vecka 51 2018

 

 

 

”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus…”Lukas 1:30-35

 

I den kristna berättelsens urkunder står en kvinna i centrum. ”Helig ande skall komma över dig och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son.”

Om man vill läsa bibeln i ett feministiskt perspektiv kan denna text vara en utgångspunkt.

 

En sådan läsning skulle då kunna förstärka övertygelsen om att Bibeln stödjer kvinnors kamp för jämställdhet och att religionens patriarkala drag kom in senare när texterna tolkades i patriarkala strukturer. Men de som tolkar Bibeln på detta sätt gör samma misstag som de traditionellt patriarkala läsarna gör sig skyldig till när de låter enskilda bibeltexter vara vägledande för hela den mångfald av texter som bibeln utgör. Hanna Stenström som forskat i feministisk exegetik konstaterar att feministisk bibeltolkning har klarlagt ”hur djupt och genomgående androcentriska de bibliska texterna är, alltså att de genomgående präglas av ett tänkande där mannen och det manliga är centrum och norm och kvinnan är `den andra´ och en avvikelse från den manliga normen”.

 

Nutida samhällssyn och feministisk verklighetstolkning skiljer sig faktiskt markant från den verklighet som skildras i Bibeln. Detta väcker frågor om hur man kan förstå Bibelns auktoritet: I vilken grad och på vilket sätt är Bibeln en norm för kristen gemenskap, och vilken roll spelar nutida kunskaper och erfarenheter?

 

När de bibliska texterna rymmer en patriarkal kultur med en androcentrisk världsbild, när kvinnan är underordnad mannen, innebär det en svårighet för den moderna läsaren. Det är inte enbart en fråga om vilken relevans vår tids feministiska perspektiv har i en kristen livsuppfattning utan det berör hela vår världsbild: Sociala samlevnadsfrågor, politiska ideologier och fysikens och kvantfysikens beskrivningar av verkligheten.

 

Sedan ett hundratal år tillbaka har vi med hjälp av den historisk-kritiska bibelforskningen lärt oss att läsa bibliska texter som vilka andra antika texter som helst. Vi tar då hänsyn till språkets och kontextens påverkan på det som beskrivs. Vår erfarenhet av Gud är inte bunden till en text men texten kan förklara den erfarenhet av Gud som vi möter i den fysiska verkligheten. Därför blev Gud människa och det är i vår historiska och materiella värld som vi kan möta Gud med hjälp av de texter som berättar om detta under. Där vår kunskap begränsar vårt vetande leder oss tron vidare till en tolkning av erfarenheten in i en gemenskap med det gudomliga.

 

Bibelns mångfald ger utrymme för tolkning utifrån olika perspektiv. Ett av dem är det feministiska perspektivet utifrån vilket dagens text är en hyllning till födandets erfarenhet. Kanske är det födandets erfarenhet som skapar en djup vördnad för livet – en exklusiv kvinnlig erfarenhet som ingen man har upplevt. Även om mannens närvaro vid förlossningar kan mildra hans alienation kan den aldrig ersätta den djupa erfarenhet som födandet av nytt liv innebär. Den långsamma anpassningen av kvinnans kropp, modet och kampen att förlossa en ny människa till liv utgör en revolt mot mannens definition av kvinnan som det svaga könet. Nu är det dags att lämna den säkerhet som fötts ur falsk överlägsenhet och manlig arrogans och påbörja en upptäcktsfärd mot morgondagen, genomlyst av födandets erfarenhet.

Bön: Gud ge oss alla, kvinnor som män, modet att leva i din livsuppehållande kärlek. Amen.