Vecka 39, 2012

Vecka 39, 2012

�…Ingen kan tj�na tv� herrar. Antingen kommer han att hata den ene och �lska den andre eller att h�lla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tj�na b�de Gud och mammon. �
Matt. 6:19-24

Veckans reflex

P� mitt nattduksbord ligger tv� b�cker; Papperspengarnas kollaps, av Detlev Schlichter och Annorlunda nu, med underrubriken �tta sekel av finansiell d�rskap, av Carmen M Reinhart och Keneth S. Rogoff. Boken om papperspengarnas kollaps handlar om hur elastiska penningsystem, papperspengar eller digitala representationer av pengar, f�rr eller senare kollapsat och f�r �vrigt �ven de dynastier som skapat dem. Problemet �r att pengar blir en helt elastisk vara, vilket g�r att systemet hela tiden expanderar. Det finns ingen gr�ns f�r bankernas utl�ning. Centralbankerna m�ste rycka in och r�dda banksystemet genom att skapa mer pengar f�r att h�lla systemet vid liv, s� l�nge det g�r, och forts�tta stimulera skulduppbyggnaden. Historiskt har det lett till kollaps. De som f�rsvarar den avreglerade marknaden s�ger att �det �r annorlunda nu�, att det finansiella systemet blivit s� mycket mer effektivt att vi helt enkelt klarar h�gre skulder. Just denna inv�ndning, visar min andra bok p� nattduksbordet, har alltid varit anledning att forts�tta l�nefesten. De flesta s�dana hausser slutar illa, konstaterar f�rfattarna efter en grundlig genomg�ng av �tta seklers finans- och bankkriser. Inget �r annorlunda nu.

Nu var det inte den tekniska fr�gan om elastiska betalningsmedel eller den globala ekonomins obalans som Jesus talade om n�r han beskrev Gud och mammon som tv� of�renliga storheter. F�r Jesus handlade det om drivkrafter, om tillv�xt i ekonomin �r det �vergripande m�let betyder det att f�rdelningsfr�gorna f�r st� tillbaka och att l�sningarna p� milj� och klimathot skjuts p� framtiden. Fortsatt tillv�xt och kreditdopad k�pfest kr�ver riklig tillg�ng p� billig energi fr�n oljek�llor som passerat sin topp och kravet p� minskade koldioxidutsl�pp �r en �verlevnadsfr�ga. V�r generation och v�ra barn m�ste v�lja mellan en �kad tillv�xt eller en �kad h�llbarhet med f�r�ndrade villkor f�r de fattigaste. Som jag tolkar Jesus var det just detta val av drivkrafter som han avs�g n�r han pekar p� en mots�ttning mellan Gud och mammon. Jesus pekar p� ett dilemma som ocks� �r dilemmat i min nattduksbordslitteratur.

Vi st�r inf�r ett �vergripande val och en �vergripande f�r�ndring b�de i f�rh�llande till nationella klassklyftor och internationell dominans med exploatering av geopolitiskt och ekonomiskt svagare l�nder. Kolonialismen l�mnade djupa sp�r, inte bara i de kolonialiserade l�nderna, utan ocks� i de s�nderfallande imperierna och i den v�sterl�ndska sj�lvbildens �verl�gsenhet. Med s�nderfallande ekonomiska system, hotande klimatkris och en energikr�vande samh�llsorganisation kr�vs en ompr�vning av de drivkrafter som styr v�ra liv. N�r det internationella samh�llet efter f�rsta v�rldskrigets chock skulle formulera en ny drivkraft f�r uppbygganden av ett nytt samh�lle formulerades de m�nskliga r�ttigheternas dokument. Det �r en god b�rjan av en samh�llsvision d�r inte tillv�xten men m�nniskan st�r i centrum. Ni kan inte tj�na b�de Gud och mammon, men vadhelst ni har gjort mot en av dessa mina minsta det har ni gjort mot mig.

B�n
O Gud, vi har l�tit mammon sn�rja oss i ett system av or�ttvisor och milj�hot, giv oss mod att s�ka nya drivkrafter f�r v�r samlevnad och giv oss t�lamod att uth�rda f�r�ndringens pl�gor. Befria oss till ett liv i k�rlek. 
Amen.

• Dela