vecka 38 2024 17:e söndagen efter trefaldighet
Publicerat 16 september, 2024
”… Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.” Matt 6:19-24
Jesus såg hotet som under hans levnadstid låg i sin linda, men som sedan dess har vuxit till planetariska dimensioner: Pengar. Det var en gång i tiden något man sparade för att låna ut till banken som i sin tur lånade ut dem mot gällande ränta till någon annan. Sedan dess har systemet utvecklats så att banken lånar ut pengar och räknar skulden som en tillgång, alltså obegränsad och utan annan täckning än din betalningsförmåga. Precis som Gud skapade världen ”ex nihilio” ur intet, så kan alltså pengar skapas ur intet. Ekonomen George Gilder betecknade på 1950-talet detta som kreativitet och en Guds gåva till människan. Skapandet av pengar var en gåva, en välsignelse och ett uttryck för Guds nåd. Sådana idéer inspirerade evangelister som Pat Robertson att kalla utbudsekonomin ”den första sant gudomliga teorin om pengars uppkomst.” Det var ur dessa föreställningar den så kallade ”framgångsteologin” växte fram, där mycket pengar är ett tecken på Guds kärlek. I dagens USA-politik kallas det Project 2025.
För Jesus var pengar dock inte en gåva från Gud utan en maktfaktor som kunde förslava människor och mammon var en makt jämförbar med Gud. Människans vilja att bli omåttligt rik har nu skapat återkommande kriser i vår värld som sätter ekonomisk tillväxt före alla andra värden och över en miljard människor i denna rika värld är utblottade och saknar mat för dagen, rent vatten och hälsovård. De rika utgör en ekonomiskt och politiskt mäktig bromskloss mot de reformer av tillväxtens inriktning som vill till för att värden ska bli mer hållbar– ekonomiskt, ekologiskt och socialt.
Är en förändring möjlig? Ja, om vi vill kan vi ändra på denna ordning. Det ekonomiska systemet med pengar så som det ser ut i dag är ju ingen naturlag utan en av människor konstruerad modell. Omkring år 3000 f. Kr. uppfanns räntebärande skulder i Irak och år 800 e.Kr. uppfanns inom Islam i samma land det första avancerade systemet som uttryckligen förkastade räntebärande skulder. Alltså är förändring möjlig och kanske är det nu i skuggan av klimatkrisen dags för ännu en förändring. Jag tror att vi nu måste lyssna till alternativa kritiska teorier om pengar. Inom Islam figurerar en alternativ ekonomivetenskap med bland annat Muhammad Baqir al Sadr och många ideologier bygger på Karl Marx kritik av penningekonomin – det finns många ansatser till nytänkande. Till exempel har den australiensiska ekonomen Kate Raworth konstruerat en modell som hon kallar ”Donuten”, där målet är att återföra mänskligheten till det rum där vi kan verka säkert utan att överskrida de planetära och sociala gränser som det ekologiska taket tillåter. Kristen och även muslimsk tro kallar nu mänskligheten till skapande frigörelse.
Jesus föreskriver inga nya ekonomiska modeller men han vill lyfta oss ut ur mammons välde för att vi ska bli skapande delar i Guds stora oändlighet. Som Edith Södergrans uttrycker den fria människans horisonter: ”…som alltets stora kraft, / en ensam värld inom millioner världar, / en första gradens stjärna lik / som slocknar sist.”
Bön: Tack Gud för att du vill lyfta oss ur ekonomismens fängelse och ge oss en roll som fritt skapande och väljande världsmedborgare. Amen