vecka 15 2019

”…Se din konung kommer till dig. Rättfärdig är han, seger är honom given. I ringhet kommer han, ridande på en åsnehingst. Jag skall förinta alla stridsvagnar i Efraim, alla hästar i Jerusalem. Krigets vapen skall förintas. Han skall förkunna fred för folken, och hans välde skall nå från hav till hav, från floden till världens ände.” Sak.9:9-10.

 

Jesus var en lärd man som associerade sina handlingar till texter och föreställningar som fanns nedtecknade i profetböckerna. När han rider in i Jerusalem på en åsna så är det en provocerande gest mot det romerska imperiets närvaro i det ockuperade Palestina. Valet av en åsna var en anknytning till profeten Sakarjas beskrivning av en kommande fredskonung, Messias.

Snart firar vi palmsöndagen till minne av Jesus manifestation mot krig och rustning. Berättelsen är så välkänd att Yassir Arafat tog med sig en palmkvist som en fredsgest när han skulle tala i FN. Jesus aktualiserar Sakarjas budskap om konungen som ska förinta alla stridsvagnar och vapen för att istället förena folken till en global rättvis gemenskap från hav till hav. Kanske Sakarjas profetia inte enbart var en dröm i huvudet på denna präst och visionär som återvänt till sitt land efter deportationen, utan Guds uppmaning till fred och försoning?

Om vi vill vara Jesus efterföljare så är fred inte bara en dröm utan en realistisk möjlighet. Då får vi lyfta palmkvistarna till en manifestation mot krig och rustning. Det är med Guds rike som det är med elektronen i kvantmekaniska experiment, den har ingen bestämd position förrän man bestämmer sig för att mäta den, då intar den en bestämd position. Så är det med Guds rike, det finns där mycket nära oss om vi väljer att tro på det, först då blir det verkligt. Vi kan välja att låta våra liv inta en bestämd position som Kristi efterföljare, då blir våra liv delar av Guds handlingar i världen, manifestationer för fred och rättvisa.

Det betyder inte att allting förändras, som om Guds rike vore en slags parallell värld, men det betyder att vi blir delar av den verklighet som vilar i det fördolda och väntar på att förlösas. Som en surdeg som blandas i mjölet och genomsyrar allt, en del av ett sammanhang där fred och rättvisa gror tills den genomsyrat allt.

Medan Messias vänder blickarna in mot den vilja till fred och rättvisa som är varje människas möjlighet så satsar världens furstar på krig och förstörelse. I en debatt om fred och säkerhet deklarerade president Obama sin tilltro till nya vapenslag. ”Vi måste tänka på cybersäkerhet. Vi måste tala om rymden.”försäkrade presidenten för den stormakt som förlorat 58 000 soldater i Vietnamkriget och satsat 100 miljarder dollar på att vinna detta krig som de sedan fick lämna i panik. Det hindrade inte heller president George W Bush från att satsa 300 biljoner dollar på väpnade konflikter. Trots denna bevisade oförmåga att skapa fred med hjälp av väpnade konflikter satsar imperiernas härskare nu på nya rustningar och kostsamma krigsförberedelser i cyberrymden.

Många uppfattar tilltron till Jesus som fredskonung som en orealistisk väg för att vända historien ur de globala krisernas strupgrepp. Men denna väg är mer realistisk än försvarsministrarnas, generalernas och vapenindustrins lobby som, för att vi inte ska se deras misslyckande, sprider en ogenomtränglig mur av lögner runt de militära lösningarna. Låt oss tillsammans med strejkande skolungdomar och palmbladsviftande barn i Jerusalem, besluta oss för att bli Kristi efterföljare och möta världen med en palmbladskvist.

Bön: Gud giv oss  mod att manifestera mot krig och rustning och förenas i fred med världens folk. Amen.