar oss med din mening. 
Amen

Vecka 17, 2013

relief_c350Vecka 17, 2013

… och om v�rt hj�rta d�mer oss kan vi inf�r honom �vertyga det om att Gud �r st�rre �n v�rt hj�rta och f�rst�r allt. …  
F�rsta Johannesbrevet 3: 18-24

Veckans reflex

Det finns s� mycket som f�rd�mer oss, f�r oss att k�nna att vi inte duger. Vad �r f�rfattarens �ngest inf�r sina texter eller s�ng- och musikartistens scenskr�ck, studentens kramp inf�r tentamen eller kvinnornas tvekan att g� in i ledande positioner om inte ett inifr�n kommande �du duger inte�. Unga kvinnor med anorexi och ton�rspojken med r�dsla f�r sin egen mjukhet b�r p� ett �hj�rta� som f�rd�mer dem.

F�rd�mandet, det vi ibland kallar jantelagen, �r inget som naturen skapat i oss. Det �r en kulturfr�ga. Det �r vi tillsammans som har skapat de kulturella uttrycken som f�r oss att sk�mmas �ver v�r kropp, v�ra tankar och v�ra behov. N�r en pastor beskriver homosexualitet som en cancersvulst p� samh�llskroppen driver han in en stor grupp m�nniskor i ett sj�lvf�rd�mande m�nster. Det �r inte l�nge sedan det fanns samma pastorala f�rd�manden mot all ung sexualitet. R�dslan f�r det vi inte kan kontrollera och tr�nga bort blir till sexualskr�ck och homofobi.

Att f�rd�ma sl�jan p� muslimska kvinnor �r inget sj�lvklart st�d f�r kvinnorna. Politiska r�relser g�mmer sig bakom en f�rment vilja att beskydda kvinnor som urs�kt f�r att ber�ttiga smutskastning av muslimer. S�llan h�r vi sj�lvkritik inifr�n kyrkans v�rld som ocks� den har odlat en h�mmande kvinnosyn, t.ex. genom bokstavlig tolkning av Bibeln som resulterat i sekler av kvinnof�rtryck. Vad svarar vi de unga m�n som k�nner sig vara bibeltrogna n�r de refererar Paulus ord … mannen �r kvinnans huvud: ty mannen �r icke av kvinnan, utan kvinnan av mannen … De gamla texterna i Bibeln och Koranen och uttolkningen av dem i traditionen har legat till grund f�r marginalisering, sj�lvf�rd�manden och kvinnof�rtryck.

Jag �r �vertygad om att heliga texter kan hj�lpa oss att komma i kontakt med den Gud som vill befria och �lska oss, �terge oss den v�rdighet som g�r att vi revolterar mot f�rtryck av alla slag. Begr�nsningarna och marginaliseringen av m�nniskor sker med hj�lp av skrifter men inte p� grund av dem. Den Gud som �r st�rre �n alla v�ra traditioner kan tala till v�rt hj�rta. Det �r inte grundl�ggande vare sig f�r den kristna tron eller den muslimska att f�rtrycka kvinnor. Vi ska aldrig l�ta rasister ta �ver tolkningen av heliga skrifter och inte heller l�ta gamla f�rtryckande m�nster �terupplivas i texter som inte vill vara en bruksanvisning f�r livet utan handlar om en n�rvarande Gud.

Om v�rt hj�rta har lurats att f�rd�ma den m�nniska vi �r skapade att vara s� �r Gud st�rre �n v�rt hj�rta och f�rst�r allt.

B�n
Tack Gud f�r den underbara kropp och det kritiska intellekt du skapat oss att leva med. L�t din k�rlek, som �r st�rre �n alla v�ra kulturella m�nster, l�ra oss att leva i frihet. �Du �r st�rre �n mitt hj�rta du som allting kan och vet …� 
Amen

Vecka 16, 2013

relief_c350Vecka 16, 2013

.Om en m�nniska b�r p� agg mot en annan, hur kan hon d� kr�va l�kedom av Herren? Hon visar ingen n�d mot sin medm�nniska, men n�r hon sj�lv har syndat tar hon till b�ner! …  
Jesus Syraks vishet 28:3-7

Veckans reflex

Att b�ra agg mot n�gon, att hata eller �nska misskreditera en annan m�nniska, �r n�got som f�rgiftar inte bara den andres liv utan ocks� ditt eget. Vredgas inte p� din n�sta utan gl�m andras fel. Det finns genom hela bibeln en f�rsonande och l�kande syn p� relationer. Vad ger oss r�tt att k�nna agg? 

F�r dem som tror sig veta allt och f�r vilka den egna v�rldsbilden �r den sanna faller sig hatet naturligt. F�r dem som �r r�dda f�r fr�mlingen och ser f�r�ndringar som ett hot �r hatet en reaktion i f�rsvar. F�r dem som tror att man kan bed�ma en m�nniskas handlingar utifr�n en av hennes m�nga identiteter d�ljer sig v�ldet under en sk�r yta. Att hysa agg f�der v�ld.

Trots att vi vet allt detta finns det m�nniskor som odlar hatet med avsikten att v�cka agg mot dem som de inte kan identifiera sig med: fr�mlingen och dem som v�rnar om fr�mlingens r�tt. Vi har f�tt nya ord och nya plattformar f�r hatets b�rare. N�thatet som genom sociala medier, kommentarsf�lt och bloggar l�ter nya och gamla uttryck f�r hat spridas. Islamofobi, antisemitism, antiziganism och fr�mlingsfientliga myter sprids p� nytt. De som vill dela in m�nniskor i civilisationer eller efter religionstillh�righet, f�rminskar m�nniskor och nedv�rderar i slut�nden alla andra roller och egenskaper som g�r oss till de komplexa och intrikata sociala varelser som vi �r.

Om du inte kan se en m�nniska bakom h�gen av p�byltade kl�der och handen som �r utstr�ckt f�r att tigga utanf�r �hl�ns, s� �r det dags att reagera. Om Du inte l�ngre reagerar p� nyheten att politikerna t�nker kriminalisera tiggeri igen och att utvisningarna av apatiska barn p� nytt till�mpas, d� �r det dags f�r eftertanke. Om du inte tycker att den ekonomiska krisens offer i Grekland, Spanien och runt om i v�rlden �r v�rt bekymmer, s� l�nge v�ra banker klarar sig, d� �r det dags att fundera �ver din egen s�rbarhet.

Att k�nna agg och att hata �r ett s�tt att inte visa n�d mot sin medm�nniska. Att tala om �civilisationernas kamp� och att uppfatta den nationella identiteten som n�got som m�ste bevaras �r ett annat s�tt att skapa en konflikt. Den artificiella f�rminskningen av m�nniskor till en enda identitet skapar ett vi och ett dom. Den reduktionistiska beskrivningen av Sverige som ett kristet land f�r ett varmt mottagande av de sekteristiska r�relserna bakom extremnationalistiska eller rasistiska n�tbloggar. Tankar, ord och texter vilar inte i ett tomrum. De p�verkar i h�g grad samh�llst�nkande, politiskt handlande och offentliga �tg�rder.

B�n
Ge oss ett synf�lt d�r sinnet inte klyvs av en horisont som skiljer oss fr�n Grekens torgst�nd, den vr�kningshotade mamman i Spanien, de rum�nska zigenarna utanf�r �hl�ns eller de syriska barnens kamp f�r en kaka br�d. 
Amen

Vecka 15, 2013

relief_c350Vecka 15, 2013

.Jesus sade �Jag �r den gode herden. Den gode herden ger sitt liv f�r f�ren. Den som �r lejd och inte �r herde och inte �ger f�ren, han �verger f�ren och flyr n�r han ser vargen komma, och vargen river dem och skingrar hjorden. Han �r ju lejd och bryr sig inte om f�ren…� 
Joh. 10:11-16

Veckans reflex

Vad var det Jesus ville s�ga med sin bild av herden? Det finns anledning att st�lla fr�gan i en tid n�r vi helt saknar herdar och n�r herdens s�tt att fungera inte h�r till gemene mans erfarenhet. 

V�r patriarkala och auktorit�ra fostran g�r att vi st�ller fr�gan med fokus p� en env�gskommunikation fr�n Jesus till lyssnaren. Hur vill han p�verka oss? Men kanske ett mer feministiskt och empatiskt f�rh�llnings�tt skulle f� oss att fr�ga vad det �r f�r ett behov Jesus har sett hos lyssnaren och som han bem�ter med herdebilden? I de olika perspektiven framkallas olika egenskaper i herdebilden. I det f�rra perspektivet handlar det om underkastelse, herden som leder den underd�nigt lydiga flocken. I det andra perspektivet kommer samspelet fram mellan herden och f�ren. De som h�r och k�nner igen herdens r�st, de som �r en flock d�rf�r att de har behov av n�rhet till varandra och den r�st som samlar dem.

V�rt samh�lle domineras av ett allt mer individualistiskt perspektiv som st�ller allt h�gre krav p� solonummer i karri�ren. Samtidigt driver ensamheten allt fler unga m�nniskor in i depression och sj�lvmordstankar. Men v�rt behov av gemenskap, n�rhet och att vara en del av ett st�rre skeende har inte blivit mindre, �ven om de kollektiva behoven kan k�nnas generande omoderna. T�nk om vi i h�gre grad skulle betrakta v�r roll som m�nniska inifr�n, och erk�nna v�rt behov av n�rhet och gemenskap? 

Man kan leda ett f�retag genom en klassisk kommandolinje d�r ordergivningen sker uppifr�n och ner i organisationen, en katederpedagogik som s�tter betyg och klassificerar alla individer i varje moment. Ett h�mmande kontroll och �vervakningssystem som straffar mer �n det inspirerar och frig�r. Men det finns ocks� andra organisationsformer som tar vara p� den enskildes vilja till skapande ansvar, en vilja att befria den enskildes skaparf�rm�ga och vilja till kunskap.

Jesus ville vara den gode herden som k�nner sina f�r. En herde som med empatisk k�rlek m�ter den som har behov av gemenskap. Han bjuder in till en bordsgemenskap d�r br�det och vinet delas lika och alla blir ett i hans k�rlek. S� vill ocks� kyrkan och f�rsamlingen vara en plats d�r alla blir sedda och d�r behovet att bli erk�nd och bekr�ftad tillfredsst�lls. Ett l�fte om att leva i gemenskap med synf�lt l�ngt bortom �gats r�ckvidd och den egna f�llans gr�nser. 

B�n
V�ra behov av varandra, o Gud, �r st�rre �n n�gon sj�lvrannsakan kan avsl�ja. V�ra behov av n�rhet och att f� bryta in i n�gon annans r�relsem�nster f�r att bli del av ett sammanhang kan bara du tillfredsst�lla. G�r oss, O Gud, till ett med din k�rlek och ditt outgrundliga uttryck och l�t ditt ansiktes drag lysa in i v�rt m�rker. 
Amen

Vecka 14, 2013

relief_c350Vecka 14, 2013

…Ty detta �r k�rleken till Gud: att vi h�ller hans bud. Hans bud �r inte tunga� 
1:a Joh. 5:1-5

Veckans reflex

… man kan nog m�ta Gud fler �n en g�ng i livet… orden kom fr�n en v�n som reflekterade �ver en upplevelse som hade inympat gl�dje i en annars tung dag. Att m�ta Gud �r att f�r ett �gonblick uppleva verkligheten i hela sitt djup, ett utvidgande av verklighetsupplevelsen. Upplevelsen av det oerh�rda att mitt liv har en mening �r det ytterst gudomliga. 

Att h�lla hans bud �r inte uttryck f�r att h�lla n�got slags regelverk men att leva med den k�rlek som m�ter oss genom allt, genom natur, genom historia, genom den vardag som m�ter oss var dag. Att just denna dag �r infogad i en h�ndelse som �r Guds handlande genom v�rlden. Hans bud �r inte tunga. Att leva i k�rlek �r att leva med n�got som b�r � sp�r av det vackra som f�r v�rmen att sprida sig i kroppen.

I Dostojevskijs roman Br�derna Karamazov finns en beskrivning av hur Aljosja, som tidigare t�nkt sig att bli munk, pl�tsligt v�nder helt om och g�r ut ur cellen d�r han vakat �ver en d�d: �Han stannade inte ens p� trappan utan gick hastigt ner. Hans sj�l var s� fylld av gl�dje och h�nf�relse att den t�rstade efter frihet, vidd och rymd. Ovanf�r honom v�lvde sig den vita o�ndliga himmelska kupolen fylld med stilla str�lande stj�rnor.� Han omfamnar marken och gr�ter av gl�dje, bakom sig l�mnar han det in�tv�nda livet som inte passade honom. 

Att m�ta Gud �r att m�ta verkligheten i all sin komplexitet. N�r man m�ter vinternattens sk�nhet �ver h�nshustaket �r det inte naturen som �r det gudomliga utan det andra som skymtar genom naturen. S� kan ocks� m�tet med en annan m�nniska eller en gl�dande text vara som ett Guds sp�r. Ett gammalt judiskt tales�tt lyder: Jag ger dig en miljon om du kan s�ga var Gud finns � och jag ger dig tv� miljoner om du kan s�ga var han inte finns.

D�rf�r beh�ver vi inte g� till en annan plats, en annan tid, f�r att m�ta Gud. Att h�lla hans bud g�r vi b�st i v�rt livs vardag. Att bygga ett hem, att laga en m�ltid, att i omsorg s�ga uppmuntrande ord, l�sa en politisk artikel, i hast sy fast en knapp i barnets tr�ja p� v�g till dagis… Detta �r k�rleken till Gud. Vi beh�ver inte vara till lags eller accepterade, vi beh�ver inte ens s�ka f�rklara allting f�r att h�lla hans bud. Vi f�r leva v�rt liv i k�rlek och genom k�rlek, ta emot och ge av det of�r�nderliga mysteriet.

B�n
Kom du som v�ckt min l�ngtan efter mening, kom du som blivit min l�ngtan och uppfyll mig med verklighet s� att jag kan se ett ljus av mening i mina vardagars viktiga h�ndelser.  
Amen

Vecka 13, 2013

relief_c350Vecka 13, 2013

Tidigt p� morgonen efter sabbaten kom de till graven n�r solen gick upp. ��Var inte f�rskr�ckta, ni s�ker efter Jesus fr�n Nasaret, han som blev korsf�st. Han har uppst�tt han �r inte h�r 
Mark 11:1-11

Veckans reflex

Vi �r egendomligt inl�sta i v�ra f�rest�llningar om v�rlden, livet och d�den. Detta trots att dessa f�rest�llningar hela tiden �r f�rem�l f�r f�r�ndringar. V�ra f�r�ldrars tankar om stj�rnhimlen och kosmos utstr�ckning �r i dag f�rlegade f�rest�llningar som av oss k�nns begr�nsande och lite primitiva. Det problematiska med v�ra f�rest�llningar om v�rlden �r att dessa f�rest�llningar hindrar oss att se det som inte f�rklaras av v�ra begr�nsande v�rldsbilder.

Ibland har kristen f�rkunnelse utformats som om vi befann oss utanf�r v�ra v�rldsbilders r�ckvidd och hade ett titth�l i universums orsakskedja. Genom detta titth�l kunde vi sk�da evighetens ljus som ett f�rklarat fysiskt faktum. Men titth�lsf�rkunnelsen avsl�jar bara v�r r�dsla att ta ansvar f�r v�rt liv. V�rt liv �r inget p� f�rhand uppgjort schema, det �r v�rt liv och v�r samtid som v�rt livs mening avsl�jas. 

N�r vi s�ker en Gud finner vi en tom grav. Men den Gud vi s�ker finner vi i m�tet med v�r n�sta. I efterf�ljelsens mysterium bekr�ftas Guds barmh�rtiga n�rhet. I liv och d�d �r det inte v�ra handlingar eller f�rest�llningar om v�rlden som ger meningen �t livet utan den verklighet som m�ter oss i den andre. Den tomma graven bevisar inget men f�r oss att v�nda om till en v�rld d�r varje m�te rymmer en m�jlighet till f�rundran.

D�rf�r �r en tom grav inte ett tecken p� att sanningen finns i en parallell v�rld d�r ett titth�l i orsakskedjan har uppenbarat meningen i v�ra liv. Om n�gon s�dan bakomliggande verklighet talar aldrig evangeliet. Det �r i den h�r v�rlden meningen med livet avsl�jar sig. Guds rike �r n�ra och uppenbarar sig d�r vi lever. 

N�r Elisabeth och Maria, m�ter varandra uppe i bergsbygden och barnet spritter till av gl�dje i den enas kropp vid den andras h�lsning avsl�jas Guds fr�lsningshistoria i en rent kroppslig h�ndelse. En tom grav �r en annan h�gst materiell h�ndelse som avsl�jar v�r begr�nsade v�rldsbild. Var inte f�rskr�ckta, ni s�ker efter Jesus fr�n Nasaret, han som blev korsf�st. Han har uppst�tt, han �r inte h�r. En tom grav �r en �ppning in mot en rikare bild av materiens s�tt att b�ra livet, som n�r ett foster spritter till i en havande kvinnas kropp. I v�rt livs slutskede skymtar v�r grav solbelyst som p� tredje dagen.

B�n
O Gud, inf�r Jesus uppst�ndelse st�r vi f�rundrade med v�r trevande r�dsla f�r d�den. Hj�lp oss att m�ta b�de liv och d�d med tillitens �ppenhet i f�rundran �ver din skapande n�rvaro.  
Amen

1 28 29 30 31 32 37