Vecka 45, 2011

relief_c350Vecka 45,2011

�� Meningen �r ju inte att andra ska f� det b�ttre och ni f� det sv�rt. Nej, det �r en fr�ga om j�mvikt; nu skall ert �verfl�d avhj�lpa deras brist, f�r att en annan g�ng deras �verfl�d skall hj�lpa er brist. S� blir det j�mvikt, som det st�r skrivet: Han med mycket fick inte f�r mycket, han med litet fick inte f�r litet.�  
2:a Kor. 8:9-15.

Reflektion

Vi kan inte v�lja bort globaliseringen. Den �r redan ett faktum. De ekonomiska systemens feberv�gor g�r som en frossa genom v�rldens ekonomier. 

Klimatf�r�ndringarnas chockerande siffror, m�tta i jordens medeltemperatur efter industrialismens genombrott, stiger mot den orov�ckande 2 grader gr�nsens katastrofscenarier. 

Seattle, Washington, Quebec, Madrid, London. Melbourne, Genua, Edinburgh; de h�gljudda massdemonstrationernas st�der, d�r aktivisterna drivs av �vertygelsen att v�ra globala relationer i grunden �r prim�rt antagonistiska snarare �n �msesidigt f�rdelaktiga, blir allt fler. Tvivlet p� att v�r tids ekonomiska och politiska strukturer ska kunna skydda oss och v�ra barn mot fattigdom och sv�lt �kar. Massdemonstrationerna blir till revolution�ra massupplopp med krav p� f�rdjupad demokrati i Tunisien, Egypten, Libyen, Syrien, Bahrain och Jemen. I Europa v�xer protesterna mot or�ttvisa l�sningar av de allt t�tare ekonomiska krisernas dilemma. Utanf�r b�rserna i USA och Europa samlas de som drabbas i provisoriska t�ltl�ger och kr�ver f�r�ndring. 

Det �r inte bara demonstranterna som uppfattar oj�mlikheten i v�rlden som or�ttvis och oacceptabel, det finns oerh�rt m�nga fler m�nniskor som delar deras oro och besvikelse �ver att v�rldens ledare totalt har svikit sitt ansvar i f�rh�llande till den globala identitet som de globala protestr�relserna ger uttryck f�r. N�den och klyftorna i v�rlden �r ju inte ett resultat av globaliseringen, snarare ett resultat av hur vi har organiserat de sociala, politiska och ekonomiska utmaningar som globaliseringen st�llt oss inf�r.

�r allt hoppl�st eller �r protestv�gorna ett uttryck f�r en djupare global etik, ett skapelsens rop �ver ok�nda vatten p� ett sj�lvf�rverkligande av en global sammanfl�tning? Om det inte fanns en k�nsla av global solidaritet och inte heller n�gon oro �ver global or�ttvisa, varf�r skulle d� s� m�nga m�n och kvinnor i v�rlden oro sig �ver att m�nniskor i andra delar av v�rlden far illa? �Meningen �r ju inte att andra ska f� det b�ttre och ni f� det sv�rt. Nej, det �r en fr�ga om j�mvikt; nu skall ert �verfl�d avhj�lpa deras brist, f�r att en annan g�ng deras �verfl�d skall hj�lpa er brist. S� blir det j�mvikt, som det st�r skrivet: Han med mycket fick inte f�r mycket, han med litet fick inte f�r litet.� 

B�n
Herre hj�lp mig att hitta dina tecken, ledstenar och r�sen, dolda av min yta. Hj�lp mig att bejaka den globalisering som b�r samma djup som omsorgen i mig med fattigbarnen och de bostadsl�sa. Uppv�ck det djup i mig, dold av en brokig yta, som vill k�rlek. 

Amen