Välkommen till Uppsala Missionskyrka

Varje söndag kl 11.00 har vi gudstjänst i Missionskyrkan. Övriga samlingar och konserter: Se kalendarium. Vi sänder gudstjänsten via Församlingskanalen.

Ang. våra lokaler
Efter nya direktiv från Folkhälsomyndigheten använder vi oss av markeringar i kyrksalen. Vid gudstjänster välkomnas du att sitta med en meters avstånd mellan sällskap.
Vid gudstjänst och konserter gäller uppvisande av vaccinationsbevis. Gäller för  alla över 18 år. För att få vaccinationsbevis: Klicka här!

Information till våra kunder gällande lokalerna: Klicka här!

Temasamlingar våren 2022
I vår kommer samlingar omkring olika tema hållas. De inleds i en gudstjänst och följs upp i samtalskvällar på torsdagar. Läs mer här!

Webbsändning från Uppsala Missionskyrka Kultur

Konserter och utställning finns inspelat och kan ses här. Klicka på länken här!

 

Veckans bibelmeditation

vecka 3 2022

”…Jag har mat att äta som ni inte känner till…” Joh 4; 27-42

Jesus sa detta till lärjungarna samma dag som han sagt till en samarisk kvinna: ”…Om du visste vad Gud har att ge och vem det är som säger till dig: Ge mig något att dricka, då skulle du ha bett honom, och han skulle ha gett dig levande vatten…” Jesus använde vatten och mat som symboler för en upplevelse som han inte kan beskriva med ord. Kanske är detta samma dilemma som filosofen Gilles Deleuze möter när han ska beskriva vår komplexa  verklighet. Deleuze prövar begrepp som ”Rhizom” för att beskriva komplexiteten i det som är vårt liv: Ett slags organisationsmönster av människor och idéer med hierarkiska strukturer som fortplantar sig i alla riktningar och inbjuder till en mångfald användningssätt och ympningar i nya kombinationer. Han skriver att ”förståndet släpar efter naturen”.  Jag tänker att det kanske är omöjligt att i ord beskriva vår erfarenhet av livets djupaste verklighet – det hela. Möjligen kan det religiösa språket användas för att beskriva allt omkring oss och tillvarons grund. En utväg ur detta dilemma kan K.G. Hammars drastiska lösning utgöra när han konstaterar: ”När jag säger `jag tror på Gud´ säger jag inget om Gud. Jag ger istället uttryck för något om mig själv, hur jag uppfattar mig själv”. Det handlar om hur vi relaterar till det liv som Jesus talar om som ”levande vatten” och den komplexitet som Deleuze beskriver som ett ”rhizom”. För mig blir dessa symboler vägvisare mot en djupare tillit som gör världen ”transparent” och som visar på alla möjligheter som livet rymmer, en relation till den transcendenta verklighet som en del av oss kallar Gud.

Några av kyrkofäderna i urkyrkan förstod betydelsen av att jämföra kristendomens symboler och mänsklighetens allmänna erfarenheter med varandra. Ett exempel på detta är kyrkofadern Clemens av Rom som jämför dygnsrytmen med död och uppståndelse. ”visar oss dagen och natten uppståndelsen; natten lägger sig ned, dagens står upp; dagen förgår, natten kommer.”  Kyrkofäderna tänkte att naturens fenomen var fulla av budskap som visade det heliga i världsalltet. För den religiösa människan har naturen alltid haft en djupare betydelse, en form av helighet.  Det reflekterar jag över när jag går ut i natten – skogen har den vackraste vinterskruden och månen kastar sitt ljusa sken över stigen. En trolsk och vidunderligt vacker upplevelse. Den skiljer sig brutalt från vad mänskliga handlingar skapar i världen. Som det mänskliga narrativ som berättas från TV-skärmen under rubriken Irak. Där skildras resultatet av USAs krig i Irak med lemlästade och skadade människor, en monumental historia av mänskligt lidande och övergrepp som lämnar efter sig en öken av ödsliga ruiner, ruiner , ruiner… detta krig som möjliggjorde IS. Beslutet om Irak-kriget fattades av en president som sa sig vara en pånyttfödd kristen. Ibland undrar jag om inte det heliga är mer närvarande bland människor i naturnära kulturer än i våra imperiekulturer, hur utvecklade vi än tror att de är. En profet från Umatilla-stammen vid namn Smohalla upplevde jorden så helig att han vägrade såra och skära i den ”Det är en synd” sa han ”att med jordbruksarbete såra eller skära i, riva eller skrapa allas vår moder.”

I de amerikanska ursprungsbefolkningarna och i medelhavsreligionernas Terra Mater och Tellus Mater finns en föreställning om jordens helighet som jag tror vi behöver stanna upp och pröva vår tro och vår kultur mot. Kanske det är sant det som KG Hammar skriver, att först uppkommer en erfarenhet av något som inte låter sig rymmas i det språk som finns till hands. Sedan tillkommer begreppet Gud som finns i olika traditioner och kulturer. Jesus självutgivande kärlek avser att uppenbara Gud och tro är en tillit som växer ur förnimmelsen av något bortom ord och begrepp. Därför behöver vi en ständigt föränderlig och levande teologi som hjälper oss att förstå vad det är att leva som Jesu lärjungar. Jesus sa: ”Min mat är att göra hans vilja som sänt mig och att fullborda hans verk”

 

BÖN: Gud hjälp oss att se din heliga närvaro i allt vi möter och som dina tjänare fullborda ditt verk. Amen

För Veckans bibelmeditation svarar Uppsala missionsförsamling genom pastor Arne Carlsson. Vinjetten är ett utsnitt ur Olof Hellströms fondrelief Att födas på nytt i Uppsala missionskyrka. Veckans bibelmeditation arkiveras regelbundet och finns att läsa HÄR.