Vecka 47, 2012

relief_c350Vecka 47, 2012

�… Han skall st�lla f�ren till h�ger om sig och getterna till v�nster. Sedan skall kungen s�ga till dem som st�r till h�ger: �kom ni som har f�tt min faders v�lsignelse, och �verta det rike som har v�ntat er sedan v�rldens skapelse. Jag var hungrig och ni gav mig att �ta, jag var t�rstig och ni gav mig att dricka, jag var heml�s och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kl�der, jag var sjuk och ni s�g till mig, jag satt i f�ngelse och ni bes�kte mig`… 
Matt 25:31-46.

Veckans reflex

N�r Jesus talar om getter och f�r s� �r det inte f�r att utpeka n�gra som r�ttf�rdiga och andra som f�rd�mda. Det �r inte en utbetalning fr�n l�nekuvertet i f�rh�llande till hur vi klarat ackordet som �r po�ngen, �ven om traditionen ibland har �nskat l�sa orden just s�. Ist�llet �r Jesus ord en invit att delta i en process inom vilken vi kan uppleva v�rt liv som en del av Guds handlingar i v�rlden. V�rt liv och v�ra kunskaper om Gud v�xer d� fram i en f�rening med en n�rvarande Gud, en medvandrare i en skapande process snarare �n �sk�dare. V�rt fr�mlingskap och v�r r�dvilla ensamhet f�rbyts till en �ppen v�g som r�r sig fram�t i historien och �ppnar framtiden. Ett hopp mot hoppl�sheten i historiens or�ttvisor. Det �r ur denna upplevelse som vi kan erfara att k�rlek �r den yttersta meningen i v�r existens, ett hopp mot hoppl�shet. �… det rike som har v�ntat er sedan v�rldens skapelse.�

Nu �r detta hopp inte n�gon inomkyrklig angel�genhet. Att vara med i den process som profeten Jesaja talar om, i en av doms�ndagens texter, som skapandet av en ny jord, �r ingen process f�r n�gra enskilda idealister. Den r�relse som ska uppr�tta de fattiga och m�tta de hungrande m�ste vara sammansatt av s�v�l vetenskapligt kunniga som politiskt engagerade medarbetare. Nu handlar det om att f�r�ndra villkoren i den globala f�rdelningen av jordens rikedomar och alla �r kallade att delta med sin erfarenhet och kunskap. Det �r en process som kyrkan och teologin inte f�r eller kan st�lla sig utanf�r. 

Det g�r inte att ut�va ett kritiskt och sj�lvkritiskt arbete utan ett gr�ns�verskridande engagemang i en �msesidig respekt f�r varandras kunskapsk�llor. N�r teologer och naturvetare finner varandra i en kamp f�r jordens �verlevnad drivs de av en djup och �vertygande k�nsla av att �ga samma v�rdnad f�r naturen som naturens egen rikedom f�rmedlar till dem. Nu handlar det inte l�ngre enbart om en f�rklaring av klimatf�r�ndringarnas orsaker. Nu g�ller inbjudan ett deltagande i processen f�r att stoppa en p�g�ende klimatf�r�ndring som hotar m�nniskans �verlevnad. I denna kamp beh�ver vi skapa nya allianser: mellan olika religioner och mellan olika naturvetenskapliga, teknologiska och humanistiska kunskapsk�llor. Nya handlingsm�nster och nya identiteter utmanar v�r r�dsla. Kanske Dag Hammarskj�lds ord kan leda oss r�tt: �Pr�va icke vart varje ditt steg f�r dig: endast den som ser l�ngt hittar r�tt.� 

B�n

Vi ber dig skapelsens Herre att v�cka v�r v�rdnad inf�r naturens rikedom och att �ppna v�ra sinnen s� att vi kan se tillr�ckligt l�ngt f�r att uppt�cka det nya rike som har v�ntat oss sedan v�rldens skapelse.  
Amen.

Vecka 46, 2012

relief_c350Vecka 46, 2012

Jesus sade: �D� blir det med himmelriket som n�r tio unga flickor gick ut med sina facklor f�r att m�ta brudgummen. Fem av dem var of�rst�ndiga och fem var kloka. De of�rst�ndiga hade tagit med sig facklorna men inte n�gon olja till dem. De kloka hade med sig b�de oljekrukor och facklor. N�r brudgummen dr�jde blev alla d�siga och f�ll i s�mn. Vid midnatt h�rdes ett rop: Brudgummen �r h�r, kom ut och m�t honom!� D� vaknade alla flickorna och gjorde iordning sina facklor. De of�rst�ndiga sade till de kloka: “Ge oss av er olja, v�ra facklor slocknar”. De kloka svarade: “Den kan aldrig r�cka b�de till oss och till er. G� ist�llet och k�p hos dem som s�ljer olja.” … 
F�rsta Mos. 50: 15-21.

Veckans reflex

Varje tid har sina �konservativa� f�rsvarare av den best�ende ordningen. Ett f�rsvar som oavsett vilka milj�katastrofer som hotar och oavsett vilka rapporter om sv�lt, krig och tortyr som rullas ut, s� g�ller instinktivt att f�rsvara den dominerande ordningen, �business as usual�. F�r�ndring beg�rs bara av br�kstakar.

Jesus ber�ttelse om de d�r flickorna som skulle ha olja i sina lampor �r en ber�ttelse om himmelriket, den yttersta meningen med v�rt liv, det ytterst �tr�v�rda. Det som �r s� mycket v�rt att vi skulle s�lja allt vad vi hade f�r att f� just detta. Ber�ttelsens br�nnpunkt ligger inte i att de f�rst�ndiga flickorna inte var beredda att dela med sig av sin olja n�r brudgummen kom, utan i sj�lva uppbrottets hastighet. Det handlar om f�r�ndringens of�rutsedda kraft och den best�ende ordningens br�cklighet. Himmelriket finns i f�r�ndringens �gonblick.

N�r vi, uppbl�sta av �b�st i klassen syndromet�, klappar oss f�r br�stet och talar om de lata grekerna och de slarviga spanjorerna f�rnekar vi n�dv�ndiga f�r�ndringar i de ekonomiska strukturerna. Vi v�ljer att sova till dess att krisen pl�tsligt kliver in ocks� i Europas nordliga etablissemang och avsl�jar v�r brist p� insikt i krisens orsaker. Den fackla som lyser upp insikten om f�r�ndringens n�dv�ndighet har slocknat.

Himmelriket �r inte som en folksamf�rs�kring som faller ut i olyckans tid och skyddar oss mot f�r�ndringens kraft. Himmelriket �r likt ett senapskorn, en p�rla eller en surdeg. Liknelserna haglar n�r Jesus ber�ttar om denna f�r�ndringens kraft. Bilden med en surdeg kanske vi numera kan f�rst�, den lilla degklumpen som f�r hela degen att bli syrad. Den k�rlek som f�r oss samman med alla de andra och g�r oss beredda att dela ansvaret f�r krisens h�rjningar.

Att vara beredd p� hastiga uppbrott och f�r�ndringar kan vara sv�rt om man identifierar sig med det sj�lvgoda etablissemanget i den kapital�gande klassen. Jesus visade p� en v�g att skydda sig mot denna f�rf�riska blindhet. Ist�llet gjorde han den drabbade klassen till m�ttstock: fattiga och maktl�sa, sjuka och utf�rs�krade, greker och spanjorer, invandrare och asyls�kande. S� l�nge dessa st�r i blickf�ltet kan k�rleken inte sl� sig f�r br�stet och prisa det best�ende. Med detta perspektiv f�rbereder vi oss inf�r det hastiga uppbrottet och f�r�ndringen.

B�n

Herre m�t oss i f�r�ndringens hastiga uppbrott och f�rena oss till en k�rleksfull gemenskap i en r�relse mot en helig r�ttvisa.  
Amen.

Vecka 45, 2012

relief_c350Vecka 45, 2012

�Josef sade till dem: Var inte r�dda. Jag �r ju inte Gud! Ni ville mig ont, men Gud har v�nt det till n�got gott.�  
F�rsta Mos. 50: 15-21.

Veckans reflex

Var inte r�dda; den som gjort n�gon illa �r r�dd f�r h�mnd. Den som har smitt planer f�r att d�da sin bror, men i st�llet av feghet s�lt honom till slaveri, har all anledning att vara r�dd. Att dr�nka en mantel i blod f�r att iscens�tta en olycka �r att avleda uppm�rksamheten fr�n ett brott. Ju st�rre brott desto dyrbarare mantel kr�vs f�r att skydda sig mot h�mnd.

Vi tillh�r ett br�draskap som har anledning att vara r�dda. Vi har en historia som kantas av �vergrepp och girig maktfullkomlighet. Vi har gjort generationer av afrikaner till slavar, deltagit i plundringst�get av andra kontinenters rikedomar och slutligen med makt och v�ld deltagit i kolonisationen av den v�rld som tillh�rde v�ra systrar och br�der. N�r deras dr�m om frihet f�dde befrielser�relser som gav dem kunskaper och makt att om�jligg�ra denna form av f�rtryck och f�rnedring, uppfann vi ekonomiska strukturer som fortsatte att f�ra guldet fr�n deras gruvor till v�ra skattkammare. Som om detta inte r�ckte har v�rt v�sterl�ndska samh�llsbygge orsakat en ofr�nkomlig klimatf�r�ndring. 

V�r skam och v�r r�dsla �r s� monumental att vi bygger ett f�rsvar med murar av str�mlinjeformade �rlogsfartyg, kryssningsmissiler, Jasplan, arsenaler av k�rnvapen och f�rarl�sa d�dsmaskiner. S� vaknar vi en dag till den pinsamma nyheten att allt detta, hela denna arsenal av h�mndredskap, saknar v�rde n�r den kalla vreden underifr�n sl�r tillbaka med hj�lp av n�gra pappersknivar och fr�ckheten att driva v�ra tekniskt full�ndade passagerarplan in i hj�rtat av den ekonomiska och politiska makten. Vad hj�lper det d� att vi kl�r oss i gudalik dress under temat �operation o�ndlig r�ttvisa� n�r det �r de gamla vanliga hot- och h�mndaktionerna som planeras.

L�t oss bli p�minda om att vi inte �r Gudar och inte har n�gon r�tt till h�mnd. V�rt alternativ �r m�jligheten att v�nda det onda till n�got gott. Kan v�r utsatthet hj�lpa oss att se v�r �bror� i br�ddemonstrationer och flyktingstr�mmar. Kan orkanstr�mmarna som sl�r in �ver v�ra betong- och st�ltempel f� oss att f�rst� att vi gjort elementen sj�lva � himlen, luften, marken, vatten och vind � till v�ra fiender. Det �r krafter som inte tar h�nsyn till v�ra inb�rdes statusskillnader och som inte backar f�r n�gra snikna dollarmiljard�rer. Inf�r naturens vrede �r vi alla j�mlikar och m�ste d�rf�r sluta f�rsvara oss med v�ld och oj�mlik konkurrens. Nu �r tid f�r samarbete, nu �r tid f�r j�mlikar, nu �r tid att f�rst� att vi inte �r gudar, men att l�ta Gud v�nda det onda till n�got gott. V�ldet kr�ver offer, f�rsoning kr�ver uppoffring. 

B�n

Gud, du som kan v�nda det onda till n�got gott, g�r oss villiga till f�rsoning och uppoffrande k�rlek och hj�lp oss att ansvarsfullt f�rvalta din sl�sande rika natur.  
Amen.

Vecka 44, 2012

relief_c350Vecka 44, 2012

“Saliga de som �ro fattiga i anden, dem tillh�r himmelriket. Saliga de som s�rjer, de skall bli tr�stade. Saliga de �dmjuka, de skall �rva landet. Saliga de som hungrar och t�rstar efter r�ttf�rdigheten, de skall bli m�ttade…” 
Matt 5:1-12

Veckans reflex

�r inte de ideal som Jesus plockar fram som lyckobringande lite f�r in�tv�nda f�r v�r tid? Som om vi blir lyckliga av ett inre f�rh�llningss�tt, inte av framg�ng, konsumtion och flexibilitet. Kan det h�r verkligen vara ledord i utvecklingssamtalet med mig sj�lv som kan hj�lpa mig att bli mer marknadsanpassad och attraktiv? �r det h�r verkligen l�mpliga identitetsnycklar i en tid n�r kapitalackumulationen �r inne i en fas d�r sociala omv�lvningar av aldrig tidigare sk�dat slag tvingas fram i sp�ren av ekonomiska chocktillst�nd. Har vi ens tid att s�rja n�r f�rm�gan att klara av livets utmaningar pr�vas dagligen i denna pressande sm�ltdegel d�r den enskilda m�nniskans sj�lvf�rtroende och sj�lvaktning smids eller sm�lter bort?

T�nk om det inte spelar n�gon roll vem du i dig sj�lv �r, om din viktigaste funktion �r att shoppa, t�mma pl�nboken eller belasta kreditkortet som en kugge i ett marknadsspel. I detta marknadsspel �r vi alla jagade av karri�rkrav, �verhopade av bekymmer i v�ra vardagliga relationer till chefer, familj och barn. Kraven ger sig till k�nna i datorns inkommande epostl�da och i mobiltelefonens plingande p� l�rdagspromenaden. Vi �r aldrig l�ngre bort �n kraven kan n� oss, st�ndigt beredda att svara p� minsta vink.

Mot denna diktatur, som den konsumistiska ekonomin ut�var �ver v�ra liv och v�r identitet, kr�vs inget mindre �n en revolution. Insikten att konsumtionen inte g�r oss saliga, och att jordens resurser inte �r o�ndliga, kan bli den skottsalva som likt slagskeppet Auroras d�nande kanoner f�re stormningen av Vinterpalatset, v�cker alla till motst�nd. Sanningens �gonblick kan vara n�rmare �n vi anar n�r vi l�ngt bort fr�n sv�ltkatastroferna promenerar f�rbi stormarknadens dignande hyllor av f�rskt br�d. Br�d som ska vr�kas ut i sopcontainrarna vid dagens slut, om inte kunderna rensat hyllorna. Att pl�tsligt inse att salighet handlar om en vilja till f�r�ndring, av ett inre f�rh�llningss�tt till global m�nsklig v�rdighet och planetens �verlevnad, kan bli startskottet till ett f�r�ndringsarbete. K�rnan i v�r identitet som m�nniskor �r l�nkad till en global gemenskap. Efter en s�dan global gemenskap l�ngtar jag. Saliga de som hungrar och t�rstar efter r�ttf�rdigheten, de skall bli m�ttade.

B�n

Herre befria oss fr�n f�rtryckets deformationer av m�nskligt liv och l�t oss f� tillg�ng till de djup d�r en fullst�ndig m�nniska, vid�ppen f�r sorgen, sm�rtorna, gl�djen, v�xer fram. �ppna v�ra �gon s� att vi kan se varandra bortom summan av alla funktioner och befrias till nyskapande k�rlek.  
Amen.

Vecka 43, 2012

relief_c350Vecka 43, 2012

…�S�g oss vad du anser: �r det r�tt eller inte att betala skatt till kejsaren?� Jesus m�rkte deras onda avsikt och sade: �Hycklare varf�r vill ni s�tta mig p� prov? Visa mig ett mynt som man betalar skatt med.� De r�ckte honom en denar, och han fr�gade: �Vems bild och namn �r det h�r?� � �Kejsarens”, svarade de. D� sade han till dem: �Ge d� kejsaren det som tillh�r kejsaren och Gud det som tillh�r Gud.� 
Matt 22:15-22

Veckans reflex

Nu �r det skillnad, b�de i makt och h�rlighet, mellan Carl XVI Gustaf och den romerske kejsaren. Det �r ocks� skillnad i r�tten att �trycka� pengar i den svenska ekonomin j�mf�rd med den romerska ockupationsmakten. Att de svenska mynten b�r bilden av en maktl�s kung kanske �nd� s�ger n�got om v�r maktl�shet inf�r finanskapitalismens starka krafter. Vi har inte makt att betygs�tta v�r kreditv�rdighet och d�rmed ingen sj�lvklar r�tt att uppr�tth�lla v�lf�rdsstatens omsorger. I en demokrati �r det dock ytterst vi sj�lva som har m�jlighet att p�verka den skatt vi ska betala till v�lf�rdens institutioner och det �r vi sj�lva som genom beskattning avst�r fr�n en del av det utrymme vi kan ha f�r privat konsumtion. Kanske kan man s�ga att vi ska ge skatteverket den skatt det beh�ver f�r att uppr�tth�lla v�lf�rden. D� har vi inte tystnat i v�r kritiska granskning av de finansiella systemens or�ttvisor men inte heller gl�mt Paulus uppmaning att inte st� i skuld till n�gon, utom i k�rlek till varandra.

I ett demokratiskt samh�lle �r det ofta genom skatten vi f�rmedlar k�rlek till v�r n�sta. Ett samh�lles styrka vilar p� inv�narnas kroppsliga och psykiska h�lsa och vardagslivets kvalit�. Ett samh�lle �r aldrig starkare �n sin svagaste l�nk. Att ber�kna medelv�rden p� inkomst och h�lsa i ett samh�lle och tro att det s�ger n�got om dess styrka �r lika relevant som att ber�kna genomsnittstyrkan i en kedjas l�nkar. Det spelar ingen roll hur starka de andra l�nkarna �r, n�r p�frestningarna �kar �r det den svagaste l�nken som avg�r om vi f�rlorar b�de lasten och kedjan den h�ngde i. Oj�mlikheten hotar det globala samh�llet hur mycket �n den politiska klassen f�rnekar sambanden mellan kris och or�ttvisa.

N�r f�r�ndringar i sjukv�rdsf�rs�kringen och A-kasseregler beslutas ska det g� just s� snabbt som kravet p� skattes�nkningar bland de h�gst uppsatta och m�ktiga kr�ver. Farh�gorna att det nya regelverket drabbar de fattigaste h�rdast och att n�gra ur medelklassen flyttas ned p� oj�mlikhetsstegen genom �oavsiktliga konsekvenser� beh�ver inte tas med i kalkyler och riskber�kningar. Skadorna betecknas som ov�ntade och avf�rdas som s� oviktiga att kostnaderna f�r att minska denna risk inte �r f�rsvarbar.

F�r de drabbade �r det annorlunda, kanske det �r den sista �godelen som de tvingas avyttra n�r de ska kvalificera sig f�r f�rs�rjningsst�d och den ov�ntade sjukdomen kan ber�va dem r�tten till ett v�rdigt liv. N�r olyckan �r framme �r ras och klass de outtalade skiljem�rkena f�r vem som klarar sig och vem som blir kvar i fattigdom. Till dem som inte vill avst� ett utrymme i den privata konsumtionen f�r att bidra till en gemensam v�lf�rd passar Jesus ord om hycklare v�l in. Ni vill sj�lva njuta av v�lf�rdens frukter och k�nna trygghet inf�r ov�ntade sjukdomar men inte dela med er till dem som varit med och byggt v�rt gemensamma trygghetssystem. Ge �t v�lf�rden den skatt den beh�ver och tag emot livets h�lsa som en of�rtj�nt g�va av den som skapar liv. 

B�n

Gud hj�lp oss att se v�rt beroende av varandra som en g�va och att verka f�r en r�ttvis f�rdelning av br�d och arbete �t alla. 
Amen.

Vecka 42, 2012

relief_c350Vecka 42, 2012

Jesus svarade dem: �Vem �r min mor och mina br�der?� Han s�g p� dem som satt runt omkring honom och sade: �Det h�r �r min mor och mina br�der. Den som g�r Guds vilja �r min bror och syster och mor.� 
Apg:16:11-15

Veckans reflex

I v�ra kulturer drar vi g�rna gr�nser d�r ansvaret ska g�lla v�r familj, sl�kt, klan eller kanske nation eller ras. Det tar sig uttryck i irritation �ver vad man uppfattar som allt f�r gener�s asylpolitik eller gener�sa invandrarlagar. Gr�nsen f�r ansvaret dras allt sn�vare till dess den st�nger in det egna sj�lvet i en ensam cell d�r sj�lv�garskapet blir den viktigaste m�nskliga r�ttigheten. Mitt liv, min frihet och min egendom �r den enda naturliga r�tten. �Mitt� st�lls mot allt socialt ansvar och som motsats till strukturer som f�rdelar och utvecklar, strukturer d�r alla har ett ansvar f�r den andres behov. Mot detta exkluderande perspektiv st�ller Jesus en fr�ga som �ppnar mot ett inkluderande ansvar med m�nskliga r�ttigheter som norm. Jesus vidgar ansvaret f�r familjen och sl�kten till att g�lla en gemenskap som n�rmast kunde betraktas som global. Ett perspektiv som inte �r en gr�ns utan en resv�g in mot en global gemenskap.

N�r f�rdelningen av jordens krympande resurser ska r�cka �t en v�xande befolkning, utan att en klimatkatastrof intr�ffar, kr�vs en annan organisation �n vad �nattv�ktarstaten� kan �stadkomma. Vem �r min mor och mina br�der? Vilka �r de som min k�rlek och min omsorg ska omfatta? Vi beh�ver finna former f�r att lyfta den m�nskliga integrationen till m�nsklighetens niv�, till att omfatta hela planetens befolkning, inte enbart min familj, mitt folk, mitt land. 

I den bibliska ber�ttelsens centrum finns en m�ltid. M�ltiden �r en h�ndelse som f�rdjupar ber�ttelsen om Jesu liv till en sammanh�ngande bild av den globala verkligheten. Det �r en bild som g�r anspr�k p� att omsluta ocks� det som ligger utanf�r den m�nskliga varseblivningens r�ckvidd. �Br�det som vi bryter �r en delaktighet av Kristi kropp. S� �r vi, fast�n m�nga, en enda kropp, ty alla f�r vi del av ett och samma br�d…� �Kristi kropp, f�r dig utgiven.� �Kristi blod f�r dig utgjutet.�

S� �r vi fast�n m�nga… n�r vi l�mnar nattvarden, inte l�ngre avskilda fr�n alla de andra men inf�rlivade med dem i en gr�nsl�s k�rlek. S� �r vi fast�n m�nga en gemenskap som inte s�tter gr�nser i rummet eller tiden. En gr�nsl�s k�rlek som s�ker Guds vilja l�ngt ut�ver nationsgr�nser eller kommande generationer, ett liv som inte �r en egendomsr�tt utan en g�va att bruka. Den som g�r Guds vilja �r min bror och syster och mor.

B�n

Herre vi ser f�rv�ntansfullt mot d�rren f�r att den ska �ppna sig mot ljuset, tindrande av k�rlek. Vi har skapat burar som �r sv�ra att �ppna inifr�n. Kom du i barnakl�der, b�rande p� ett br�d och en kalk fylld med vin. N�r k�rleken brinner i oss ska vi l�mna v�ra burar och f�lja dig.
Amen.

Vecka 41, 2012

relief_c350Vecka 41, 2012

�Tron �r grunden f�r det vi hoppas p�; den ger oss visshet om det vi inte kan se.� 
Apg:16:11-15

Veckans reflex

Tron �r v�gen till kunskap om det som befinner sig utanf�r spr�kets gr�ns. Tron befriar oss till visshet om det vi inte kan se, inte som ett sinnesintryck visar ett f�rem�l men som en k�rlek som befriar oss till handling. Allt fler g�r i terapi och tr�nar vad man talar om som �Mindfulness�, en tr�ning i att vara n�rvarande i nuet som motverkar oro och stress. Det �r ocks� en tr�ning i att inta en accepterande och icke d�mande h�llning till oss sj�lva och v�ra liv. En h�llning som ocks� kan g�ra oss mer n�rvarande i v�ra relationer. Mindfulnesslitteraturen talar om en kunskap som var och en �r f�dd med. Det k�nns delvis som en parallell erfarenhet till trons visshet som f�r oss i kontakt med oss sj�lva och en verklighet d�r vi m�ter den andre med v�r egen sk�rhet, som en Jag- Du relation. 

Nu kan aldrig den kristna tron stanna d�r. Tron �r ett s�tt att leva och kan aldrig formuleras i �sikter eller tr�ningsprogram. Ditt liv �r en p�g�ende skapelse och du formar sj�lv genom dina val detta livs inneh�ll och mening. Tro �r ett s�tt att n�rma sig det ok�nda som vi kallar Gud. Vi beh�ver inte tvinga in andras religi�sa f�rest�llningar i v�r v�rldsbild. Du beh�ver inte heller pressa fram n�gon bek�nnelse. I tro kan du lyssna och n�r n�r du �r den tilltalade kan du h�ra, men du kan aldrig h�ra Gud tala till n�gon annan. Tron �r grunden f�r det vi hoppas p�, den ger oss visshet om det vi inte kan se. Bortom faktaspr�kets gr�ns finns en verklighet som inte kan uttryckas, lika ok�nd som universums uppbyggnad. F�rh�llandet till denna verklighet kan uttryckas genom tro. Det outs�gliga finns d�r och visar sig, det �r det mystiska.

Att tro kan vara ber�ttelsen om en livsstil d�r medk�nsla och politik, handling och h�nryckning, lidande och k�rlek har sin plats. Det �r en livsstil som Du m�ste finna sj�lv och som �r mycket avl�gset de fiktioner som livsstilsmagasinen f�rs�ker s�lja p� dig. Dessa livsstilsmagasin lockar oss bort fr�n ett autentiskt liv. Det stora bokf�rlaget har uppt�ckt v�rt behov av dr�mmar i en allt annat �n glamour�s vardag och h�ller p� att sj�s�tta �nnu ett �livsstilsmagasin� som ska behandla litteratur. Den utvalda redakt�ren f�rs�krade att det inte skulle finnas plats f�r kritik eller politik, det skulle vara ett livsstilsmagasin. Advokaten ska inte heller l�ngre enbart f�rsvara sin klient i domstolen utan ska bygga ett varum�rke som ska ge framg�ng �t b�de klienter, den egna byr�n och den egna personen. Fiktionen fr�n Tv-serierna med de flotta kontoren, bilarna och de glamour�sa kl�derna ekar in bland k�ndisv�rldens stj�rnadvokater n�r de poserar i en glassig studiomilj� inf�r kommande r�tteg�ngsdagar. De fr�siga sportbilarna fyller livsstilsmagasinens helsidor med sina rymndinspirerade monstergaller, med ren och sk�r sportk�nsla, pulsen av en ny generation. 

H�r kan du v�lja din livsstil fr�n n�gra av massmedias overkliga fiktioner, som lockar med sina f�rdigproducerade roller, eller i tro s�ka ett autentiskt liv med din egen verklighet som grund och en tro som ger dig visshet om det du inte kan se. 

B�n

Herre vi s�ker den sanning som �r den yttre och inre sanning vi kan leva efter, det unika och oers�ttliga som �r v�rt liv, l�ngt bort fr�n fiktionernas l�gner. 
Amen.

Vecka 40, 2012

relief_c350Vecka 40, 2012

Hur skall jag nalkas Herren och falla ner inf�r himlens Gud? Skall jag nalkas honom med br�nnoffer, med �rsgamla kalvar? Vill Herren ha baggar i tusental och �ndl�sa fl�den av olja? Skall jag offra min f�rstf�dde f�r min synd, mitt eget barn f�r mina brott? M�nniska du har f�tt veta vad det goda �r, det enda Herren beg�r av dig; att du g�r det r�tta, lever i k�rlek och troget h�ller dig till din Gud 
Mika 6:6-8

Veckans reflex

I den politiska retoriken beskrivs faran av att l�ta m�nniskor slippa kraven; en f�r h�g a-kasseers�ttning leder till f�rl�ngda arbetsl�shetsperioder och en h�gre sjukkasseers�ttning g�r att m�nniskor inte g�r tillbaka till jobben n�r de �r friska. I den politiska retoriken �r det yttre krav som driver en m�nniska fram�t. Makten talar till de maktl�sa med hot och tv�ng. N�r profeten Mika ser sig omkring ser han hur makten st�ller krav p� de maktl�sa f�r att bli accepterade av Herren. Men Mika f�rnekar v�rdet i hela denna arsenal av blidkande handlingar som kr�vdes f�r att bli erk�nd. H�r kr�vs varken br�nnoffer, tusentals baggar eller �ndl�sa fl�den av olja, det enda som beg�rs �r ett liv i k�rlek.

Men �r �ett liv i k�rlek� inte ett o�verstigligt krav – vem kan leva upp till detta? Hela framg�ngskulturens lyxm�rkta klassmark�rer och v�r sk�rhets sorgsna tillkortakommanden tornar upp sig som o�tkomliga krav. �Ett liv i k�rlek� hur var det d� med v�ra skilsm�ssor och kvalitetstid med barnen, hur blir det d� med v�r effektivitetsjakt f�r att blidka marknaden och hur ska vi d� kunna erk�nna smygalkoholismens skamfulla handlingar? Vi �r s� indr�nkta i krav och tror att v�r enda v�g ut ur kravmaskinens helvete �r att uppfylla kraven, med r�ge. Ju fattigare vi �r desto sv�rare �r det att leva upp till dessa ofr�nkomliga krav. N�r man stressad och tr�ngd av arbetsl�shet och inkassof�retagens hotfulla kuvert p� frukostbordet �r det sv�rt att ge familjen k�rlek.

L�t oss b�rja med att som Mika skicka hela kravmaskinens pliktlista ner i papperskorgen. M�nniska du har f�tt veta vad det goda �r. Om du f�r ett �gonblick v�nder dina �gon bort fr�n alla dessa krav och riktar dina blickar in�t, ska du bland ruinerna av ditt sargade sj�lvf�rtroende finna en liten rest av den k�rlek som en g�ng diade dina hungrande l�ppar. K�rlek �r en kravl�s g�va. Kraven kommer utifr�n, fr�n maktens och omgivningens sociala kamp, medan k�rlek kommer inifr�n som ett fl�de av liv. Den enda trohet du beh�ver �r troheten mot livets djupaste fl�de.

Att leva i k�rlek betyder att l�ta k�rleken utr�tta sitt f�rsonande och uppbyggande arbete ocks� inne i v�rt sj�lvf�rnekande och d�mande inre. Fattigdomen, skilsm�ssan, tillkortakommanden vid frukostbordet, den uteblivna framg�ngsglansen i en h�gavl�nad karri�r; alla dessa krav sm�lter ner n�r den k�rlek som finns d�r inne f�r det utrymme den beh�ver. K�rleken som kommer inifr�n �r en g�va, en rest av skapelsens mening, och inget krav. S� �r ocks� k�rlekens handlingar inte en prestation utan ett fl�de av den k�rlek som ger liv. 

B�n

I djupen �r din boning Herre. Du andas och v�rlden �r till. Sol f�der marken, moln skuggar den och vintervilan f�rbereder v�rens dofter,vid spr�disen sjunger svanen, i havet vandrar �lstimmen mot sina m�l och i djupet av v�rt inre sk�nker du din k�rlek. I en stor tystnad p�g�r detta som har b�rjan och slut. Lovad vare du o Gud! 
Amen.

Vecka 39, 2012

relief_c350Vecka 39, 2012

�…Ingen kan tj�na tv� herrar. Antingen kommer han att hata den ene och �lska den andre eller att h�lla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tj�na b�de Gud och mammon. �
Matt. 6:19-24

Veckans reflex

P� mitt nattduksbord ligger tv� b�cker; Papperspengarnas kollaps, av Detlev Schlichter och Annorlunda nu, med underrubriken �tta sekel av finansiell d�rskap, av Carmen M Reinhart och Keneth S. Rogoff. Boken om papperspengarnas kollaps handlar om hur elastiska penningsystem, papperspengar eller digitala representationer av pengar, f�rr eller senare kollapsat och f�r �vrigt �ven de dynastier som skapat dem. Problemet �r att pengar blir en helt elastisk vara, vilket g�r att systemet hela tiden expanderar. Det finns ingen gr�ns f�r bankernas utl�ning. Centralbankerna m�ste rycka in och r�dda banksystemet genom att skapa mer pengar f�r att h�lla systemet vid liv, s� l�nge det g�r, och forts�tta stimulera skulduppbyggnaden. Historiskt har det lett till kollaps. De som f�rsvarar den avreglerade marknaden s�ger att �det �r annorlunda nu�, att det finansiella systemet blivit s� mycket mer effektivt att vi helt enkelt klarar h�gre skulder. Just denna inv�ndning, visar min andra bok p� nattduksbordet, har alltid varit anledning att forts�tta l�nefesten. De flesta s�dana hausser slutar illa, konstaterar f�rfattarna efter en grundlig genomg�ng av �tta seklers finans- och bankkriser. Inget �r annorlunda nu.

Nu var det inte den tekniska fr�gan om elastiska betalningsmedel eller den globala ekonomins obalans som Jesus talade om n�r han beskrev Gud och mammon som tv� of�renliga storheter. F�r Jesus handlade det om drivkrafter, om tillv�xt i ekonomin �r det �vergripande m�let betyder det att f�rdelningsfr�gorna f�r st� tillbaka och att l�sningarna p� milj� och klimathot skjuts p� framtiden. Fortsatt tillv�xt och kreditdopad k�pfest kr�ver riklig tillg�ng p� billig energi fr�n oljek�llor som passerat sin topp och kravet p� minskade koldioxidutsl�pp �r en �verlevnadsfr�ga. V�r generation och v�ra barn m�ste v�lja mellan en �kad tillv�xt eller en �kad h�llbarhet med f�r�ndrade villkor f�r de fattigaste. Som jag tolkar Jesus var det just detta val av drivkrafter som han avs�g n�r han pekar p� en mots�ttning mellan Gud och mammon. Jesus pekar p� ett dilemma som ocks� �r dilemmat i min nattduksbordslitteratur.

Vi st�r inf�r ett �vergripande val och en �vergripande f�r�ndring b�de i f�rh�llande till nationella klassklyftor och internationell dominans med exploatering av geopolitiskt och ekonomiskt svagare l�nder. Kolonialismen l�mnade djupa sp�r, inte bara i de kolonialiserade l�nderna, utan ocks� i de s�nderfallande imperierna och i den v�sterl�ndska sj�lvbildens �verl�gsenhet. Med s�nderfallande ekonomiska system, hotande klimatkris och en energikr�vande samh�llsorganisation kr�vs en ompr�vning av de drivkrafter som styr v�ra liv. N�r det internationella samh�llet efter f�rsta v�rldskrigets chock skulle formulera en ny drivkraft f�r uppbygganden av ett nytt samh�lle formulerades de m�nskliga r�ttigheternas dokument. Det �r en god b�rjan av en samh�llsvision d�r inte tillv�xten men m�nniskan st�r i centrum. Ni kan inte tj�na b�de Gud och mammon, men vadhelst ni har gjort mot en av dessa mina minsta det har ni gjort mot mig.

B�n
O Gud, vi har l�tit mammon sn�rja oss i ett system av or�ttvisor och milj�hot, giv oss mod att s�ka nya drivkrafter f�r v�r samlevnad och giv oss t�lamod att uth�rda f�r�ndringens pl�gor. Befria oss till ett liv i k�rlek. 
Amen.

Vecka 38, 2012

relief_c350Vecka 38, 2012

…R�ttf�rdigheten uts�s i frid och b�r frukter f�r dem som h�ller frid
Matt 6:31-34

Veckans reflex

21 september �r WCC:s (Kyrkornas v�rldsr�ds) internationella b�nedag f�r fred som utlyses tillsammans med FN:s internationella dag f�r fred. September �r ocks� den �desdigra m�nad som f�r drygt ett decennium sedan f�rsatte v�rlden i ett chocktillst�nd. En terrorhandling som skakar om ett of�rberett land med sin monumentala f�rst�relsekraft �ppnar ocks� f�r ett val hos detta lands ledare. 2001 h�ll v�rlden andan och en v�g av sympati och medk�nsla med de drabbade sk�ljde �ver v�rlden, men d�r fanns ocks� vrede och hat riktat mot terrorismens m�rker. 2001 blev svaret ett v�pnat krig mot terrorismen, ett krig som aldrig kan vinnas med vapen men som g�ds av v�ldets h�rjningar. N�r krigets armador fl�g in �ver Afghanistan, ett sedan l�nge krigsh�rjat land, s� hade USAs president gjort ett val som �nnu i dag sk�rdar nya offer och underbl�ser en h�rd av hat och h�mnd. Efter terrorhandlingarna i Norge gjorde Norges statsminister ett annat val med m�let att f�rdjupa demokratin och st�rka en fredlig kamp f�r r�ttvisa.

N�r Sverige gick in i Afghanistan, d�r s� sm�ningom svensk trupp st�lldes under NATO bef�l, blev Sverige en stridande part i ett krig som initierades som en h�mndreaktion. De motiv som anf�rdes f�r detta krig var; att krossa terrorismen, att befria afghanska kvinnor fr�n ett manligt f�rtryck och att skapa regional s�kerhet och demokrati. Dessa motiv tonades ned i takt med att Krigets frukter visade sig vara; en s�nderslagen infrastruktur, en skoningsl�st drabbad civilbefolkning, och posttraumatisk stress n�r soldaterna tvingats s�tta sin instinktiva medm�nsklighet ur spel. N�r Sverige valde kriget framf�r fredliga insatser i Afghanistan br�ts en n�stan 200-�rig period av fred. Varje lands ledare har m�jlighet att v�lja inriktning p� sitt lands s�kerhetspolitik. Valet st�r mellan att antingen skicka krigare mot hotande terrorister eller att satsa p� fredsf�rebyggande insatser och solidaritetsarbete, antingen satsa p� vapenexport eller nedrustning. Sverige h�r numera, per capita, till en av v�rldens ledande vapenexport�rer.

P� den internationella b�ndagen f�r fred �r det i �r med sorg vi betraktar Sverige i ett nytt perspektiv.Vi har vant oss att se Sverige som ett solidariskt land i f�rh�llande till fattiga och hotade l�nder. Nu finner vi oftare Sverige i samarbete med milit�ra och ekonomiska makthavre som vill styra v�rldens spelregler till sin egen f�rdel. Vi beh�ver st�rka v�r tro p� strukturer d�r v�rdnaden f�r livet och en vilja till solidaritet g�r f�re tilltron till vapenmakt och �dmjukt s�ka en r�ttf�rdighet som uts�s i frid och b�r frukter som h�ller frid.

B�n
GUD,
Hj�lp oss leva,
I en v�rld som vi varken kan beh�rska eller kontrollera,
Hj�lp oss att leva med tillit och �ppenhet, trots att vi �r skr�mda av
terrorns kraft.
Hj�lp oss att leva i k�rlek och barmh�rtighet, trots hatets ofr�nkomliga
n�rvaro b�de i v�r v�rld och i v�ra egna liv.
Hj�lp oss att leva i medk�nsla med alla som drabbas av m�nniskors
ondska och livets of�rklarliga m�rker.
Gud, hj�lp oss leva
Amen 
(KG Hammar, september 2001)

1 28 29 30 31 32 35