Vecka 52, 2012

relief_c350Vecka 52, 2012

�L�t barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillh�r s�dana som de. Sannerligen den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in� 
Mark10:13-16
Veckans reflex

I julens bibeltexter tr�der barnet fram ur en v�rld d�r det annars var naturligt att visa bort dem. H�r avvisar Jesus �bortvisarna� och lyfter upp barnet i centrum f�r budskapet om Guds rike. Men i den bibliska bakgrunden finns ocks� ber�ttelsen om Herodes dr�p av alla gossar i Bethlehem.�Rop h�rs i Rama, gr�t och h�gljudd klagan: Rakel begr�ter sina barn, hon l�ter inte tr�sta sig, ty de finns inte mer.� Den bibliska ber�ttelsen inneh�ller dem b�da: ber�ttelsen om barnet i centrum och det hotade och pl�gade barnet.

Denna bild av v�rlden har inte f�r�ndrats. Vi k�nner igen det nyf�dda barnets f�rm�ga att framkalla den k�rlek och omsorg som det beh�ver och samma barn som efter n�gra �r pockar p� uppm�rksamhet och v�cker blandade k�nslor. F�rst�else fr�n dem som har dem k�ra och irritation fr�n dem som har viktigare saker att syssla med. Men vi k�nner ocks� igen ropet i Rama som inte har tystnat. Ropet av sm�rta fr�n m�drar som inte l�ter sig tr�stas.

I sm�stadsidyllen Newtown, Conn finns b�da ber�ttelserna inv�vda i varandra. De gamla viktorianska husen som flankerar huvudgatan, en kulle med en stor flaggst�ng i centrum av staden och ett stycke betesmark med skuggade sidov�gar som str�lar ut�t fr�n gr�svallen. Vi kan h�ra lekande barn cykla och leka. Vi kan f�rest�lla oss hur barnen flockas runt glasst�ndet och f�rst�rker v�r bild av sm�stadens oskuld och harmoni. Pl�tsligt sliter ljudet fr�n den senaste av m�nga amerikanska skolskjutningar s�nder tystnaden och idyllen i staden. Sedan �r allt vi h�r ljudet fr�n gr�tande m�drar som inte l�ter sig tr�stas.

Det kan vara frestande att som brodern till Ivan Karamazov, i Dostojevskijs ber�mda roman, st�lla Gud till svars f�r alla grymheter mot barn som utspelas i denne allsm�ktige guds skapade v�rld. Retoriken med filosofiska reflektioner om m�nniskans fria vilja och hoppet om en himmelsk bel�ning kan inte tysta kritiken. �Inte ens hoppet om himlen�, svarar Ivan sin bror,�kan vara v�rt t�rarna fr�n ett torterat barn�. Inte heller bibeln svarar p� lidandets �varf�r�. Ist�llet f�r ett filosofiskt bevis p� en allsm�ktig guds v�lvilja h�rs ber�ttelsen om en lidande Gud som inte l�ter en sparv falla till marken utan att han �r d�r. En solidarisk Gud som delar kampen �nda upp p� ett kors. Ett barn som f�ds i ett stall d�r skuggan av v�ld och �ngest tornar upp sig �ver natthimlen och d�r en av f�delseg�vorna �r myrra, en krydda som anv�nds f�r att f�rbereda organ f�r d�den. En ber�ttelse om en i lidandet n�rvarande Gud.

Det �r inte Gud som st�r till svars i julnatten utan m�nniskan. M�nniskan som s�ger nej till vapenlagar och ist�llet konstruerar ammunitionsmagasin som l�ter m�rdaren skjuta i l�nga serier, innan han laddar om. M�nniskan som i dag l�ter 300 miljoner privat�gda skjutvapen finnas i USA. M�nniskan som till�ter att vapenexportlagar kringg�s s� att det svenska granatgev�ret Karl Gustav kan riktas mot barn och v�rnl�sa vuxna i Burmas djungler. Ett v�rnl�st barn leder oss fram till m�nniskans ansvar f�r v�ldet.

B�n

Herre l�t v�ra �ron h�ra ropet i Rama, n�r vi stiftar v�ra rikens lagar. St�d oss i kampen mot vapen och exportlagar som till�ter d�dandet av v�rnl�sa barn. 
Amen.