vecka 42 2024, tjugoförsta söndagen efter trefaldighet
Publicerat 15 oktober, 2024
”Är det rätt eller inte att betala skatt till Kejsaren?” Matt 22:15-22
Detta är en aktuell fråga även för oss. Skatten som Kejsaren drev in upprätthöll en ordning i imperiet även om det var en diktatur. Fariséernas fråga till Jesus syftade inte till att avslöja imperiets förtryck utan de ville få fast honom för något han sade. Deras fråga har samma snäva och kontextuella kortsiktighet som ett partigräl i Sverige där man debatterar vem som ska tjäna mest på årets skattesänkning. Med Jesus ordval skulle man kunna kalla några av våra politiker för ”hycklare” för de vet att systemet är riggat så de stora pengarna går till kapitalägarna så att de kan säkra sina förmögenhetsökningar. I likhet med fariséernas fråga syftar partigrälet inte till att avslöja systemets förtryck utan till att få fast motståndarna för något de säger.
Fariséernas fråga handlade om något annat än den grundläggande rättvisefrågan och inleddes med en försåtlig inställsamhet: ”Vi vet att du är uppriktig och verkligen lär oss Guds väg.” De ville få honom att tala om ”Guds väg” för att irritera ockupationsmakten och bli fängslad. I Psaltaren finns budskapet ”Förkunna bland folken: Herren är konung”. Dessa texter lästes kanske på de stora liturgiska festerna i Jerusalem och de utmanade naturligtvis ockupationsmakten. Romarrikets förtryck kunde inte förenas med Guds uttalade avsikt med samhällsordningen: ”En ny jord där rättfärdighet bor”. Jesus förstod att ett svar som innehöll en beskrivning av denna Guds väg skulle vara farlig. Hans svar avslöjade hyckleriet och innehöll likväl en radikal tolkning av Guds väg genom uppmaningen att ”ge Gud det som tillhör honom”.
Jag menar inte att den svenska fördelningspolitiken är oviktig men i perspektivet av global rättfärdighet är det ett perifert problem. Att ge Gud det som tillhör Gud rymmer ett oerhört mycket större allvar i vår tid när människans påverkan på jordens ekosystem är så omfattande att det finns en risk för ekologisk kollaps. Om Gud är i allt och allt är i Gud, eller som Paulus skriver: ”han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt”, då blir människans utmaning att vara medskapare för planetens överlevnad och en rättvisare fördelning av planetens tillgångar.
”Det som tillhör Gud” inbjuder människan till ömsesidig delaktighet i Guds skapande aktivitet. Även om vi människor är bildade av atomer som kanske härrör från big bang eller kastades ut i den interstellära rymden av stjärnor så är vi här nu och inbjuds till delaktighet i Guds skapande. När klimatkrisen orsakar glaciärsmältning, bränder, vattenbrist och torka är det naturens rop på hjälp och Gud kallar på hjälp genom naturfenomenens kriser. Enligt en gammal judisk tradition handlar orden ”låt oss skapa” i Första Mosebok 1:24 inte om någonting inom Gud utan om ett uttryck för en relation mellan Gud och den mer-än-mänskliga skapelsen. Teologen Rosemary Radford talar om att Skaparen kallar och det skapade svarar i ett utbyte som är ömsesidigt förvandlande. Nu kallar oss Gud genom naturens rop att förena mänskligheten till en gemenskap med uppgiften att justera flödena inom de ekonomiska systemen så att tillgångarna kan tjäna en välbefinnandeekonomi för alla och ett stopp för klimatkrisen. ”Ge Gud det som tillhör Gud”.
Bön: Gud förena oss till en enad mänsklighet med mod att förändra det som brister och skapa nytt där rättvisa saknas. Amen