Vecka 35, 2012

relief_c350Vecka 35, 2012

Mina k�ra, l�t oss �lska varandra, ty k�rleken kommer fr�n Gud, och den som �lskar �r f�dd av Gud och k�nner Gud. Men den som inte �lskar k�nner inte Gud, eftersom Gud �r k�rlek.
1:a Johannesbrevet 4:7-10

Veckans reflex

Religion st�r �ter p� agendan och engagerar m�nniskor p� internetsajter, i ensamma rum, eller i massm�ten, st�rre och mer suggestiva �n vi n�gonsin sett. Men alla som ropar �Herre, Herre� k�nner inte Gud. I v�rldens kaos, fr�n Norge till Afrika, anv�nds religion som ett effektivt redskap f�r att mobilisera st�d och underbl�sa mots�ttningar. De senaste �ren har en v�g av b�de kristen och muslimsk v�ckelse sk�ljt �ver Afrika. Mission�rer, predikanter och imamer fr�n hela v�rlden har s�kt sig dit f�r att r�dda sj�lar och v�rva medlemmar. I l�nder med sv�ra konflikter mellan olika folkgrupper och lands�ndar har religionen f�tt en viktig roll i en v�ldsspiral fylld med hat och h�mnd. I fredliga l�nder som Norge h�rs vittnesm�l om hur religionen kan vara grogrund f�r militanta mots�ttningar f�r att skapa v�ld och d�d.

Jag ser dem samlas under psalms�ng och jubel, jag h�r dem skrika ut sina budskap under rungande ovationer medan kollekthinkarna fylls med rikedom och klirr, men k�rlek �r det inte. Jag h�r talas om internetpredikanternas kraftfulla agitation och politikernas f�rtjusta poserande i deras glansfulla str�lkastarljus, men n�rhet �r det inte. Jag h�r talas om jungfrur som v�ntar �p� andra sidan�, sedan martyrerna detonerat sin d�dande last, men �mt v�rdande h�nder �r det inte. Religion �r det nog – men inte �r det k�rlek, inte �r det n�rhet och inte �r det �mt v�rdande h�nder som l�ker s�ren i kroppens och sj�lens g�mslen.

Vi beh�ver inte massornas st�d eller predikanternas ber�mmelse f�r att finna Gud i v�r existentiella ensamhet. N�r vi pl�gade av k�rlekens fr�nvaro famlar i en kaotisk v�rld beh�ver vi inte kallsinniga attentat av drogade fanatiker. Vi beh�ver en Gud som �r k�rlek och ett m�te med en som �lskar ocks� den som frusit fast i skuggan av en hotfull framtid.

Som i G�ran Sonnevis lilla dikt om en fastfrusen fj�ril: Jag kl�ttrade ner, f�rsiktigt/och lyfte sakta/fj�rilen fr�n/isen, den satt fast/med benen i isen, /var ocks�/skadad p� vingen/Vet inte om/jag skadade benen/Vi bar den till en torr/stubbe i solen/Och n�r vi kom tillbaka/efter en stund/var den borta/En n�sselfj�ril. I kontrast mot de h�gr�stade vill jag att du lyssnar till denna lilla dikt om varsamhet med djur och ting, med m�nniskor och ord, att du l�sg�r dikten varsamt fr�n den vita ytan och l�ter den flyga. D� kan ditt f�rh�llningss�tt mot v�rlden och allt levande f� varsamhetens pr�gel och k�rleken f� �msinta h�nder i m�tet med v�rldens br�cklighet och sk�rhet. Ty k�rleken kommer fr�n Gud, och den som �lskar �r f�dd av Gud och k�nner Gud. 

B�n
Herre fyll oss med den k�rlek som blir synlig mellan v�rdpersonalens v�rdande h�nder n�r de uppr�ttar den sjukes v�rdighet eller den k�rlek som viskande sjunger mellan rosornas f�rger n�r en liten n�sselfj�ril med skadade vingar snabbt flyger undan mellan sn�ren.
Amen

Vecka 34, 2012

relief_c350Vecka 34, 2012

En s�dan tillit till Gud har jag genom Kristus. Det �r inte s� att jag skulle f�rm� t�nka ut n�got p� egen hand, n�got som kommer fr�n mig. Nej, min f�rm�ga kommer fr�n Gud. Han har gett mig f�rm�gan att vara tj�nare �t ett nytt f�rbund, som inte �r bokstav utan �r ande. Ty bokstaven d�dar, men anden ger liv. 
2:a Kor 3:4-8

Veckans reflex
Det �r inte n�gon slags fj�skig och inst�llsam falsk �dmjukhet som g�r att Paulus f�rs�krar att han inte skulle f�rm� att t�nka ut n�got p� egen hand. Nej Paulus talar om ett faktum d�r inte han sj�lv �r subjektet utan skillnaden mellan tv� �f�rbund�, tv� olika s�tt att f�rh�lla sig till livet.

Dessa tv� olika s�tt att t�nka om livet �r fortfarande aktuella. Vi m�ter dem i v�r vardag d�r vi r�knar med att naturlagarna g�r v�r vardag f�ruts�gbar. Bron som vi passerar �ver rasar inte ihop och flyget som vi utnyttjar st�rtar inte om vi aktsamt f�ljer naturlagarnas f�reskrifter. Det �r l�tt att t�nka att allt liv �r inordnat under s�dana f�ruts�gbara lagar och det har ocks� varit utg�ngspunkten f�r m�nga forskare inom t ex psykologi och ekonomi. Men mot denna lagbundna verklighet st�r en annan erfarenhet som s�ger att m�nniskor s�llan �r f�ruts�gbara och ekonomisk teori verkar inte kunna f�ruts�ga vad som sker. V�r vardag l�r oss att det �r skillnad mellan en naturlag, som �r huggen i sten, och m�nsklig f�rm�ga att vara skapande i f�rh�llande till varandra. 

Den avg�rande skillnaden mellan det �gamla f�rbundet� och det �nya f�rbundet� som Paulus talar om �r skillnaden mellan en lag huggen i sten och en andens lag f�rankrad i din inre v�rld. En lagbunden, f�ruts�gbar verklighet lever parallellt med en of�ruts�gbar verklighet d�r allt �r m�jligt. Det �r skillnad att leva i en v�rld d�r allt lyder under en statisk och of�r�nderlig lagbundenhet eller att leva i frihet med en m�jlighet att s�ka f�rverkliga ett liv i en expanderande k�rlek. Ditt livs sanning finns inte i en given text eller i str�ng lagobservans, men i en s�kande k�rlek i f�rh�llande till den andre, ty bokstaven d�dar, men Anden ger liv.

Jag b�var inf�r en frihet d�r mina handlingar g�r skillnad, d�r v�ra handlingar o�terkalleligen kan f�r�ndra verklighetens villkor f�r kommande generationer. Vi har kunskap om hur v�r livsstil begr�nsar andra m�nniskors levnadsf�rh�llanden och stakar ut en gr�ns f�r v�rt sl�ktes �verlevnad genom att st�ndigt �verskrida ett h�llbart uttag av naturens g�vor f�r egen del. Genom krisernas m�rker och makthavarnas d�vhet har jag en s�dan tillit till Gud genom Kristus att jag v�gar hoppas p� den frihet som ska l�sg�ra m�ngden till ett uppror mot ekonomiska och diktatoriska lagar som d�dar. En frihet i anden som likt en v�ldig Pussy Riot k�r iscens�tter en uppk�ftig lovs�ng och tillbedjan om f�r�ndring. En f�r�ndring d�r inte vi sj�lva eller v�rt v�lbefinnande �r subjektet utan n�got som �r st�rre f�r styra v�ra beslut.

B�n
Med inspiration fr�n Pussy Riot beder vi: O Guds Ande, heliga Maria, driv bort Mammons furstar, driv dem bort fr�n makten, driv dem ut ur v�ra liv, driv bort de svarta limousinernas furstar och giv oss frihet att f�lja dig. Amen 

Amen

Vecka 24, 2012

relief_c350Vecka 24, 2012

Han har kommit med budskap om fred f�r er som var l�ngt borta och fred f�r dem som var n�ra. Ty genom honom kan b�de ni och vi nalkas Fadern, i en enda Ande. Allts� �r ni inte l�ngre g�ster och fr�mlingar utan �ger samma medborgarskap som de heliga och har ert hem hos Gud. 
Efesierbrevet 2:17-19

Veckans reflex
Jag dr�mmer om att en enda stor global pingstr�relse skulle f�rena alla dem som �r l�ngt borta och n�ra till en freds och r�ttviser�relse d�r WTO, IMF, ILO och FN skulle instruera alla sina tusentals tj�nstem�n att bli ambassad�rer f�r social trygghet och ekonomisk r�ttvisa och att bankv�sendets alla transaktioner och derivatkonstruktioner skulle v�ndas till att tj�na detta m�l. I denna v�ldiga pingstr�relse skulle v�rldens rikaste nomenklatura, maktelitens superklass, f�rst� det spr�k som de fattiga talar och krigsmaterialleverant�rernas behov av sp�nningar i v�rlden f�r att uppr�tth�lla efterfr�gan p� deras produkter skulle avta i takt med att produktionen f�r�ndrades till klimatp�verkande uppfinningar och produkter.

En pingstr�relse som inte �r exkluderande och som inte utest�nger de som avviker. En r�relse som ger dem l�ngt borta lika v�rde som de n�ra och omsluter alla med samma medborgarskap. En pingstr�relse som fogar ihop v�rlden till en boning. V�rlden f�r�ndras och kanske denna pingstr�relse inte �r l�ngre bort �n vi kan b�rja praktisera den. 1400- och 1500- talen hyllas f�r de uppt�cktsresor som bevisade att jorden �r rund. 1200-talet s�g de f�rsta deklarationerna om universella m�nskliga r�ttigheter. 1900-talets er�vring av rymden gjorde det m�jligt f�r en m�nniska att betrakta v�r planet fr�n en punkt utanf�r planeten och att bokstavligt se den som en v�rld. Nu st�r vi inf�r uppgiften att utveckla en passande form av styre f�r denna enda v�rld. Det �r en skr�mmande moralisk och intellektuell utmaning, men en utmaning som vi inte kan v�gra anta.

Jag dr�mmer om en Helig Ande som kan f�ra oss ut ur marknadst�nkandets individuella f�rpackningsmodeller. En Helig Ande som g�r upp med de endimensionella f�rkunnelsetraditioner vilka s�ljer tron som om det vore en okomplicerad �gander�ttsl�genhet p� Lanzarote. En nyttighet bland alla andra prylar som lovar att f�r�ndra livet. N�r du s�tter namnet p� kontraktet klingar s�ljorganisationen i klockan och du har en ny identitet n�r du vandrar iv�g med din transistorradio som bevis och ett kontrakt som binder dig f�r resten av livet. Jag dr�mmer om en Helig Ande som inte tr�nger sig p� med en yttre s�ljorganisation utan viskar inifr�n min innersta existens och ger mig en v�g fram�t i frihet, tillsammans med de exkluderade, fattiga och utnyttjade. Jag h�r en r�st som �ppnar nya horisonter f�r hoppet som ropar efter r�ttvisa och uppfordrar till handling i solidaritet med de nedersta.

B�n
Fader, medan jag njuter av ditt sp�r i rosenlandet �verl�mnar jag mig �t ditt sp�r i mig, �verl�mnar mig till din Heliga Ande som uppfordrar till nya handlingar i solidaritet med det inom dem, inom mig som �r din k�rlek. 
Amen

Vecka 23, 2012

relief_c350Vecka 23, 2012

Bland faris�erna fanns en man som hette Nikodemus och var medlem av Judarnas r�d. Han kom till Jesus en natt och sade: �Rabbi vi vet att det �r fr�n Gud du har kommit som l�rare. Ingen kan g�ra s�dana tecken som du utan att Gud �r med honom.� Jesus svarade: �Sannerligen, jag s�ger dig: den som inte blir f�dd p� nytt kan inte se Guds rike.�
Joh 3:1-8 

Veckans reflex
Nikodemus blev tillbakavisad, han hade sett att Jesus var en h�gst m�rklig l�rare och tolkade ber�ttelserna om Jesus handlingar som tecken vilka visade att han var fr�n Gud. Men Jesus avvisade Nikodemus. Jesus ville visa Nikodemus p� en Gud som var st�rre �n ryktena om honom, en Gud som var st�rre �n en trollkarl och som spelar roll bara d�r m�nsklig kunskap har sina luckor.  �… den som inte blir f�dd p� nytt kan inte se Guds rike.� Den som inte ser v�rlden med en nyf�dds f�ruts�ttningsl�sa blick har sv�rt att se Guds rike.

Nikodemus kom till Jesus en natt p�verkad av sin samtids dominerande t�nkande, vilken p�verkade hela hans syn p� v�rlden, den egna rollen i den och det egna ansvaret. P� samma s�tt lever vi i dag under en dominerande ekonomisk v�rldsbild som best�mmer �ver v�r syn p� v�rlden, v�r roll och v�rt ansvar. Det �r rimligt att tro att ocks� vi skulle bli avvisade om vi kom till Jesus p� natten och talade till honom utifr�n denna v�rldsbild och bad om framg�ng medan vi utgav oss f�r att ha f�rst�tt.

N�r Jesus avvisade Nikodemus h�nvisade han inte till en verklighet l�ngt bortom v�ra materiella f�ruts�ttningar. Jesus h�nvisningar riktade sig mot vatten och vind mot den skapade v�rlden d�r Gud �rt involverad och samtidigt st�rre. I m�nniskan finns m�jligheten att se, att �f�das p� nytt�och l�ta tilliten mot det hon ser v�xa till delaktighet d�r hon kan l�ta sig tas i anspr�k som Guds medskapare.

N�r Jesus talar om att vara f�dd av vatten och ande s� dementerar han v�r ben�genhet att se sj�len som en enhet skild fr�n kroppen, eller rentav motsats till kropp. Att vara f�dd av vatten och ande �r att vara m�nniska med kropp och sj�l, tv� aspekter p� v�r tillvaro som en enda m�nniska. Denna m�nniska har m�jlighet att t�nka och k�nna ut�ver sina begr�nsningar. N�r Karin Rehnqvist talar om att l�ta sig inspireras av en urkraft och sedan l�ter erfarenheterna fr�n en resa i Arktis ta musikalisk form, som n�r den framf�rs ber�r en lyssnare till t�rar, �r det ett uttryck f�r en relation till det som �verskrider den vanliga verkligheten, det transcendenta eller det heliga. V�rt m�nskliga behov och viljan att kommunicera och relatera �r om�ttlig.

N�r vi en g�ng sett en djupare samh�righet blir “homo economicus” en avart och den dominerande viljan att ackumulera kapital f�rvandlas till en vilja av samverkan och �msesidighet i en �rmiljoner l�ng process av livsformer som inte skapats fix och f�rdiga utan utvecklats �ver tid och rum. Ur �gonblicken av ber�ring v�xer en ny v�rldsbild och en ny syn p� den egna rollen och det egna ansvaret att vara m�nniska eller som Paulus formulerar sig �I Gud �r det vi lever och r�r oss och �r till.� 

B�n 
Herre vi delar i tillit en gemensam v�rld, l�r oss att se den egna rollen och det egna ansvaret i ljuset av ditt rike. 

Amen

Vecka 32, 2012

relief_c350Vecka 32, 2012

Jesus sade: �Det blir som n�r en man skulle resa bort och kallade till sig sina tj�nare och l�t dem ta hand om hans egendom. Den ene gav han fem talenter, den andre tv�, den tredje en, �t var och en efter hans f�rm�ga. Sedan reste han d�rifr�n… ” 
Matt 25:14-30

Veckans reflex
Jesus ber�ttar en drastisk historia som slutar med att egendomens �gare i ber�ttelsen ber den f�rsiktige och r�dde f�rvaltaren att dra �t helvete, ja �tminstone placerar honom i m�rkret d�r ute d�r man skall gr�ta och sk�ra t�nder. Om det h�r var en ber�ttelse som handlade om Gud skulle den vara f�rf�rlig. I centrum f�r ber�ttelsen st�r inte egendomens f�rvaltare, han har ju rest bort, utan n�gra tj�nare som ska f�rvalta egendomen. Den tj�nare som uppr�r Jesus mest �r den passive och r�dde tj�naren som inte v�gar ta risker i sitt f�rvaltarskap.

Nog kan det k�nnas som om �egendomens �gare� har rest h�rifr�n och tj�narna som skulle f�rvalta egendomen har gr�vt ned sin talent i jorden. I en v�rld, rikare och resursstarkare �n n�gonsin, som skulle kunna vara en plats d�r alla lever ett dr�gligt och v�rdigt liv, har vi skapat en eskalerande global kris. En kris d�r marknaden fr�ntar miljontals m�nniskor deras m�jlighet att f�rs�rja sig och d�r politikerna tiger om �kande fattigdom och oj�mlikhet som bryter ned v�ra samh�llen i konflikter och krig. En medelklass som ser v�lf�rden �del�ggas samlas p� Sygmatorget i At�n, i Paris f�rorter och p� Tharirtorget i Kairo och en maktl�s oro sprider sig fr�n Puerta Sol-platsen i Madrid till Tottenham. En social och ekologisk kris som hotar hela m�nniskans livsmilj� utmanar till ansvarstagande.

I kyrkans tradition, alltifr�n den f�rsta f�rsamlingen som hade allting gemensamt och delade ut �t alla efter vars och ens behov till Andra Vatikankonciliet och Kyrkornas V�rldsr�ds konferens i Uppsala d�r ansvaret f�r strukturerna i v�rldens ekonomiska system uppm�rksammades och infogades i f�rvaltarskapstanken, har ansvaret f�r naturen och m�nniskan varit en central uppgift. Om vi som kristen kyrka inte ska identifieras med den r�dde tj�naren som �drog sig Jesus vrede r�cker det inte med att begr�ta sv�ltkatastrofer och koldioxidutsl�pp, skogssk�vling och livsmedelsbrist utan att st�lla den ekonomiska eliten till svars. S� l�nge finanskapitalet l�mnas oreglerat kommer varje politiker och varje regering att vara bakbunden av marknadens diktat d�r viljan till omv�ndelse saknas. Vad kan en tj�nare i detta klimat g�ra? N�r kvinnor�ttsr�relsen b�rjade formera sig var det studiecirklar och kunskap f�renat med konkreta f�rslag till f�r�ndring som br�t upp den manliga dominansen och �ppnade d�rren mot f�r�ndring. Kan kyrkan bli en v�rldsvid kunskaps och studiegemenskap som blottl�gger krisernas orsaker och effekter? Kan vi bli en medveten f�r�ndringskraft en omst�llningsr�relse f�r ett nytt samh�lle? Kan vi bli en tj�nare �t egendomens Herre som or�dda och sj�lvuppoffrande v�gar s�ka sanningen? 

B�n
Herre, medan vi letar efter v�r nedgr�vda talent samlar bina in honung och Higgs partikel binder samman universum, i tr�dg�rden mognar fr�s�dden till sk�rd och din skapande kraft stryker �ver universum sin barmh�rtiga n�rvaro. Giv oss mod att vara dina tj�nare i v�rldens h�ndelser.
Amen

Vecka 33, 2012

relief_c350Vecka 33, 2012

Nu har Gud uppenbarat en r�ttf�rdighet som inte beror av lagen men som lagen och profeterna har vittnat om � en r�ttf�rdighet fr�n Gud genom tron p� Jesus Kristus, f�r alla dem som tror. ” 
Rom 3:21-28

Veckans reflex
Hyckleri framkallar allm�nhetens f�rd�mande och �r grogrund f�r mediadrev vare sig det g�ller restaurangnotor eller sexuella �vertramp. Hyckleri handlar om att vilseleda andra med avseende p� ens egentliga motiv eller moraliska principer. Att vi som flockas runt mediadrevet och v�ra flitiga akt�rer som sl�par fram de skyldiga till schavotten kan vara sykofanter, som f�r egen vinnings skull s�tter rubrikerna p� andras felsteg, �r inget vi bet�nker. Inte heller vill vi se att det finns ett viss m�tt av hyckleri i dagens offentliga debatt d�r alla egennyttiga f�rslag m�ste framst�llas som om de r�rde allm�nintresset.

Mediadrevet f�rlitar sig p� att allm�nheten k�nner till b�de de skrivna och de oskrivna lagarna, v�l medvetna om att domen �r lika definitiv oavsett vilka lagar som �verskrids. Om det finns lagbrott mot skrivna och oskrivna lagar s� finns det ocks� skrivna och oskrivna lagar. V�ra domar �ver hyckleriet g�r oss inte r�ttf�rdiga men skvallrar om att vi �r medvetna om lagens krav och i fruktan f�r domarna s�ker r�ttf�rdigg�ra v�ra handlingar genom motiv som rimmar med lagen. 

Nu talar evangelierna om en r�ttf�rdighet som inte beror av lagen men som lagen och profeterna har vittnat om. Det betyder inte att all lag f�rklaras ogiltig men att drivkraften blir en annan �n r�dsla f�r domen och att lagens inneh�ll inte blir statisk. P� samma s�tt som Guds skapelseverk inte skedde �i b�rjan� utan p�g�r �nnu alltj�mt, s� �r �lagen� inte en g�ng f�r alla given utan en r�rlig storhet under st�ndig ompr�vning. 

Guds skapande lag fullkomnas i k�rleken till den andre och har sin rot i den k�rlek som avsl�jas i Jesu liv. Det �r en k�rlek som drabbar oss med uppr�ttelse och ger oss frihet att handla i solidaritet med dem som beh�ver oss. Denna skapande k�rlek �r verksam l�ngt bortom lagens krav och domar. Den f�rverkligas n�r den skottskadade ton�rspojken i krigets Syrien b�rs bort till s�kerhet av en bror som riskerar sitt liv i spontan osj�lvisk k�rlek, n�r jordb�vningsdrabbade i El Salvadors fattigaste omr�den hj�lper varandra att �verleva eller n�r m�drarna i Gaza tr�star sina barn under of�ruts�gbara bombraider. Denna spontana k�rlek bland de mest utsatta kan ge oss en aning om vad lagens fullbordan �r. Denna k�rlek �r inte hycklande och sj�lvisk, den �r n�d. En n�d f�dd i k�rlek. De spontana, suver�na livsyttringarna, dessa som bem�ktigar sig m�nniskan utan hennes beslut, barmh�rtigheten, k�rleken, tilliten som f�rnimmer den andres sorg som vore det hens egen. Dessa livsyttringar kan hj�lpa oss att ana den r�ttf�rdighet som inte beror av lagen men som lagen och profeterna har vittnat om.

B�n
Gud, du alla m�nniskors Gud, l�t mina vardagshandlingar vara ett st�d f�r n�gon. Du som ser och k�nner det n�tverk av osynlig gemenskap som sluter oss samman, modl�sa och tappra, tr�tta och starka, �lskade och o�nskade, l�r oss ta emot varandras k�rlek som tecken p� det hopp som du skapat i v�rlden. 
Amen

Vecka 22, 2012

relief_c350Vecka 22,2012

Vid den tiden sade Jesus: �Jag prisar dig fader, himlens och jordens herre, f�r att du dolt detta f�r de l�rda och kloka och uppenbarat det f�r dem som �r som barn. Ja, fader, s� har du best�mt. Allt har min fader anf�rtrott �t mig. Och ingen k�nner Sonen, utom Fadern, och ingen k�nner Fadern, utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom f�r.�  
Matt 11:25-27

Reflektion

�En fiende ibland oss g�r,
han skonar inget hus.
Vad Gud har byggt han s�ndersl�r
Och sl�cker �gats ljus.

Det �r om denna djupt m�nskliga erfarenhet av destruktion och f�rst�relse som ber�ttelserna om Jesus brottas med. Var �r Gud n�r destruktionen bryter ned det skapade, n�r mammons h�rskare l�mnar m�nniskor i fattigdom, n�r krigets herrar leml�star hj�lpl�sa barn, n�r cancer bryter ned kroppens celler och ohj�lpligt driver en skapande m�nniska in mot d�den.

D� evangeliernas f�rfattare i enklaste episk form ber�ttar om h�ndelserna p� Golgata, det som skedde sedan Jesus bespottats och l�rjungarna �vergivit den korsf�ste, d� �r denna ber�ttelse utan analys det enda adekvata spr�ket. Det ber�ttar om en kulmination av svikna f�rhoppningar och f�rnedring. D�r, just d�r, b�rjar Jesus jordiska verk och bilden av Gud som allsm�ktig vittrar ned och ers�tts av den skapelsens k�lla av spontan k�rlek utan tv�ng, s�som i den of�rst�rda skapelsen, att g�ra lagen stum. Inom historiens ram, d�r motst�nd mot Gud r�der o

Vecka 21, 2012

relief_c350Vecka 21,2012

�L�t oss bygga en stad, med ett torn som n�r �nda upp till himlen. V�rt namn blir k�nt, och vi slipper vara skingrade �ver hela jorden…�  
1:a Mos. 11:1-19

Reflektion

F�rm�gan att rymma tankar och erfarenheter som �verskrider v�ra egna begrepp �r en m�rklig egenskap hos det m�nskliga medvetandet. Ofta har dessa erfarenheter f�rmedlats genom myter. Ber�ttelsen om Babels torn �r en s�dan mytologisk ber�ttelse d�r m�nniskans f�rm�ga att bygga ett torn som n�r �nda upp till himlen slutade i katastrof. Inspiration till myten h�mtades s�kerligen ur samtidens st�rsta och mest lysande stad med sina h�ngande tr�dg�rdar, j�ttelika portar och marmorkl�dda gator. Mytens inneb�rd d�remot var s�kerligen som alla myter ett f�rs�k att beskriva psykets dunkla regioner och m�nniskolivets mera sv�rf�ngade, f�rbryllande och tragiska aspekter. Ber�ttelsens yttre ram var n�gonting som i n�gon mening hade �gt rum en g�ng men dessutom alltid �ger rum.

Att det stolta Babel i v�r tid best�r av en rad ruinkullar �r inte s� m�rkligt, m�nga stora civilisationer som har utstr�lat storhet, makt och �verfl�d har f�tt se sina kulturella manifestationer f�rvandlas till arkeologiska kvarlevor. Det �r inte s� l�nge sedan vi kunde se Brechnjev med or�rlig min vinka till milit�rparaderna f�r ett till synes o�vervinnligt sovjet. Med lika hj�lpl�sa miner sammankallas v�stv�rldens ledare fr�n de rikaste l�nderna till st�ndiga krism�ten f�r att l�sa den skuldkris som tar fr�n dem makten att bygga ett finanspolitiskt Babels torn med st�ndig tillv�xt. Medan marknadsekonomerna med or�rlig min f�rs�ker se ut som om allting �r i sin ordning b�rjar medvetandet sprida sig om att krisen som b�rjade 2007 �r betydligt st�rre och att en globaliserad v�rldsekonomi �r i obalans.

Medan den ekonomiska krisens obalanser kr�ver �kad produktion v�xer en annan kris som en tickande bomb under tillv�xtens mantra, en kris d�r sj�lva jordens h�llfasthet s�tter gr�nser f�r tillv�xtekonomin. “Klimatkrisen” som inte v�ntar med att rulla ut sina f�r�dande effekter med torka, �versv�mningar och sv�lt och “Energikrisen” d�r oljan �r p� upph�llningen utg�r de underliggande krisernas epicentrum. De senaste generationernas liv har rubbat jordens biosf�r i grunden och forskarna beskriver den industriella civilisationens utveckling som en geofysisk kraft i polaritet med de stora naturkrafterna. Denna kraft knuffar oss nu in i en ny geologisk era, antropocen, d�r det �r m�nniskans aktiviteter som avg�r planetens �de.

Myten om Babels torn �r myten om den gr�nsl�sa tillv�xten som lurar oss att �verskrida planetens gr�nser. P� de flesta omr�den har gr�nserna redan �verskridits eller �r p� god v�g att �verskridas. Passeras gr�nsen f�r ett omr�de dras andra omr�den automatiskt med, det g�ller s�rskilt utsl�ppen av v�xthusgaser som p�verkar hela planetens klimatsystem. I myten om Babels torn ingriper Gud med att skingra m�nniskorna men i Nya testamentet handlar Gud genom att h�va spr�kf�rbistringen och f�rena m�nniskorna till ett samarbete med sanningens ande som Hj�lparen. 

B�n 

Herre hj�lp oss till besinning och att i tacksamhet mot de omsorger vi kom ur ge v�rt liv till den f�r�ndring som bevarar liv. 

Amen

Vecka 20, 2012

relief_c350Vecka 20,2012

�Jesus sade: �N�r hj�lparen kommer, som jag skall s�nda er fr�n Fadern, sanningens ande, som utg�r fr�n Fadern, d� skall han vittna om mig…� 
Joh. 15:26 � 16:4

Reflektion

I tider av stor os�kerhet �r det ofta de tv�rs�kra som ger sken av trov�rdighet. Diverse fundamentalistiska och totalit�ra utopier f�r nya anh�ngare. I deras statiska v�rldsbild, d�r ingenting f�r�ndras, kan det finnas en f�rdig regelbok att f�lja, ett s�tt att f�rh�lla sig till v�rlden som �r det enda m�jliga och sj�lvklara. Ibland f�rs�ker man g�ra kyrkan till en plats med s�dana givna och oantastliga v�rden. Varje g�ng en s�dan sluten v�rld skapas g�rs det p� m�ngfaldens bekostnad. Det �r dessa m�nniskor, som inte vill dela v�rldens komplexitet med dig som �r dina fiender, inte m�nniskor med andra v�rderingar, religi�sa �vertygelser eller politiska uppfattningar. De som inte finner sig i m�ngfalden, de som vill inf�ra monopol f�r den egna religionen, inf�ra sl�jtv�ng och minaretf�rbud, omsk�relsef�rbud och stopp f�r invandring �r de farliga. Alla de som tror sig sitta inne med den slutgiltiga sanningen, s�v�l i politiken som i religionen, och som f�rnekar att v�rlden f�r�ndras, och att v�r tro �r under st�ndig ompr�vning, v�cker m�nniskors r�dsla inf�r framtiden.

Hade Jesus �nskat f�rmedla en absolut och definitiv sanning, en dogmatik om hur livet skall levas, hade han skapat en text som bundit hans anh�ngare f�r all framtid. N�r Jesus talar om Hj�lparen, sanningens Ande, s� �r det en dementi av behovet av f�rdiga sanningar. Sanningen �r inget givet f�rsanth�llande. Sanningen �r n�got man g�r i f�rh�llande till de andra. Vad vi ska g�ra kommer vi att f�rst� genom sanningens Ande. Jag kallar er inte l�ngre tj�nare, jag kallar er v�nner, s� vill Jesus f�rmedla guds vilja att myndigg�ra m�nniskan till handling. N�r Gud identifierade sig med k�rleken befriade han v�rlden fr�n allt religi�st tv�ng och m�ter oss h�danefter d�r vi lever och ingen annanstans. I ditt liv �r du myndig att f�rverkliga din kallelse. 

Innan Jesus talar om Hj�lparen s� talar han om sambandet, mellan dem som �r hans l�rjungar och Jesus sj�lv, som ett vintr�d vars grenar b�r frukt. Denna f�rening f�rverkligas i det liv vi lever. Genom Jesu liv, d�d och uppst�ndelse blir den troende befriad fr�n all �ngslan, fr�n varje skuld och fr�n allt slaveri; f�r alltid fri, inf�r m�nniskor och inf�r Gud, �r hon ansvarig f�r v�rldens framtid och �r sj�lv en del av Guds n�rvaro i v�rlden.

B�n 

En b�n av den bolivianske pr�sten Luis Espinal:

�Hj�lp oss Gud att ge oss i kast med det om�jliga, f�r bakom det om�jliga finns din n�d och din n�rvaro. Vi kan inte falla ner i tomheten. Framtiden �r en g�ta, v�r v�g leder in i dimman, men vi vill forts�tta att �verl�mna oss sj�lva, ty du v�ntar alltj�mt i natten och gr�ter genom tusen m�nskliga �gon.� 

Amen

Vecka 19, 2012

relief_c350Vecka 19,2012

�… Skulle d� inte Gud l�ta sina utvalda f� sin r�tt, n�r de ropar till honom dag och natt? …� 
Luk 18:1-8

Reflektion

�r det om Gud denna ber�ttelse av Jesus handlar eller �r det en ber�ttelse om skapandets och livsmeningens inneh�ll. Ber�ttelsen om �nkan som envist kr�ver sin r�tt, utan att ha annan makt att s�tta bakom orden �n sin �vertygelse, �r en ber�ttelse om en kamp f�r r�tten att f�rverkliga sitt liv. Med f�rundran och nyfiken attraktion kan jag m�ta m�nniskor som aldrig ger upp. Trogna sin innersta �vertygelse skapar dessa m�nniskor en mening i sina liv som g�r l�ngt ut�ver det f�rv�ntade. B�rande p� ett inre ljus som inte l�ter sig sl�ckas forts�tter de sin kamp. Inte alla uppm�rksammas. Krigs�nkorna i Gaza och den syriska befolkningens krav p� f�r�ndring, med all kommunikation ut�t avst�ngd, forts�tter i tysthet sitt motst�nd f�r r�tten till sina liv; �Inshallah�.

Detta inre ljus �r besl�ktat med det skapande ljus, som mot alla f�rv�ntningar och i kamp med livsvillkoren, tr�nger fram i Birgitta Trotzigs f�rfattarskap. �Man ser dem p� l�ngt h�ll, kroppar som vrider sig efter pulsslagen av en sm�rta som man inte ser. Forml�st, besinningsl�st. S� tydligt deras brister urskiljs, felaktigheter, f�rgrovningar, �rrbildningar… Detta n�got � och det �r �nd� en m�nniska med v�lbekanta drag � som inte upph�r att f�rt�ras. – M�nniskor med en tung k�rna av motst�nd.” 

En skapande m�nniska med en tung k�rna av motst�nd var ocks� Allan Pettersson, vars musik f�r m�nga �r fylld av ett intensivt ljus ur kaos,p�minnande om n�gra textrader ur hans Barfotas�nger: �Det v�xer en blomma s� sk�n/ i ett sp�r av en �ngels fot. O sk�nhet, blott se den, o du: / den blomman har i himlen sin rot./ �r det tr�ttsamt att buga f�r vinden, / �r det tr�ttsamt att gunga en fj�ril, / blomma s�j, blomma s�j…� Ur mycket tunga villkor v�xer en vision av ljus och mening. Inte s� att lidandet eller m�rkret har en egen mening, ett �f�r att�. Lidandet �r i sig sj�lv meningsl�st och just s� utan hopp som det upplevs i �ngestdagarna och kan aldrig f�rsvaras. Orsaken �r ofta fattigdom och krigsf�rbrytelser, orsaker som vi kan och m�ste bek�mpa. Nej det ljus som kan komma ur m�rkret �r p� trots, ett ljus som v�rker fram som en skapande process ur det om�jliga. En m�nniska som p� trots inte l�ter sig f�rt�ras; Men kungelig, kungelig kliver mot skyn, / Spelkarln, spelekarln i byn; / fr�n svarta h�gtidsmullen, / passerar himlatullen…�

�…Skulle d� inte Gud l�ta sina utvalda f� r�tt, n�r de ropar till honom dag och natt? Skulle han l�ta dem v�nta? Jag s�ger er: han skall snart nog l�ta dem f� sin r�tt…� Att b�ra ljuset in mot m�rkret, att uppr�tth�lla tron p� en mening som inte l�ter sig brytas ned, �r utmaningen. Att, likt en besv�rlig �nka, kr�va r�ttvisa och m�nskliga r�ttigheter f�r alla och f�rf�lja makthavarna till dess att de �ndrar politiken, s� att vi inte ska pina livet ur dem med v�rt springande, se detta �r v�r kallelse. 

B�n 

Herre l�r mig att inte vilja n�got annat �n ur din hand motta mitt liv och i hoppets gl�dje leva dess mening till ljus.  

Amen

1 30 31 32 33 34 35