Kalender

feb
10
sön
Utställning; Sonja Öhrn @ Missionskyrkan, Galleriet
feb 10 – mar 7 heldag

Vernissage söndag 10 feb 12.30 – 14.00
Utställningsperiod 10 feb – 7 mars

feb
17
sön
Gudstjänst
feb 17 kl. 11:00

Torbjörn Bådagård, Gunnar Axelson Fisk Diakonia-aktivisterna

feb
19
tis
Lunchmeditation i Kryptan
feb 19 kl. 12:00
feb
20
ons
Gudstjänst på Karl- Johangården och Västergården
feb 20 kl. 10:30
Lunchbön i Kryptan
feb 20 kl. 11:30
Lunchmusik. Folkjazz med Wahlström/Allard Duo
feb 20 kl. 12:00

Thommy Wahlström, sopransax. Torbjörn Allard, gitarr.

Rum för Tro och Tvivel. Romarbrevet kap.15 – 16
feb 20 kl. 13:30 – 15:00

Bibelläsning är ett spännande företag, vars konsekvenser vi aldrig riktigt kan
förutse. Den öppna bibelläsningsgruppens aldrig sviktande engagemang
förde den under hösten så långt in i Romarbrevets vindlande resonemang,
att den inte som planerat hann läsa och diskutera hela brevet. Av den
orsaken börjar vårterminens studium med kapitel 10. Där befinner sig läsaren
mitt i Paulus’ utredning om judar och hedningar (έθνοϛ, ethnos, folk, nationer,
dvs ”vi”). Enligt vissa utläggare är detta brevets egentliga fokus. Det är även
vår tids ödesfråga.
Här kan nya deltagare med fördel ansluta sig. Vi läser oftast två kapitel åt
gången och låter texten belysa våra egna frågor. På det viset tränger vi in i
denna magnifika teologiska traktat.
Får vi tid över efter Romarbrevet tar vi oss an en eller två av Paulus’ kortare
epistlar:
Filipperbrevet, fyllt av värme, frimodighet och glädje. Och om vi hinner även
brevet till ”de heliga som bor i Efesos och som lever i tron på Kristus Jesus”.
Det brevet är berömt för sin avancerade kristologi (= lära om Kristus) och
ecklesiologi (= lära om kyrkan/församlingen). De två breven räknas till
”fångenskapsbreven” utan att vi med säkerhet kan avgöra vilken
fångenskap/husarrest det är fråga om.
Ledare: Anders Gustafsson

feb
21
tor
Litterärt till lunch. Dan Melin, poesi
feb 21 kl. 12:00
Demokratiserie. Sten Widmalm: Demokrati i det Globala Syd?
feb 21 kl. 19:00

Den parlamentariska demokratin som vi känner den i Väst – passar den även i det Globala
Syd? Kräver den ideologiskt definierade partier eller är den tillämplig också i samhällen,
som är hårt etniskt strukturerade? Finns det exempel på alternativa trovärdiga
demokratiska modeller? Sten Widmalm, professor i statskunskap, har bl a forskat om
toleransen i flera länder i Syd.

feb
22
fre
Mitt på da’n. Från anabaptism till svensk baptism
feb 22 kl. 14:00

Baptisthistorikern Magnus Lindvall visar några utvecklingslinjer från 1500-talets
anabaptism till svensk baptism och markerar två förgrundsgestalters betydelse för
den tidiga utvecklingen i Sverige, F O Nilsson och Anders Wiberg.