Vecka 50, 2012

relief_c350Vecka 50, 2012

�…Vad skall jag j�mf�ra detta sl�kte med? De liknar barn som sitter p� torget och ropar �t andra barn: `Vi spelade f�r er, men ni ville inte dansa. Vi sj�ng sorges�nger, men ni ville inte klaga�. 
Matt 12:12-19

Veckans reflex

Jag kan inte undg� att l�ta tankarna l�pa till den stora klimatkonferensen i Doha. Klimatkonferensen �r den enda m�tespunkten i v�rlden dit alla l�nders ledare kan komma f�r att tala med varandra och avtala om en omst�llning av v�rldens koldioxidutsl�pp. Som en p�minnelse om vikten av f�r�ndring rusade en orkan in �ver Filipinerna och krossade hundratals m�nniskors hem och liv. Men till denna klimatkonferens kom inte v�rldens ledare. De skickade i b�sta fall en minister eller n�gon skicklig f�rhandlare utan mandat att utf�rda nya bindande l�ften. Konferensen liknade barn som sitter p� torget och ropar �t andra barn: �Vi spelade f�r er, men ni ville inte dansa.�

�Vad skall jag j�mf�ra detta sl�kte med?� Vi �r m�nga i detta sl�kte som oroar oss �ver v�rlden och som ser p� v�rlden med k�rlek. Vi har f�tt s� mycket, jordens frukter har m�ttat oss, vinet har sl�ckt t�rsten, sn�n har givit oss tystnaden och den r�dstrimmade himlen vid solnedg�ngen har givit oss frid. Nu delar vi ansvaret f�r denna skapelse med m�nga andra, vi �r inte solit�rer utan delar av en kropp. N�r n�gon lider, lider vi alla. Vi kan inte isolera v�r del av v�rlden fr�n den �vriga och l�tsas som om inte v�ra liv var beroende av de andra. D�rf�r inser vi att v�rt s�tt att f�rse oss med energi, matvaror och landarealer, p� bekostnad av den �vriga v�rlden inte l�ngre �r m�jlig. Vi �nskade verkligen att v�rldens ledare skulle komma till m�tesplatsen och p�b�rja en ny ordning.

�Vi sj�ng sorges�nger, men ni ville inte klaga�. V�r sorg �ver att de inte kom ber�r v�r maktl�shet, klyftan mellan vilja och kunna, mellan �ga, veta, och vara. Vi k�nner till lidandet och den ofr�nkomliga kallelsen till t�lighet och �dmjukhet som livets korthet l�rt oss. V�gar vi dr�mma om en f�r�ndring bortom de mots�ttningar som skapats av en egoism i v�rldsskala, v�gar vi dr�mma om f�rsoning och en ny v�rld d�r r�ttvisa bor?

Jag undrar om Jesus s�g v�ra problem, inte bara vars och ens sm� personliga problem utan ocks� m�nsklighetens, v�rldens och universums stora, v�ldiga problem? Snickarsonen, vad visste han? Var han den som skulle komma? Jag tror att han, som ocks� kallades Kristus, k�nde till den sjukdom som det ok�nda ger upphov till n�r vi m�ter det ansikte mot ansikte. Den �de st�ngda utv�garnas fasa� som uppkommer n�r man k�nner sig inst�ngd i en utvecklingsprocess utan att veta vart den leder. Nu beh�ver vi inte en mild Rabbi: konventionell, sockers�t och banal, utan en Kristus som f�rst�r v�r vrede och �ngest. Vi beh�ver en Kristus, vars hemlighet l�ngd och bredd, h�jd och djup ingen kan m�ta, en Kristus som kan bryta upp v�rt alltf�r tr�nga syns�tt och v�r alltf�r stora egoism.

B�n

Herre vi �r s� ensamma, s� utl�mnade, b�jda in mot oss sj�lva, tillknutna som sopp�sar. Hj�lp oss att st�vja all v�r r�dsla �ver att inte hitta ut, �ver att inte omedelbart hitta fram till de r�tta v�garna, de stora handlingarna och tilliten. 
Amen.