Vecka 4, 2013

relief_c350Vecka 4, 2013

�…Inte f�r tj�naren n�got tack f�r att han g�r vad han �r �lagd. P� samma s�tt med er: n�r ni har gjort allt som �ligger er skall ni s�ga: Vi �r odugliga tj�nare, vi har bara gjort vad vi �r skyldiga att g�ra.�  Luk 17:7-10

Veckans reflex

Den st�rsta delen av v�ra liv tillbringar vi i vardagen. Den kan se lite olika ut men det mesta �r triviala handlingar, det �r alla dessa dagar som �r v�rt liv. Jag tror aldrig jag tackade min mor f�r alla vardagar d�r jag blev f�rem�l f�r hennes omsorg eller far f�r alla tidiga mornar han satte p� sig hatten och gick iv�g till sin arbetsplats. Det mesta var sj�lvklar vardag i deras liv. Och �nd� var deras dagar en del i det som formade mitt liv och det samh�lle jag f�r njuta frukterna av. 

Vem skulle tacka mig, inte f�r tj�naren n�got tack, eller r�djuren som stod d�r och klippte med �gonen och ryggarna v�nda mot de isande vindbyarna, de bara stod d�r med djurens sj�lvklara frid utan undran. Det finns ingen herre som ordnat en f�rdplan som han sedan skall tacka dig f�r att du uppfyllt. Min uppgift som m�nniska �r inte att f�rverkliga en f�rdig plan, inte ens en gudomlig s�dan, utan att p� ett ansvarigt s�tt svara p� den situation d�r jag m�ter den andre, uppenbarad och dold p� samma g�ng.

Det bibliska verbet �uppenbara� betyder �avt�cka�. Det �r allts� inte s� att Gud uppenbarar sig i en enda h�ndelse, eller i en best�md text, och att det �r endast d�r som vi f�r veta n�got om Gud. I vardagslivet st�r ofta f�rtr�stan och tillit i motsats till misstr�stan. N�r tilliten �vervinner misstr�stan uppenbaras en uppbyggande k�rlek mitt i vardagen. Denna tillit �r den tro som ger oss mod att leva. En allt f�r sn�v f�rst�else av uppenbarelse g�r att vi inte ser vad som h�nder. Det �r i vardagens kamp v�rt livs hemlighet uppenbaras. 

I den Lutherska traditionen blir m�nniskan inte �lskad f�r sina prestationer utan f�r att Guds k�rlek genomstr�mmar allt. Gud �lskar oss b�de med v�r duglighet och med v�r svaghet, vi f�r allts� inte guds k�rlek f�r det vi presterat. Att leva �r n�d och vi �r alla m�nniskor som �r omslutna av samma k�rlek. I denna f�rvissning kan vi hitta v�gen till en mjukare gemenskap som kan g�ra det l�ttare att andas i v�rt samh�lle.

Det �r n�r vi lever vi finner sanningen om oss sj�lva, den finns inte, den skapas n�r vi v�xer och mognar i relation till varandra. Det �r en en f�r�nderlig verklighet och en r�relse i riktning mot det vi ytterst har m�jlighet att bli. V�rt liv ska inte bed�mas utifr�n en mall eller i j�mf�relse med andras CV. V�rt liv f�rverkligas i �ppenhet f�r v�rt eget inre djup i ett samspel med andra m�nniskor och ett �msesidigt utbyte och beroende. 

B�n

F�r det liv jag har f�tt av n�d vill jag tacka dig Gud skapelsens herre:

�Jag vill tacka livet
Som gett mig s� mycket
Det gav mig tv� �gon
Och n�r jag dom �ppnar
Kan jag klart urskilja det svarta fr�n det vita
Och h�gt d�ruppe himlens mantel str�dd med stj�rnor
I m�ngden m�nniskor, den som jag �lskar.�

Amen.