Vecka 43, 2012

relief_c350Vecka 43, 2012

…�S�g oss vad du anser: �r det r�tt eller inte att betala skatt till kejsaren?� Jesus m�rkte deras onda avsikt och sade: �Hycklare varf�r vill ni s�tta mig p� prov? Visa mig ett mynt som man betalar skatt med.� De r�ckte honom en denar, och han fr�gade: �Vems bild och namn �r det h�r?� � �Kejsarens”, svarade de. D� sade han till dem: �Ge d� kejsaren det som tillh�r kejsaren och Gud det som tillh�r Gud.� 
Matt 22:15-22

Veckans reflex

Nu �r det skillnad, b�de i makt och h�rlighet, mellan Carl XVI Gustaf och den romerske kejsaren. Det �r ocks� skillnad i r�tten att �trycka� pengar i den svenska ekonomin j�mf�rd med den romerska ockupationsmakten. Att de svenska mynten b�r bilden av en maktl�s kung kanske �nd� s�ger n�got om v�r maktl�shet inf�r finanskapitalismens starka krafter. Vi har inte makt att betygs�tta v�r kreditv�rdighet och d�rmed ingen sj�lvklar r�tt att uppr�tth�lla v�lf�rdsstatens omsorger. I en demokrati �r det dock ytterst vi sj�lva som har m�jlighet att p�verka den skatt vi ska betala till v�lf�rdens institutioner och det �r vi sj�lva som genom beskattning avst�r fr�n en del av det utrymme vi kan ha f�r privat konsumtion. Kanske kan man s�ga att vi ska ge skatteverket den skatt det beh�ver f�r att uppr�tth�lla v�lf�rden. D� har vi inte tystnat i v�r kritiska granskning av de finansiella systemens or�ttvisor men inte heller gl�mt Paulus uppmaning att inte st� i skuld till n�gon, utom i k�rlek till varandra.

I ett demokratiskt samh�lle �r det ofta genom skatten vi f�rmedlar k�rlek till v�r n�sta. Ett samh�lles styrka vilar p� inv�narnas kroppsliga och psykiska h�lsa och vardagslivets kvalit�. Ett samh�lle �r aldrig starkare �n sin svagaste l�nk. Att ber�kna medelv�rden p� inkomst och h�lsa i ett samh�lle och tro att det s�ger n�got om dess styrka �r lika relevant som att ber�kna genomsnittstyrkan i en kedjas l�nkar. Det spelar ingen roll hur starka de andra l�nkarna �r, n�r p�frestningarna �kar �r det den svagaste l�nken som avg�r om vi f�rlorar b�de lasten och kedjan den h�ngde i. Oj�mlikheten hotar det globala samh�llet hur mycket �n den politiska klassen f�rnekar sambanden mellan kris och or�ttvisa.

N�r f�r�ndringar i sjukv�rdsf�rs�kringen och A-kasseregler beslutas ska det g� just s� snabbt som kravet p� skattes�nkningar bland de h�gst uppsatta och m�ktiga kr�ver. Farh�gorna att det nya regelverket drabbar de fattigaste h�rdast och att n�gra ur medelklassen flyttas ned p� oj�mlikhetsstegen genom �oavsiktliga konsekvenser� beh�ver inte tas med i kalkyler och riskber�kningar. Skadorna betecknas som ov�ntade och avf�rdas som s� oviktiga att kostnaderna f�r att minska denna risk inte �r f�rsvarbar.

F�r de drabbade �r det annorlunda, kanske det �r den sista �godelen som de tvingas avyttra n�r de ska kvalificera sig f�r f�rs�rjningsst�d och den ov�ntade sjukdomen kan ber�va dem r�tten till ett v�rdigt liv. N�r olyckan �r framme �r ras och klass de outtalade skiljem�rkena f�r vem som klarar sig och vem som blir kvar i fattigdom. Till dem som inte vill avst� ett utrymme i den privata konsumtionen f�r att bidra till en gemensam v�lf�rd passar Jesus ord om hycklare v�l in. Ni vill sj�lva njuta av v�lf�rdens frukter och k�nna trygghet inf�r ov�ntade sjukdomar men inte dela med er till dem som varit med och byggt v�rt gemensamma trygghetssystem. Ge �t v�lf�rden den skatt den beh�ver och tag emot livets h�lsa som en of�rtj�nt g�va av den som skapar liv. 

B�n

Gud hj�lp oss att se v�rt beroende av varandra som en g�va och att verka f�r en r�ttvis f�rdelning av br�d och arbete �t alla. 
Amen.