vecka 1 2019

”…Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörker utan ha livets ljus.” Joh 8:12

Jesus använder vår erfarenhet av ljus för att beskriva sin uppgift att ”kungöra vad Gud är”. Ljuset är ett fenomen som ofta förknippas med Gud i Gamla testamentet. Författarna beskriver en upplevelse av det gudomliga och liknar den vid erfarenheten av ljus: ”du sveper dig i ljus som en mantel.”Det gudomliga kan erfaras av våra sinnen som ljus, en påtaglig materia som omsluter oss, men utanför vår kunskaps gränser.

Detta innebär inte, som jag ser det, att allt som påstås vara kunskap utanför naturvetenskapens gränser är gudomligt. De många uttrycken för ”New age” som florerar i vår samtid är till exempel inte liktydiga med bibelns berättelser om Gud. Det ”andliga smörgåsbordet” som bland annat består av tarotkort, astrologi, chakrabalansering och Bachs blomsterterapi skiljer sig främst från den bibliska berättelsen genom att formuleras som motsats till det man i samhällets bärande institutioner uppfattar som ”kunskap”. I detta perspektiv blir andlighet något individualistiskt där tankar och praktiker kan kombineras hur som helst. Den bibliska berättelsen däremot är inte ett alternativ till forskning, kyrkans dogmer och allmän kunskap utan en tro som sträcker sig vidare utanför vår kunskapshorisont. Den upphäver inte den skapade världens materiella förutsättningar.

Om andlighet i de nyandliga rörelserna har förståtts som en motsats till det sinnliga, materiella eller världsliga så är andlighet i biblisk mening en erfarenhet i den fysiska världen. Andlighet är i bibeln ett uttryck för det gudomligas närvaro ”i världen”. Den bibliska skapelsemyten beskriver hur Guds ande (ruach) gjorde människan till en levande varelse. ”Och Herren Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse.”Andlighet kan då förstås som en möjlighet att inom den skapade materiens värld uppfatta Gud som en immanent, inneboende Gud, snarare än som en transcendent, översinnlig Gud, höjd över det jordiska.

Därför är den mystika upplevelsen av Guds närvaro en möjlighet för varje människa och kräver ingen magi eller rituell invigning. Religionshistorikern Robert Forman berättar hur han fick vara med om en kraftfull andlig upplevelse under en bilfärd till Cape Cod. Han stannade då för en kisspaus. Medan han lättade på trycket upplevde han plötsligt hur de torra grenarna knakade extra starkt under fötterna och hur ”världen blev djupare, rymden mer gripbar, han själv påtagligt levande”.Enligt Forman har alla tillgång till sådana upplevelser. Alla kan kliva in i det ”mystika rummet” där ”livet tycks meningsfullt, då man får en stark känsla av närvaro, då sinnena öppnas mot det universella.”Den mystik som står öppen för varje människa är den som förenar oss med Gud och som enligt orden i skapelseberättelsen gör oss till levande varelser.

Ordet mystik har sitt ursprung i grekiskans ord för tystnad och denna kanske också kan vara en väg till ”den kärlekens omfamning” mitt i vår vardag som Jean Charlier de Gersson kallade ”mystikens Gudsupplevelse”. Också Ignatius av Loyola söker Gud mitt i vår vardag, i alla ting och erfarenheter, naturupplevelser och rörelser i det profana livet. Att finna Gud, inte i långa böner utan i korta ögonblick, medan man observerar vardagliga erfarenheter är Ignatius specialitet. Kanske det är detta vi behöver öva för att leva i ljuset.

Bön: Gud låt ditt ljus lysa med hopp och kärlek genom alla barriärer in i våra liv, genom naturens växande liv och tystnadens heliga mysterium. Amen.